Befolkningsprognos för Norrköping åren 2025-2034

Prognosberäkningarna baseras främst på de senaste årens trender gällande befolkningens flyttmönster och barnafödande samt nationella prognoser gällande barnafödande, migration, dödlighet och befolkningsutveckling i Sverige som helhet.

Den senaste prognosen beräknades i augusti 2025 och avser de kommande 10 åren (2025–2034) och resultatet av denna presenteras nedan.

Det ska först nämnas att en befolkningsprognos alltid är behäftad med ett visst mått av osäkerhet eftersom eventuella framtida händelser, exempelvis flyktingströmmar, konjunkturer, pandemier och politiska beslut, samt okända och slumpmässiga faktorer som naturligt varierar mellan åren kan påverka befolkningsutvecklingen men är mer eller mindre omöjliga att förutse och skatta effekterna av. Osäkerheten ökar med tiden och är högre i de yngre åldersgrupperna. De prognostiserade siffrorna är alltså inte så exakta som de kan ge sken av.

Resultat av befolkningsprognosen 2025-2034

Norrköpings befolkningstillväxt har på senare år avtagit och under 2024 minskade till och med folkmängden för första gången under ett kalenderår sedan år 2000. Detta innebär att folkmängden i kommunen uppgick till 144 980 den 31 december 2024 enligt Statistiska centralbyrån, en minskning med 183 invånare jämfört med 2023. Fram till och med juli 2025 så har folkmängden legat på en oförändrad nivå jämfört med utgången av 2024 enligt Kommuninvånardata.

Den svaga befolkningstillväxten under de senaste åren beror på ett lågt barnafödande och en sjunkande inflyttning som skett samtidigt som utflyttningen varit relativt hög. En förklaring till den sjunkande inflyttningen och den relativt höga utflyttningen är att invandringen har minskat samtidigt som utvandringen har ökat, men även inrikes inflyttning har utvecklats svagt sedan 2023.

Under de kommande åren förväntas befolkningstillväxten vara fortsatt svag och invånarantalet beräknas ligga kvar kring ungefär 145 000 invånare under hela prognosperioden och det beror framförallt på att barnafödandet och invandringen förväntas ligga kvar på låga nivåer under de kommande åren.

Diagrammet nedan visar utvecklingen av Norrköpings faktiska folkmängd under år 1974–2024 samt prognos för åren 2025–2034.

Källa: Statistiska centralbyrån (1974 – 2024), Norrköpings kommuns befolkningsprognos (år 2025–2034)
Not: y-axeln börjar inte på värdet noll.

Klicka här för att se diagrammet ovan i större format png, 51 kB. (png, 51 kB)

En sammanfattning av utvecklingen i olika åldersgrupper

• Barnafödandet var rekordlågt under 2024 och har fortsatt så fram till och med juli 2025. I början av prognosperioden beräknas antalet födda barn per kvinna sjunka något i jämförelse med 2024 ned till en rekordlåg nivå på ca 1,4 barn per kvinna för att senare öka något, men bara upp till en historiskt sett låg nivå på knappt 1,6 barn per kvinna mot slutet av prognosperioden. Denna utveckling utgår från att det framtida barnafödandet i Norrköping, utifrån nuvarande nivå, kommer att utvecklas i enlighet med Statistiska centralbyråns senaste prognos av barnafödandet för hela Sverige. Detta innebär att det beräknas födas drygt 1 350 barn per år under de kommande 10 åren, vilket är ca 250 färre per år jämfört med den föregående 10-årsperioden (2015 – 2024) då det i genomsnitt föddes ungefär 1 600 barn per år.
  
