Frågor och svar om vägföreningar

Under en längre tid har det pågått ett arbete med att utreda förutsättningarna för ett kommunalt övertagande av Norrköpings största vägföreningar.

Under vintern 2019-2020 planerar kommunen att fatta beslut i olika frågor som berör vägföreningar. Det handlar om ansvar för vägbelysning, bidrag samt arbetet med kommunalt övertagande. Här har vi samlat frågor och svar om de kommande besluten som berör dig som bor där det finns en vägförening.

Vilka beslut är det som ska fattas av kommunen om vägföreningar under vintern 2019/2020?

 Samhällsbyggnadskontoret föreslår, utifrån antagen budget, att:

  • Kommunen tar inte över huvudmannaskap för allmän plats i vägföreningar.
  • Kommunen ska inte vara anläggningsägare för belysning av allmän plats där kommunen inte är huvudman för den allmänna platsen.
  • Kommunala bidrag ges inte, varken i form av pengar eller tjänster, till vägföreningar. 
Hur många vägföreningar är berörda av besluten som ska fattas nu?

Det är åtta föreningar som ansökt om kommunalt övertagande, de påverkas mer eller mindre av alla besluten. De föreningar som ligger i områden där E.On ska vädersäkra sitt elnät berörs av förslaget om att det är föreningarna och inte kommunen som ska ha ansvar för vägbelysning. När det gäller bidragsfrågan är många berörda eftersom de flesta föreningar idag får någon form av bidrag från kommunen.

Varför tar man dessa beslut nu?

Det är tre beslut som principiellt hänger ihop och eftersom de också påverkar kommande års budget och ett prioriterat arbete med bland annat belysningen i Svärtinge är det viktigt att besluten tas under detta år.

Vilka beslut är redan fattade i kommunfullmäktige?
  • 2009 –  beslut om kommunalt övertagande av huvudmannaskap i vägföreningar under särskilda förutsättningar såsom att, föreningen ansöker om kommunalt övertagande, vissa krav på vägstandard ska gälla för övertagande och att vägföreningarna ska stå för huvuddelen av kostnader kopplat till övertagandet. 
  • 2014 - beslut om Norsholm som ett pilotprojekt för kommunalt övertagande. 
  • 2019 - 27 Maj - uppdrag till samhällsplaneringsnämnden att utreda och föreslå alternativ till tidigare beslut om övertagande av enskilt huvudmannaskap 
  • 2019 - 30 September – Kommunfullmäktige uppdrar åt nämnderna att genomföra åtgärder för en budget i balans 2020 
  • 2019 - 21 Oktober –beslut om budget 2020
Varför föreslår kommunen att vägföreningarna ska finnas kvar och att bidragen till föreningarna ska dras in?

Att ta över vägföreningarna kostar väldigt mycket pengar, både för den enskilde fastighetsägaren men också för kommunen.

För kommunens del skulle arbetet med att ta över de 8 vägföreningar som ansökt om kommunalt övertagande att kosta cirka 50 miljoner under fem års tid för personal som jobbar med utredningar med mera. Utöver det uppskattats kostnaden för att höja standarden på vägarna inför övertagandet bli omkring 200-300 miljoner kronor som till huvuddel ska bekostas av vägföreningarna och dess medlemmar. Om kommunen tar över ansvaret för de 8 vägföreningarna som ansökt, skulle det innebära utökade kostnader för drift och underhåll på omkring 20 miljoner kronor per år.  

Kommunens nämnder har de kommande åren stora besparingskrav. Genom att ta bort bidragen till vägföreningarna skulle kommunen spara 11 miljoner kronor per år.

Om kommunen beslutar att inte ta över ansvaret för vägföreningar samt att inte betala ut några bidrag – hur påverkar det mig som bor där det finns en vägförening?

Då fortsätter vägföreningen att ha ansvaret för drift och underhåll precis som idag.

Vägföreningen beslutar själv vilken standard som vägarna ska ha och har då också möjlighet att påverka kostnaden. Om kommunen drar in bidraget kommer vägföreningen sannolikt att behöva höja avgiften för medlemmarna.

Idag betalar kommunen cirka 11 miljoner kronor i bidrag. Uppskattningsvis berörs cirka 10 000 fastigheter vilket ger en genomsnittlig höjning av avgiften på 1 100 kronor per år. Det är svårt att spekulera i hur stor höjningen kan bli då det kommer att vara stora variationer mellan föreningarna.

Vad krävs för att kommunen ska kunna ta över ansvaret för vägföreningarna?

För att ändra på huvudmannaskapet, alltså den som ansvarar för en väg, krävs en ändring av detaljplanen. När man ändrar en detaljplan ses alltid trafiksäkerheten över och vägarna anpassas till dagens krav. För att kommunen ska kunna ta över vägarna krävs därför stora ombyggnader av de befintliga vägarna.

Dagens lagstiftning ger också möjligheten att fördela kostnaden så att de fastighetsägare som får en stor kvalitetsförbättring också är med och delar på kostnaden för förändringen. Kommunfullmäktige beslutade 2009 att kostnaden för kvalitetsförbättring inte ska betalas av kommunen.

Det här betyder att om kommunen skulle ta över ansvaret för drift och underhåll från vägföreningarna skulle gatorna behövas byggas om och kostnaden för det skulle kommunen kunna ta ut från dem som är fastighetsägare i området. En grov uppskattning har gjorts att en sådan ombyggnad i kommunens åtta största vägföreningar skulle kosta någonstans mellan 200 och 300 miljoner kronor.

