Fastighetsägaren, regn och dagvatten
Regn som rinner på gator och samlas på och runt bebyggelse kallas för dagvatten. För att vi i Norrköping ska kunna hantera dagvatten hållbart behöver vi hjälpas åt.
En hållbar hantering minskar risken för översvämning vid stora regn och säkrar även att dagvattnet renas och inte smutsar ner våra sjöar, vattendrag och hav. Mängden regn kommer att öka när klimatet ändras. Detta gör att risken för översvämningar också ökar om vi inte hjälps åt att ta hand om dagvattnet.
För att hjälpas åt att ta hand om dagvattnet ska de mindre regnen, vilket är de första 10 mm av ett regn, hanteras på den plats där regnet faller. Om alla som äger någon form av mark hjälps åt med detta frigörs plats i våra dagvattensystem. Plats som behövs för att hantera stora och extrema regn. Detta leder till att risken för översvämningar vid större regn minskar.
Kommunen behöver alltså ta hand om mindre regn på allmän platsmark, och du som fastighetsägare behöver ta hand om mindre regn på din kvartersmark.
Tips på vad du som fastighetsägare kan göra för att hantera mindre regn
Vi har tagit fram ett informationsmaterial med förslag på åtgärder som du som fastighetsägare kan göra på din mark för att hantera de mindre regnen. Materialet är uppdelat på mindre bebyggelse som en- och tvåfamiljshus och övrig bebyggelse. Om minst två en- och två bostadshus delar på förbindelsepunkt för dagvatten så ska även de ses som en större bebyggelse. Här finns också råd på vilka ytor eller volymer som behövs för att hantera de mindre regnen.
Vad ska du göra?
- När du ska bygga ett hus behövs ett bygglov. Redan nu är det bra att se över hur dagvattnet ska hanteras. I det område där din fastighet är belägen finns ett kommunalt dagvattennät dit större regn kan ledas till. För mindre regn, vilket vi i kommunen klassar som regn upp till 10 mm, bör du som fastighetsägare ordna en lokal hantering inom din fastighet. I slutet av detta dokument finns tips och råd på olika lösning för detta.
Läs mer om dagvatten på nodra.se - Innan byggnation hålls ett tekniskt samråd. På det tekniska samrådet ska hanteringen av de mindre regnen beskrivas. Detta ska göras i en handling som kallas VA-situationsplan.
Läs mer om att ansluta till vatten och avlopp på nodra.se - På det tekniska samrådet går ni även igenom kontrollplanen för byggnationen. I kontrollplanen för byggnationen ska följande kontrollpunkt finnas med; ” vatten- spill och dagvattenanläggningen är utbyggd i enlighet med VA-situationsplanen”.
- Efter det tekniska samrådet får du ett startbesked. Starbeskedet ges då alla delar som ska ingå i det tekniska samrådet har hanterats.
- Vid byggnation ska dagvattenhanteringen för de mindre regnen utföras som det har beskrivits i VA-situationsplanen.
- När byggnationen är klar sker ett slutsamråd. Då görs en kontroll av kontrollplan. Intyg och handlingar från byggnationen tas in. När alla delar är godkända utfärdas ett slutbesked.
Råd och tips
I figur 1 visas olika tekniska lösningar som kan användas för att fördröja eller omhänderta samt rena de mindre regnen, alltså upp till 10 mm regn. När du väljer lösning är det viktigt att försöka välja en lösning som även kan ge en bra rening.
Hur mycket regn som behöver fördröjas beror på hur mycket av fastigheten som är hårdgjord, det vill säga hur stor yta som inte kan infiltrera vatten, exempelvis betong- och asfaltytor. I tabellen redovisas hur mycket vatten som behöver omhändertas för olika hårdgjorda ytor.
Fördröjningsbehov baserat på hårdgjord yta, en yta där vatten inte kan infiltrera marken.
Hårdgjord yta (m2) | Fördröjningsvolym (m3) |
|---|---|
100 | 1 |
150 | 1,5 |
200 | 2 |
Figur 1. Exempel på olika åtgärder som kan vidtas på en- och tvåbostadshus för fördröjning och rening av mindre regn. Siffrorna förklaras i tabellen nedan.