• Antalet invånare i förskoleåldern, 1–5 år, hade en topp på närmare 8 800 år 2017 men har därefter minskat och vid utgången av 2024 var antalet knappt 7 800. Antalet förväntas minska ytterligare till nivåer runt 6 700 under åren 2028–2034. Utvecklingen på sikt är mycket osäker då gruppen redan år 2031 helt består av barn som inte var födda när prognosen beräknades. Resultaten bygger då till stor del på det prognostiserade barnafödandet och erfarenheter från tidigare prognoser visar att det har varit svårt att förutse barnafödandets upp- och nedgångar.
  
• Antalet invånare i grundskoleåldern, 6–15 år, har minskat något från toppnoteringen på 17 800 år 2022 ned till 17 400 vid utgången av 2024. Minskningen beräknas fortsätta under hela prognosperioden efter flera år med sjunkande barnafödande och sjunkande flyttnetton, vilket ger allt mindre årskullar i grundskoleåldrarna. Redan till år 2030 beräknas antalet minska med drygt 1 700 barn jämfört med 2024 till en nivå på cirka 15 700. Antalet år 2034 beräknas till knappt 14 200 barn, alltså runt 3 200 färre jämfört med 2024 vilket motsvarar en minskning med 18 procent. Vi behöver gå tillbaka till år 2012 för att hitta ett lägre antal invånare än så i denna åldersgrupp.
  
• Antalet invånare i åldrarna 16–18 år, som till största del återfinns på gymnasiet, har ökat på senare år och uppgick till 5 400 vid utgången av 2024. Antalet beräknas öka något ytterligare fram till 2026 till en nivå på 5 600. Därefter beräknas antalet ligga på nivåer kring ca 5 400 ungdomar under åren 2027–2032 för att sedan minska något under de sista åren av prognosperioden när årskullarna som når gymnasieåldrarna blir allt mindre.
  
• Antalet invånare som är 80 år och äldre ökar, mycket på grund av att de stora kullarna födda under 1940-talet fortsätter att träda in i denna åldersgrupp under prognosperioden. År 2034 beräknas antalet vara nästan 2 600 fler jämfört med 2024, vilket motsvarar en procentuell ökning på 31 procent,
  

Diagrammet nedan visar Norrköpings folkmängd i några för kommunen extra intressanta åldersgrupper för åren 1994 – 2034:

Källa: Statistiska centralbyrån år 1994–2024, Norrköpings kommuns befolkningsprognos år 2025–2034.

De heldragna linjerna visar den faktiska folkmängden 1994-2024 och de prickade linjerna visar prognostiserad folkmängd för 2025-2034.

Klicka här för att se diagrammet ovan i större format png, 67 kB. (png, 67 kB)

Resultattabeller

Här kan du ladda ned tabeller med befolkningsprognosens resultat för hela kommunen och delområden (nyko3-områden):

Tabeller befolkningsprognos 2025 xlsx, 66 kB. (xlsx, 66 kB)

Skillnad mot föregående prognos

Föregående befolkningsprognos beräknades i mars 2024 och skillnaden mot aktuell prognos är liten. Föregående prognos räknade precis som den aktuella prognosen med att den totala folkmängden i princip kommer att stå still kring 145 000 invånare under de kommande åren.

Sedan föregående prognos beräknades har dock fruktsamheten (födda barn per kvinna) minskat till nya rekordlåga nivåer och därmed en bit under den tidigare prognostiserade nivån. Detta gör att det framtida barnafödandet i aktuell prognos är något lägre, men skillnaden är liten då det resulterar i ett beräknat antal födda barn som är runt 20 färre per år jämfört med föregående prognos.

Antalet avlidna har sedan tiden efter pandemin varit lägre än beräknat och så har fallet varit även under 2025 fram till och med juli. Detta resulterar i att aktuell prognos antar en något lägre dödlighet jämfört med föregående prognos. Skillnaden är dock marginell men leder till ett något färre antal avlidna och något fler äldre invånare jämfört med föregående prognos.

