Spårvägen

Spårvägen är en viktig del av kollektivtrafiken i Norrköping. Östgötatrafiken ansvarar för tidtabellerna och för genomförande av trafiken. Norrköpings kommun äger spårvagnarna och spåranläggningen samt ansvarar för underhåll av vagnar, spår, kontaktledningar och hållplatser.

Norrköpings tätort har ett spårvägsnät som trafikeras av två spårvagnslinjer; linje 2 och linje 3. Dessa linjer svarar för 66 procent av andelen resenärer i stadens kollektivtrafik. Vagnparken består huvudsakligen av 16 moderna fordon som byggts mellan åren 2006-2014. Det finns även 8 vagnar som byggdes 1966-67 och som har genomgått omfattande renovering för att möta dagens behov.

Spårvägen i Norrköping invigdes den 10 mars 1904 utan särskilda ceremonier. Spårvägen har steg för steg byggts ut i takt med att staden har expanderat. På så sätt speglar spårvägen stadens historia. Den är omtyckt av många Norrköpingsbor och med tiden har den blivit en del av stadens identitet.

Framtidsplaner

Sträckning av nya linjer utreds, bland annat mellan Ljura centrum och Söder tull, mot Vrinnevisjukhuset och till de nya stadsdelarna Butängen och Östra Saltängen.

Miljövänligt och energisnålt

Norrköpings spårvagnar drivs av förnyelsebar el. Spårvagnarna ger inga som helst utsläpp och därför satsar vi på att bevara och bygga ut spårvägen.

Spårvägens historia
  • Spårvägen i Norrköping invigdes den 10 mars 1904 utan särskilda ceremonier. Redan andra dagen fick trafiken ställas in tillfälligt på grund av snöhinder. När Norrköping fick sin spårväg fanns elektrisk spårvägsdrift bara i tre svenska städer, Stockholm 1901, Göteborg 1902 och Helsingborg 1903. Senare skulle totalt tretton städer få spårväg, men bara tolv fick igång någon trafik.
  • 1904 invigdes spårvägen i Norrköping med en ringlinje runt centrum och en länk på Drottninggatan.
  • 1906 fanns en tillfällig bana till utställningsområdet på Sylten.
  • 1926 förlängdes spårvägen till Marielund och till västra järnvägsstationen i Kneippen.
  • 1931 kom förlängningen till Fridvalla.
  • 1933 körde man till Folkets park.
  • 1945 byggdes spåret till Klingsberg.
  • 1950 byggdes en avstickare via Haga till Rågången, och spåret på Norrlandsgatan (idag Abel Beckers gata) flyttades till Värmlandsgatan.
  • 1957 togs en avstickare till Smedstuguplan i drift. Den trafikerades bara fram till 1966.
  • 1958 förlängdes linjen genom Haga till Vidablick, och spåret på Breda vägen flyttades till en ny sträckning förbi Sandbyhov.
  • 1958 lades spårvägen i Kungsgatan ned. Samtidigt ställdes ringlinjen med nummer 1 in. Sedan dess har det inte funnits någon linje 1 i Norrköping.
  • 1975 och 1980 byggdes spårvägen ut i två etapper till den nya stadsdelen Klockaretorpet.
  • 2006, 2010 och 2011 invigdes de tre etapperna av ett stort stadsomvandlingsprojekt med ny spårväg till Ljura, Hageby och Navestad.

Föreningen Svenska spårvägssällskapet bedriver ett spårvägsmuseum på vagnhallsområdet. Information om spårvägsmuseet och trafik med gamla vagnar under sommarsäsongen finns på Svenska spårvägssällskapets webbplats.

Spårvägsmuseet

På Spårvägsmuseet finns Norrköpings spårvägshistoria bevarad. Här kan du titta på gamla vagnar som du också får kliva ombord på. Skyltar, biljetter, betalningsbössor och biljettautomater finns att titta på liksom verktyg. Här finns också en stor fotoutställning med bilder från 110 år med spårväg i Norrköping.

Öppettider

Under 2019 har museet öppet den 18 september, 16 oktober och 20 november klockan 15.00 till 17.30. På Kulturnatten den 28 september har museet öppet mellan klockan 12.00 till 16.00.

Under år 2020 har museet öppet den 19 februari, 18 mars, 15 april och 13 maj klockan 15.00 till 17.30.

För studiebesök av grupper och enskilda personer hålls museet öppet under hela vintern och våren efter anmälan på telefon 0730-49 96 26. I första hand finns tider att boka på dagtid på torsdagar, men annan tid kan förekomma efter överenskommelse.

Entréavgift
Det är fri entré till museet.