Förslag på olika åtgärder för lokal hantering av mindre regn inom en fastighet
Nummer | Rubrik | Förklaring |
|---|---|---|
1 | Vattentunna | Placera en vattentunna vid dina stuprör för att samla regnvatten som sedan kan användas för bevattning. Se till att det finns en mindre slang som kan fungera som utlopp. Slangen kan sedan placeras i en växtbädd eller ledas till en grön yta vilket medför att regnvattnet renas och kan användas för bevattning. |
2 | Gröna tak | Genom att plantera på ett tak kan en hårdgjord yta göras om till en grön yta. Om det gröna taket behöver gödslas är det viktigt att se till att överskottsvatten inte leds direkt till dagvattennätet. |
3 | Gröna ytor och träd | Andelen hårdgjord yta på fastigheten kan minskas genom att ha gräsmattor, planteringar, träd med mera. Hårdgjorda ytor kan avledas till dessa ytor vilket medför både fördröjning och rening. |
4 | Växtbäddar/ plantering | Regnvatten kan ledas till en växtbädd eller plantering. Växtbädden byggs upp med makadam som då fungerar som en form av stenkista. Någon form av dränering kan finnas i botten av växtbädden. |
5 | Genomsläpplig beläggning | Ytor som parkeringar, uteplatser mm kan byggas upp med beläggningar som kan dränera regnvatten. Beroende på markens uppbyggnad kan någon form av dränering behövas. |
6 | Damm | Regnvatten från hårdgjorda ytor kan ledas till en damm med begränsat utflöde. Dammen kan vara torr när det inte regnar eller ha en vattenspegel. Växter och konstruktioner som gör att vattnet får långa rinnvägar genom dammen ökar möjligheten för en naturlig rening av dagvattnet. |
7 | Perkolationsbrunn och stenkista | Regnvatten från hårdgjorda ytor kan ledas till en brunn med hål i, en så kallad perkolationsbrunn. Vattnet kan sedan sippra ner i grundvattnet. Detta är lämpligt på tomter som består av sand och morän. Brunnen bör ha en bräddledning till dagvattennätet. Regnvatten från stuprör och hårdgjorda ytor kan anslutas till en stenkista som är nedgrävd på tomten. Stenkistan består av makadam med fraktioner på till exempel 16-32 mm. Vatten fördröjs i hålrummen mellan stenarna, cirka 30-40 % av volymen består av hålrum där vatten kan fördröjas. Vattnet leds ner i stenkistan via en perkolationsbrunn. Beroende på markförhållandena där stenkistan anläggs kan delar av vattnet även infiltreras ner i omkringliggande mark. Det finns även plastkassetter som har samma funktion men är mer yteffektiva. |
Vad ska du göra?
- När du ska bygga ett hus eller anlägga en parkeringsplats behövs ett bygglov. Redan nu är det bra att se över hur dagvattnet ska hanteras. I det område där er fastighet är belägen, finns ett kommunalt dagvattennät dit större regn kan ledas till. För mindre regn, vilket vi i kommunen klassar som regn upp till 10 mm, ska du som fastighetsägare ordna en lokal hantering inom din fastighet. I slutet av det här dokumentet finns tips och råd på olika lösning för detta. Det finns även mer information på Nodras hemsida, Dagvatten - Nodra AB
- Hanteringen av mindre regn ska beskrivas på VA-situationsplanen, Anslut till vatten och avlopp - Nodra AB, och i ett dagvatten-PM. Information om vad ett dagvatten-PM ska innehålla finns i slutet av denna information. VA-situationsplanen, dagvatten-PM och en markplaneringsritning ska godkännas av Nodra, kommunens huvudman för vatten- och avlopp och kommunens tillsynsmyndighet, enheten miljöskydd på samhällsbyggnadskontoret. Skicka VA-situationsplanen, dagvatten-PM och markplaneringsritning till enstaka.serviser@nodra.se och miljo@norrkoping.se för godkännande. Skicka in ansökan i god tid. Nodra och enheten miljöskydd behöver handläggningstid för detta. Märk ditt mail med följande; ” Fastighetsbeteckning, Hantering mindre regn”. Fyll gärna i datum för när tekniskt samråd är planerat.
- Innan byggnation hålls ett tekniskt samråd. Vid det tekniska samrådet görs en genomgång av olika handlingar. Där ska VA-situationsplanen redovisas och ni ska bekräfta att planen är godkänd av Nodra och enheten miljöskydd på samhällsbyggnadskontoret. I kontrollplanen för byggnationen ska även följande kontrollpunkt finnas med; ” vatten- spill och dagvattenanläggningen är utbyggd i enlighet med VA-situationsplanen”.
- Efter det tekniska samrådet får du ett startbesked. Starbeskedet ges då alla delar som ska ingå i det tekniska samrådet har hanterats.
- Vid byggnation ska dagvattenhanteringen för de mindre regnen utföras så som det har beskrivits i VA-situationsplanen.
- När byggnationen är klar sker ett slutsamråd. Då görs en kontroll av kontrollplan. Intyg och handlingar från byggnationen tas in. När alla delar är godkända får du ett slutbesked.
Råd och tips
I figur 1 visas olika tekniska lösningar som kan användas för att fördröja, omhänderta samt rena de mindre regnen, alltså upp till 10 mm regn. När du väljer lösning är det viktigt att försöka välja en lösning som även kan ge en bra rening särskilt från ytor som är hårt trafikerade. För större parkeringsplatser ska kontakt tas med Nodra för att få information om krav på oljeavskiljning.
Hur mycket regn som behöver fördröjas beror på hur mycket av fastigheten som är hårdgjord, dvs. hur stor yta som ej kan infiltrera vatten (ex. betong- och asfaltytor). I tabell 1 redovisas hur mycket vatten som behöver omhändertas för olika hårdgjorda ytor. Istället för att endast göra beräkningen på andel hårdgjorda ytor kan fastighetens reducerade yta beräknas och ligga till grund för behov av fördröjning. I den beräkningen ska alla delar av fastigheten ingå.