Antalet in- och utflyttare beräknas ligga på samma nivåer som föregående prognos. Däremot är åldersfördelningarna på inflyttarna något justerade för år 2025 utifrån hur utvecklingen sett ut fram till och med juli. Flyttnettot (inflyttare minus utflyttare) bland familjer med barn i förskoleåldrarna (1–5 år) och bland invånare i gymnasieåldrarna (16–18 år) har utvecklats svagare än beräknat och har därför justerats ned något för 2025. Flyttnettot bland 6–15 åringar har dock justerats upp något då utvecklingen fram till och med juli utvecklats något starkare än tidigare prognostiserat för 2025.

Det är bland barn i förskoleåldrarna och bland äldre invånare som skillnaden mot föregående prognos blir störst (men ändå relativt liten) på kortare sikt då dessa påverkas först och mest av antaganden om fruktsamhet respektive dödlighet. För åldersgruppen 1–5 år innebär det något lägre barnafödandet och flyttnettot att det prognostiserade invånarantalet år 2029 är ca 50 färre (0,7 procent) jämfört med föregående prognos. Antalet invånare som är 80 år eller äldre beräknas vara ca 60 (0,6 procent) fler år 2029 jämfört med föregående prognos till följd av en något lägre beräknad dödlighet.

Se skillnad mot föregående prognos i några utvalda åldersgrupper för åren 2025–2029 i diagrammen nedan.

Skillnaden mot den föregående prognosen är relativt liten om man jämför med de relativt stora prognosrevideringar som gjorts mellan tidigare prognostillfällen under de senaste åren.

Mer om Norrköpings befolkningsutveckling de senaste åren och framåt

Den låga befolkningstillväxten på senare år beror främst på ett sjunkande barnafödande, en sjunkande invandring och en ökande utflyttning från Norrköping - en ökning som under 2023 och 2024 främst orsakades av en ökad utvandring. Att utvandringen var så hög just 2023 och 2024 berodde till viss del på att Skatteverket började göra utökade kontroller av personer som misstänkts varit felaktigt folkbokförda i Sverige. Detta har bland annat inneburit att invånare som i praktiken varit utvandrade sedan en längre tid tillbaka utan att ha anmält detta till Skatteverket har kunnat räknas som utvandrade först efter att dessa utökade kontroller har utförts. I folkbokföringen, som befolkningsstatistiken i Sverige baseras på, har detta lett till att antalet utvandrade har ökat rejält under dessa år men i praktiken rör sig alltså detta delvis om personer som utvandrat tidigare men som felaktigt varit fortsatt folkbokförda i Sverige. Under 2025 fortsätter ytterligare åtgärder vidtas av Skatteverket och andra myndigheter för att få en förbättrad folkbokföring vilket kommer fortsätta att påverka befolkningsstatistiken på ett svårbedömt sätt.

Mycket talar för att befolkningstillväxten i kommunen under kommande år kommer att vara fortsatt svag. Barnafödandet har visat på en sjunkande trend under många år nu, inte bara i Norrköping utan även i Sverige och globalt. Allt mindre talar för att vi kommer att få se ett barnafödande som når upp till historiskt sett höga nivåer igen. Det sjunkande barnafödandet beror på en minskad vilja att skaffa barn som inte lika tydligt går att koppla till några samhällsförändringar gällande exempelvis ekonomi, jämställdhet, medicin eller familjepolitik som till stor del har kunnat förklara tidigare variationer i barnafödandet. Det är inte heller något som går att koppla till vad som sker specifikt i Sverige utan är en del av en global trend till skillnad mot tidigare. Exempelvis sjönk barnafödandet i Sverige under 1990-talet på grund av den kraftiga lågkonjunkturen som var då och som gjorde att många unga vuxna blev arbetslösa samtidigt som stora satsningar gjordes på högre utbildning. Detta gjorde att många unga vuxna sköt upp barnafödandet till något senare i livet när de hunnit avslutat sina högre studier eller läget på arbetsmarknaden hade blivit bättre. Minskningen handlade alltså om ett uppskjutet barnafödande snarare än en påtagligt minskad vilja att någon gång skaffa barn. Senare under 2000-talet vände därför barnafödandet upp igen när det blev ett bättre läge för många att skaffa barn efter att man utbildat sig klart och etablerat sig på arbetsmarknaden. Nu när viljan att skaffa barn sjunkit utan att det går att koppla till något cykliskt samhällsfenomen som vi kan förvänta oss ska vända så är det svårt att på kortare sikt se en utveckling där den rådande nedgången följs av en uppgång, alltmer tyder på att barnafödandet kommer vara på en lägre nivå även i framtiden och att tvåbarnsnormen som gällt i Sverige kan vara på väg att brytas.

