Demografisk utveckling och kompetensförsörjning

Det kommunala bostadsbolaget lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Bolaget ser ett ökat behov av seniorboenden för 80+, fler konceptboenden för 65+ och boendestandarder som stödjer vårdpersonals arbete i hemmet.
  
• En standardisering av bostadsnära tjänster för vård i hemmet behöver göras (el, ytor, logistik för hemtjänst) och processer för snabb omställning måste komma på plats, ifall efterfrågan ändras.
• En stagnerande befolkning ger svagare efterfrågan i delar av fastighetsbeståndet. Det innebär fler vakanser, särskilt i södra Norrköping och i större/lite dyrare lägenheter.
• En utveckling av bolagets produktmix mot fler prisrimliga projekt kan behövas.
• Lägre skattekraft kan påverka kommunens förmåga till välfärd och hyrda lokaler kan komma att sägas upp.
• Bolaget förutser hårdare konkurrens om kompetens i fastighet, IT och drift.
• Hög arbetslöshet förväntas ge ökat behov av sociala insatser.
• Bolaget behöver arbeta systematiskt mot ofrivillig ensamhet, för ökad trivsel och social hållbarhet.

Kommundirektörens kontor har som uppdrag att ge stöd till kommunens samtliga verksamheter. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Det behövs ett samarbete utanför kommunkoncernen, för att stärka kompetensförsörjningen i organisationen.
• Det finns risk för ökad konkurrens om personalen och därför behövs en strategi för hur resurserna ska användas. Kommunen behöver stärka sin attraktivitet som arbetsgivare
• Kommunen kan behöva anpassa organisation och roller för den personalomsättning som förutses.
• Utmaningar med kompetensförsörjning kan göra att verksamheterna utvecklar nya effektiva metoder och arbetssätt. Förmåga till metodisk och innovativ verksamhetsutveckling blir då en framgångsfaktor.
• Överförmyndarverksamheten kan påverkas av ökade sociala behov och ett mer komplext regelverk med högre krav på specialistkompetens.

Kompetensförsörjnings­kontoret arbetar med arbetsmarknadsinsatser, ekonomiskt bistånd och vuxenutbildning. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Ökat behov av arbetskraft, särskilt inom vård och omsorg, öppnar upp för att fler individer i kontorets målgrupp kan komma i arbete
• Det blir viktigare med samarbete med andra kontor i kommunen, med arbetsgivare och med branschorganisationer för att skapa mer träffsäkra insatser. Det kan till exempel ske genom yrkesfärgade språkinsatser och praktiska yrkesutbildningar.
• Bristande kunskap om vuxenutbildningens möjligheter kan minska effekten av samverkan och öka behovet av resurser.
• Med minskade budgetmedel och omfördelade resurser finns risk att kontoret inte lyckas vägleda rätt eller att individers styrkor inte tas tillvara.
• Organisationen behöver vara mer flexibel och innovativ för att kunna svara mot snabba förändringar på arbetsmarknaden.
• Fysiska förutsättningar, som lokaler, behöver ses över för att kontoret ska kunna erbjuda praktiska insatser och utbildningar i samverkan med arbetsplatser och branscher.

Kommunens bolag för bland annat vatten- och avfallsverksamhet lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Den utplanande befolkningsutvecklingen innebär att utbyggnaden av VA-nätet bromsas något.

• När exploateringstakten sjunker uppstår ett bra läge att utveckla den befintliga anläggningen, framför allt ledningsnätet och vatten- och avloppsverken
• En åldrande befolkning kräver annan beredskap. Till exempel kan en åldrande befolkning ha svårare att ta sig ut till vattentankar vid driftstörning och kris.
• Nodra behöver samarbeta med bland annat universitet och YH-utbildningar för att möta kompetensbehovet framåt.
• Bolagskoncernen kan behöva samarbeta mer inom bland annat HR, kommunikation och ekonomi, för att säkra kompetensen.

Norrköping Science Park (NOSP) är bolaget som jobbar med innovation och kopplar samman företag, offentlig sektor och akademi. Bolaget lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• NOSP kan bli en ännu viktigare brygga mellan studenter och företag när konkurrensen om kompetens ökar. Det gäller bland annat praktik, examensarbeten och lärande kopplat till teknikintensiva områden som AI, organiska material och visualisering.
• NOSP ser en ökad efterfrågan av bolagets tjänster i framtiden, inte minst kopplat till innovation och samarbete med Campus Norrköping. Bolagets internationella kontaktnät blir också viktigt för kompetensförsörjningen.
• Prioriteringar, resurser och långsiktig finansiering behövs för att fortsätta stärka kopplingen mellan utbildning, forskning och näringsliv.
• Det finns risk att resurser för utveckling och innovation flyttas till behov som uppstår i takt med att befolkningen blir allt äldre.
• Det finns risk för brist på entreprenörer och forskare när befolkningsstrukturen ändras. Konkurrensen om talangerna är både nationell och internationell.