Tabell 1. Fördröjningsbehov baserat på hårdgjord yta1 eller reducerad yta.
Hårdgjord yta¹ eller reducerad yta² (m2) | Fördröjningsvolym (m3) |
|---|---|
1 000 | 10 |
3 000 | 30 |
10 000 | 100 |
20 000 | 200 |
¹ Den yta där vatten inte kan infiltrera marken. ² Summering av samtliga ytor inom fastigheten gånger respektive ytas avrinningskoefficient.
Figur 1a.
Figur 1b.
Figur 1a och 1b. Exempel på olika åtgärder som kan vidtas för att hantera mindre regn inom ett flerfamiljshus och en industribyggnad. För förklaring av siffror se tabell 2.
Tabell 2. Förslag på olika åtgärder för lokal hantering av mindre regn inom en fastighet.
Nummer | Rubrik | Förklaring |
|---|---|---|
1 | Dagvattendamm | Regnvatten från hårdgjorda ytor kan ledas till en damm med begränsat utflöde. Dammen kan vara torr när det inte regnar eller ha en vattenspegel. Växter och konstruktioner som gör att vattnet får långa rinnvägar genom dammen ökar möjligheten för en naturlig rening av dagvattnet. |
2 | Gröna tak | Genom att plantera på ett tak kan en hårdgjord yta göras om till en grön yta. Om det gröna taket behöver gödslas är det viktigt att se till att överskottsvatten inte leds direkt till dagvattennätet. |
3 | Gröna ytor och träd | Andelen hårdgjord yta på fastigheten kan minskas genom att ha gräsmattor, planteringar, träd med mera. Hårdgjorda ytor kan avledas till dessa ytor vilket medför både fördröjning och rening. |
4 | Växtbäddar | Regnvatten kan ledas till en växtbädd. Växtbädden byggs upp med makadam som då fungerar som en form av stenkista. Någon form av dränering behöver oftast finnas i botten. Den här metoden ger en bra rening av dagvattnet och är därför extra lämplig för trafikerade ytor. |
5 | Stenkista/ fördröjnings-magasin | Regnvatten från stuprör och hårdgjorda ytor kan anslutas till en stenkista som är nedgrävd på fastigheten. Stenkistan består av makadam med fraktioner på till exempel 16-32 mm Vatten kan fördröjas i hålrummen mellan stenarna, cirka 30-40 % av volymen består av hålrum där vatten kan fördröjas. Vattnet leds ner i stenkistan via en perkolationsbrunn. Beroende på markförhållandena där stenkistan anläggs kan delar av vattnet även infiltreras ner i omkringliggande mark. Det finns även plastkasetter som har samma funktion men är mer yteffektiva. |
6 | Genomsläpplig beläggning | Ytor som parkeringar, uteplatser med mera kan byggas upp med beläggningar som kan dränera regnvatten. Beroende på markens uppbyggnad kan någon form av dränering behövas. |
1. Nummer på åtgärd enligt figur 1
Dagvatten-PM
Ett dagvatten-PM är ett dokument som beskriver hur dagvatten hanteras och renas inom en fastighet. I dokumentet ska dagvattenflöden och föroreningsmängder beskrivas samt hur dessa ska hanteras både lokalt inom fastigheten och avledas från fastigheten. Informationen i ett Dagvatten-PM ska samordnas med VA-situationsplan och markplaneringsritning. Följande delar bör ingå i ett dagvatten-PM:
- Sammanfattning
- Bakgrund och syfte
- Befintligt förhållande eller befintliga förhållanden; beskriv område, topografi, geoteknik och befintlig dagvattenhantering samt recipient och dess miljökvalitetsnormer.
- Förutsättningar; beskriv vad som ska byggas och anläggas, storlek på fastighet, byggnader och andra hårdgjorda ytor. Beskriv vilka flöden som behöver fördröjas och renas för att hantera de första 10 mm lokalt och vilka ytor och volymer som behövs för detta. Bedöm även eventuell påverkan på recipient och reningsbehov. Reningsbehov finns om dagvattnet avviker från normalt dagvatten. Det kan till exempel krävas för stora parkeringsytor.
- Principlösning; beskriv föreslagen teknisk lösning, placering, volymer och ytor mm
Extrema regn och höga vattennivåer i sjöar, vattendrag och hav
Som fastighetsägare bör du analysera och minska riskerna för översvämningar vid regn och vid höga vattennivåer i sjöar, vattendrag och hav.
När du söker bygglov
När du söker bygglov behöver du visa hur hanteringen av de mindre regnen är tänkt att fungera. På vissa ställen i kommunen finns det inget kommunalt dagvattensystem utan där behöver allt regnvatten hanteras inom fastigheten. Även här behöver detta visas i bygglovsprövningen.
Kontakt Norrköping
Trädgårdsgatan 21
602 42
Norrköping