Jonatan, Malin och Majida, undersköterskor

Jonatan, Malin och Majida jobbar som undersköterskor på särskilt boende

Träffa Jonatan, Malin och Majida som är undersköterskor på boenden i Norrköpings kommun.

Jonatan: När jag går till jobbet så känner jag glädje. Jag känner samhörighet.

Majida: Jag känner mig lyckligare när jag gör något för andra som är bra.

Malin: Man känner att man gör något meningsfullt varje dag. Man är med och gör vardagen för så många människor.

Jonatan: Många tror att vi bara i stort sett hjälper dem på toaletten, men så är inte fallet. Vi försöker göra allt som de vill göra. Allt för att få vardagen att vara lite roligare.

Malin: Det här leendet eller när de själva tycker ”Åh vad mysigt vi har haft idag.” Då blir man stolt, att man har kunnat se deras behov och man känner att man ger dem den tiden som de verkligen förtjänar.

Jonatan: Om de känner att de vill prata med någon så finns vi ju alltid där. De kan ju prata med oss om allting. Att de känner sig ensamma, att de saknar sin mamma i vissa fall. Eller att de saknar sin familj.

Majida: Det finns stunder när det är jobbigt, men jag tycker att man utvecklar sig både yrkesmässigt och som person.

Malin: Man får den här förståelsen för andra människor. Man har ju en empati för andra människor som växer i yrket. Och den bär man ju med sig, hela tiden.

Majida: Jag trivs jättebra med både arbetskompisar och de äldre som jag går till. Det känns som en stor familj.

Jonatan: Vi är inte bara personal. Vi är så mycket mer än så.