Under åren 2001–2023 växte Norrköpings folkmängd varje år och antalet invånare 2024 var 22 700 fler jämfört med år 2000. Denna befolkningstillväxt förklaras nästan helt och hållet av invandringen till Sverige och främst den flyktingrelaterade invandringen. Antalet kommuninvånare med utländsk bakgrund, alltså utrikes födda personer samt barn födda i Sverige av två utrikes födda föräldrar, har mer än fördubblats medan antalet invånare med svensk bakgrund har varit på en i princip oförändrad nivå under 2000-talet. På senare år har invandringen minskat, framförallt den flyktingrelaterade invandringen, och det har också följts av att Norrköpings befolkningstillväxt avtagit. Bland annat så har den alltmer strama migrationspolitiken som förs i Sverige lett till att andelen asylsökande i EU som söker asyl i Sverige har minskat. Även reglerna för att få arbetstillstånd och uppehållstillstånd som anhörig i Sverige håller på att stramas åt. Mycket talar alltså för att invandringen, framförallt den flyktingrelaterade invandringen, under kommande år kommer vara fortsatt låg och utvandringen relativt hög jämfört med tidigare år och därmed är det mycket som talar för att Norrköpings befolkningstillväxt kommer att avta.

Eftersom det främst är det minskande barnafödandet och den minskade invandringen som bidrar till Norrköpings minskande befolkningstillväxt så är det först och främst befolkningsutvecklingen bland barn och unga som påverkas. Detta eftersom barnfamiljer och unga vuxna i barnafödande åldrar utgör en relativt stor andel bland dem som migrerar och flyttar in till kommunen. Invånarantalet i de äldre åldersgrupperna har ökat på senare år och förväntas fortsätta att öka då stora födelsekullar med invånare födda under 1940-talet och på lite längre sikt 1960-talet når allt högre åldrar. Under de kommande åren är det alltså troligt att vi får en befolkningsutveckling där antalet barn och unga minskar men antalet äldre ökar.

För de kommunala verksamheterna innebär detta att äldreomsorgen precis som tidigare prognoser har visat ställs inför ökande resursbehov och framförallt kan kompetensförsörjningen bli en allt större utmaning när antalet invånare i yrkesverksamma åldrar inte ökar i samma takt som den äldre befolkningen både i Norrköping och i Sverige som helhet.

För barn- och utbildningsverksamheten innebär de historiskt kraftiga och svårförutsedda upp- och nedgångarna i barnafödande samt migration och flyttrörelser ett behov av att kunna anpassa verksamheten för snabba förändringar av antalet barn och elever. Under de kommande åren så kommer det av allt att döma främst handla om tydliga minskningar av antalet barn och unga.

Även övriga delar av kommunkoncernen behöver anpassa sin verksamhet efter en ny situation där befolkningen inte alls växer på samma sätt som för några år sedan.

Mer resultat samt metod och antaganden

I dokumentet nedan kan du ta del av mer resultat samt beskrivningar av de antaganden och metoder som befolkningsprognoserna bygger på.

Befolkningsprognos för kommunen och delområden 2025 (pdf). pdf, 610 kB. (pdf, 610 kB)