För att bygga om vägarna kommer kommunen behöva ta mark i anspråk. Det betyder att man i vissa fall behöver lösa in hela eller delar av privatpersoners tomter.

Kan vägföreningarna påverka besluten?

Innan besluten är fattade kan alla som vill påverka besluten genom att höra av sig till kommunen eller på annat sätt göra sin röst hörd.

Förslagen till beslut är fastlagda men själva besluten är ännu inte fattade. Det är upp till nämnderna och kommunfullmäktige att ta ställning till samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut och vilka eventuella synpunkter som ska tas hänsyn till i kommande beslut.

Den 23 oktober hölls ett möte med de föreningar som ansökt om kommunalt övertagande där föreningarna gavs möjlighet att kommentera och diskutera förslaget med politiska företrädare innan beslut fattas.

Vem ansvarar för gatubelysning där det finns vägföreningar?

I många områden där det finns vägföreningar hänger elledningarna i samma stolpar där gatubelysningen sitter. Den som äger elledningen har också ansvaret för stolparna. Enligt elsäkerhetslagen ska elledningarna nu grävas ner i marken. När ledningarna tas bort från stolparna har företagen som ansvarar för elledningarna inte längre ansvaret för stolparna.

I Norrköping är det E-on som äger elledningarna. E-on har en planering för vilka områden man ska börja gräva ner elledningarna och näst på tur står Svärtinge. I Svärtinge ska elledningarna grävas ner redan 2020.

Kommunen föreslår att vägföreningen i övre Svärtinge ska ta över ansvaret för belysningen inom sitt verksamhetsområde för att följa den princip som gäller för andra vägar där väghållaren också ansvarar för belysningen. Samma kommer i så fall att gälla för andra berörda föreningar i områden där E.ON gräver ner sina ledningar.

För att föreningen ska kunna ta ansvaret för gatubelysningen så måste det finnas registrerat i det anläggningsbeslut där föreningen bildades. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att kommunen ska ansöka om att anläggningsbeslutet ska ändras men sedan beslutar Lantmäterimyndigheten om anläggningsbeslutet ska ändras.

Belysning längs Trafikverkets vägar, men som ligger inom en vägförenings område vem ska ha ansvar för dessa?

Väglagen (som gäller statlig väg) är tydlig med att belysning är att se som en del av vägen och kommer därför även fortsättningsvis skötas och underhållas av Trafikverket.

Hur många vägföreningar finns inom Norrköpings kommun?

Totalt finns det cirka 250 föreningar eller samfälligheter som får kommunala bidrag, sen tillkommer det ytterligare ett antal som av olika skäl inte är berättigade till bidrag.

Hur stor är avgiften till vägföreningen?

Vägföreningen beslutar själv hur hög avgiften ska och behöver vara.

Några exempel som kommunen känner till visar på ett spann mellan 1000 – 5000 kronor per år och medlem. Avgiften kan vara olika för fastighetsägare i en förening beroende på så kallade andelstal som ska ge en rättvis fördelning utifrån hur mycket fastigheten använder vägarna eller andra gemensamma anläggningar. 

Varför är det vanligast med vägföreningar på landsbygden?

Dagens vägföreningar har ofta en lång historia och bildades under en tid där plan- och bygglagstiftningen såg annorlunda ut. Idag regleras vem som har ansvaret för vägar i detaljplaner och i nya områden är huvudprincipen att kommunen är huvudman. Förr hade man så kallade stadsplaner inne i tätorten och byggnadsplaner i samhällen utanför tätorten och då gällde principen att kommunen var väghållare i områden med stadsplan och vägföreningar där det fanns byggnadsplaner. Konsekvensen har blivit att det är vanligare med vägföreningar på landsbygden och i tätorterna utanför staden, än inne i städerna.

I Norrköping finns flera exempel på vägföreningar även inom Norrköpings tätort.

Vilka bidrag får vägföreningarna?

De allra flesta vägföreningarna får bidrag från staten. I takt med att de statliga bidragen sjunkit har frågan om kommunala bidrag och kommunalt övertagande blivit mer aktuell.

Idag ger Norrköpings kommun bidrag till vägföreningar i form av pengar och tjänster till ett sammanlagt värde av cirka 11 miljoner kronor per år.

Hur ser dagens bidragssystem ut?

Kommunen genom tekniska nämnden betalar ut 5,5 miljoner kronor utifrån tre beslut om bidrag:

  • 1997 – Kommunfullmäktige beslutar om att ett driftsbidrag ska betalas ut till föreningar där kommunen tidigare utfört drift och underhåll av vägar. Bidragsbelopp öronmärks för dessa föreningar.
  • 1983 – Kommunfullmäktige beslutar om grund för bidragsberäkning (drift och underhåll) till samfälligheter som är berättigade till stadsbidrag.
  • 2000 – Kommunfullmäktige beslutar om iståndsättningsbidrag (för särskilda förbättringsåtgärder), om bidraget ryms i tekniska nämndens budget.

Utöver detta får vägföreningarna drift och underhåll till ett värde av cirka 5 miljoner kronor i skötsel av grönområden och el samt drift av belysningsanläggningar.

Det finns också två sökbara bidrag för ”säkra skolvägar” respektive ”tillgänglighetsanpassning av lekplatser”, totalt 450 000 kronor.

Vägföreningarna får dessutom statliga bidrag via Trafikverket.

Tjänstemannaförslaget innebär att samtliga kommunala bidrag upphör. Detta baseras på kommunfullmäktiges beslut om budget 21 oktober.