Hitta hit
Adressen till museet är Stohagsgatan 3D. Muséet ligger på tomten bredvid Returpunkten. Du hittar entrén mitt emot Norrköpings Tidningar på Transdev ABs baksida. Gå förbi den gamla spårvagnen (nr. 148) som står parkerad på tomten, gå längs staketet, så hittar du grinden i höjd med bussparkeringen (innan Returpunkten).

Namnen på vagnarna

Tekniska nämnden har beslutat om dessa 24 namn på kommunens spårvagnar. Det första namnet presenterades i samband med att spårvägen till Trumpetaregatan invigdes hösten 2010. Övriga spårvagnar namnges löpande.

  • Anita Plambeck 1940-2008
    Var med och startade Norsholmsakrobaterna 1979, idag Norrköpings ungdomscirkus, som under en tid var en av Europas största ungdomscirkusar. Anita var föreningens centralgestalt under 27 år.
  • Anna Särström 1873-1954
    Hon började som väverska när hon var 14 år gammal och deltog som 17-åring i väverskestrejken i Norrköping. Hon deltog aktivt i bildandet av avdelning 7 (Norrköpings bomullsväverskors fackförening) och blev föreningens första ordförande.
  • Arne ”Vargfar” Bergström 1914-1997
    Legendarisk ledare för speedwayklubben Vargarna och hade stor betydelse för svensk speedway och serieformens införande på 40-talet. Vargfar var även ledare i IK Sleipner.
  • Bengt Danielsson 1921-1997
    Etnograf, journalist och författare som bl.a. var med som ende svensk på Thor Heyerdahls Kon-Tiki-expedition 1947. Bengt Danielsson erhöll Right Livelihood Award (”Alternativa Nobelpriset”) 1991.
  • Brita Hertzberg 1901-1976
    Hovsångerska/Operasångerska (1940), operett-primadonna och skådespelerska. Debuterade på Kungliga operan 1924. Skådespelardebuten var en kylslagen kväll i Norrköpings Folkets park 1954 i Mutter Courage av Bertolt Brecht.
  • Edvin Adolphson 1893-1979
    Son till en smed i Norrköping och en av våra stora skådespelare på scen och film. Debuterade på Arbisteatern 1912. Medverkade bl.a. i TV-produktioner som Markurells i Wadköping, Swedenhielms och Hemsöborna.
  • Elin Pettersson 1890-1991
    Enligt konstexperter en av Sveriges främsta naivister. Den mest kända målningen är ”Bröllopsresan”. Den finns att beskåda på Norrköpings konstmuseum dit Elin donerade 20 målningar 1957.
  • Ellen och Maria Moberg 1874-1955, 1877-1948
    Pionjärer inom barnomsorgen inspirerade av Friedrich Fröbels pedagogik, där barnens fria lek var i centrum. De drev också utbildningar för barnträdgårdslärarinnor (dagens förskolelärare) och barnskötare.
  • Elsa Eschelsson 1861-1911
    Uppskattad lärare, forskare och docent i juridik. Elsa var med och bildade ”Akademiska bildade kvinnors förening” och försvarade likalönsprincipen. Fick aldrig någon professur p.g.a. dåtidens lagstiftning att vissa professurer endast kunde innehas av män.
  • Ester Lindin 1890-1991
    Folkskollärarinna som skrev boken ”Tänk om jag gifter mig med prästen” 1940, som gav henne pris för bästa yrkeskvinnoskildring. Den orsakade dock en mindre folkstorm som kunde ha slutat i avsked som lärare.
  • Georg ”Åby” Ericson 1919-2002
    Fotbollsspelare, förbundskapten och duktig pianist. Åby spelade 89 allsvenska matcher, vann SM-guld 1946 och 1948, vann Svenska cupen 1943 och 1945. Förbundskapten för fotbollslandslaget 1970-79. Kapellmästare för Tjaddens revyer på 1980-talet.
  • Gideon Wahlberg 1890-1948
    Revy- och lustspelsförfattare och teaterdirektör för Arbetarföreningens teater, Arbis, 1918-1931 och 1933-1934. Scendebuterade som 15-åring och skrev bl.a. valsen Svinnsta skär och ett 25-tal lustspel varav Söderkåkar är den mest kända.
  • Hannes Alfvén 1908-1995
    Fysiker, nobelpristagare i fysik 1970 och en av Sveriges mest betydande kärnkraftmotståndare. Hannes fick med åren tre professurer (1940, 1945 och 1963), alla vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. Han blev också gästprofessor i fysik vid universitetet i San Diego, USA.
  • Helene Ugland-Andersson 1877-1940
    Kom till Sverige 1900 och flyttade senare till Norrköping. Reste och höll föreläsningar om mänskliga rättigheter, propagerade för fri kärlek, rätten till preventivmedel och jämställdhet. Grundade Norrköpings Socialdemokratiska kvinnoklubb 1906.
  • Henni ”Zephora” Orlando Barenco 1883-1961
    Debuterade som 8-åring hos Cirkus Madigan i pantomimen Lilla Rödluvan. Zephora blev med tiden en mycket skicklig konstryttarinna.
  • Ivar Johansson 1903-1979
    Legendarisk brottare och en av väldens främsta med 3 OS-guld under 1930-talet, 9 EM-titlar och 22 SM-titlar. Fick Svenska Dagbladets guldmedalj 1932.
  • John Zacharias 1917-1998
    Regissör, skådespelare och teaterledare. Chef för Norrköpings stadsteater 1953-1978. John debuterade som teaterregissör 1942 och blev chef för Helsingborgs stadsteater 1950.
  • Lars ”Tjadden” Hällström 1923-2000
    Revyprofil och teaterdirektör. Debuterade på Arbisteatern 1948. Startade Lilla teatern 1952 och Skandiateatern 1984 och skapade figurerna Ludolf och Slöman. Tjadden skrev mer än hundra revyer och krogshower tillsammans med författarfirman Anderzon .
  • Majken Åberg 1918-1999
    IFK Norrköpings främsta kvinnliga idrottare någonsin med 16 raka SM-guld i slungboll 1937-1952 och en sjundeplats i diskus vid OS i London 1948.
  • Pekka Langer 1919-1996
    Folkkär programledare i radio och TV. Pekka gjorde över fyra tusen program, bl.a. När Då Då, Bit för Bit, Notknäckarna, Svensktoppen och Sommartoppen. Pekka arbetade bl.a. tre år på Folkbladet och var en utmärkt journalist, en strålande underhållare och oerhört stolt över att komma från Norrköping.
  • Rune ”Smedby-Rune” Andersson 1926-1984
    Ett av Norrköping mest välkända original. ”Smedby-Rune” var en stor idrottsvän men mest känd som estradör och underhållare på bl.a. firmafester och ”scenkung” på Idrottsmässan i Norrköping under 1940-, 50- och 60-talen. ”Buona Sera” var hans paradnummer.
  • Tore Keller 1905-1988
    Fotbollsspelare i IK Sleipner. Var med och tog SM-guld 1938. Han spelade 305 allsvenska matcher och 25 landskamper. Deltog i OS 1924 (brons) och VM 1934 och 1938.
  • Ture Nerman 1886-1969
    Radikal bokhandlarson, poet, journalist, författare och politiker. Han kunde påverka människor som få andra förmådde göra. Satt i riksdagen för Socialistiska partiet 1929-37 och Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP) 1939-69. Ture försvarade yttrandefriheten och angrep regeringens eftergifter gällande tyska trupptransporter genom Sverige.
  • Ulla-Carin Lindquist 1953-2004
    Känd radio- och tv-profil verksam vid SVT i Norrköping och Rapports nyhetsankare under slutet av 1900-talet. Hon gav nervsjukdomen ALS ett ansikte och skrev boken ”Ro utan åror: En bok om livet och döden”.
Riktlinjer för namngivning

Dåvarande kollektivtrafiknämnden, numera tekniska nämnden, beslutade 2010 om att Norrköpings spårvagnar skulle få namn. Nya namn kan komma på fråga när nya spårvagnar köps in. Spårvagnarna kan även komma att byta namn efter ett antal år för att uppmärksamma andra personer.

Riktlinjer för namngivning i korthet:
  • Tekniska nämnden beslutar om namnbyte och/eller kompletteringar.
  • Personer som kan komma i åtanke är avlidna personer med Norrköpingsanknytning.
  • Personer som är mindre kända och som på något påtagligt sätt bidragit till utveckling och kännedom om Norrköping ska prioriteras.
  • En jämn könsfördelning ska eftersträvas.
  • Det ska vara en spridning mellan personer från olika områden, exempelvis idrott, kultur, näringsliv och vetenskap.
  • Personer som på andra sätt har uppmärksammats i stadens offentliga miljöer ska ha låg prioritet vid namngivning om inte särskilda skäl föreligger.
  • För att ge en förklaring till vem personen är som gett sitt namn till spårvagnen sätts en skylt upp i spårvagnen som, förutom personens namn och levnadsår, även ger en kort beskrivning av vem personen är och vad han/hon betytt för Norrköping.

Kontakt