Samhällsbyggnads­kontoret planerar för nya stads- och kommundelar samt utvecklar och sköter om befintliga gator, torg, parker och natur. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• En minskande befolkningstillväxt och mindre skatteintäkter skapar hårdare tryck på prioriteringar inom samhällsbyggnad.
• Det kommer finnas ett ökat behov och fokus på att förvalta och anpassa det som redan är byggt, till exempel utveckla förmågan att ställa om till ändrade förutsättningar i befintliga projekt och anpassa lokalbeståndet.
• Det finns en möjlighet att vässa kommunens lokalbestånd när färre lokaler behövs.
  
• Långsiktiga planerings- och samhällsbyggnadsprocesser kan vara svåra att anpassa när förutsättningarna i omvärlden förändras snabbt. Det är en utmaning att ställa om verksamhet och planering i takt med snabba demografiska och värderingsmässiga förändringar.
• Kraven på dokumentation och transparens ökar, bland annat på grund av digitaliseringen.
• Behovet av tillsyn på vårdboenden, skolor och förskolor förändras i takt med förändringar i befolkningsstrukturen.
• Antalet studenter som väljer miljöinriktade universitetsutbildningar minskar, vilket riskerar att skapa kompetensbrist för miljö- och hälsoskyddsinspektörer.
• Det är viktigt för kontoret att hitta nya former för samarbete mellan kommun och näringsliv kring kompetensförsörjning. Även samarbete med universitet, högskolor och andra utbildningsanordnare blir viktigt.
• Kompetensen hos befintlig personal ska tas till vara och höjas. Kunskap inom digitalisering blir extra central.
• Kommunen behöver kommunicera det unika med vårt uppdrag – samhällsnyttan och möjligheten att bidra och forma kommunen.

Socialkontoret arbetar med frågor inom individ- och familjeomsorgen som rör till exempel omsorg om barn och unga, föräldrastöd och missbruk. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Strategiska satsningar på utbildning, kompetensutveckling och samverkan mellan kommun, region, näringsliv och utbildningsaktörer är en möjlighet framåt för att socialkontoret bättre ska kunna konkurrera om framtida arbetskraft med rätt utbildning och kompetens.
• Kontoret behöver skapa en lärande organisation och ge möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan enheter och verksamheter för att ta tillvara kunskap och kompetens.
• Personalen inom socialkontorets verksamhet för personer med funktionsnedsättning har i hög grad samma utbildningsbakgrund som äldreomsorgens medarbetare. En ökad efterfrågan på personal inom äldreomsorgen kommer därför att försvåra kompetensförsörjningen på socialkontoret.
• Investeringar i stödfunktioner, gruppledare och liknande roller som avlastar chefer med stora medarbetargrupper, kan bli en viktig åtgärd för att stärka chefers förutsättningar.
• När social och teknisk förändring sker snabbt behöver socialkontoret tillgång till kompetens även utöver den som finns i kärnverksamheten. Digital kompetens är viktig men också kommunikations- och samarbetsförmåga, med lyhördhet för invånarnas behov.
• Olika digitala tjänster, till exempel kopplat till boendet, kan förbättra kvaliteten i verksamheten. Satsningar på välfärdsteknik är resurskrävande och i framtiden kan investeringskostnader möjligen delas mellan flera aktörer i nya samarbeten med privata aktörer och civilsamhället.

Tillväxt- och utvecklingskontoret har som uppdrag att accelerera kommunens tillväxt- och utvecklingsarbete och främja en förstärkt livskvalitet för Norrköpings invånare. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Efterfrågan på kulturskola, bibliotekstjänster, natur- och fritidsverksamhet, med mera, påverkas av den demografiska utvecklingen, vilket kan medföra en omställning för kontoret.
• Färre deltagare i vissa verksamheter kan kräva omfattande anpassningar, samtidigt som minskade skatteintäkter begränsar kommunens möjligheter att erbjuda samma utbud som tidigare.
• Om resurser behöver omprioriteras finns en risk för missnöje bland grupper som upplever sig bortprioriterade.
• Det finns en risk att satsningar på barn och unga och på förebyggande arbete minskar, när dessa utgör en mindre andel i befolkningen.
• Nya samarbeten blir centrala i framtiden, till exempel att utveckla fritidsgårdarnas samarbete med kommunens LSS-verksamhet och att söka fler relevanta målgrupper och partnerskap runt fritids- och kulturverksamhet.
• Kommunens attraktionskraft kan stärkas genom att säkerställa att rätt utbildningar finns i Norrköping, när kompetensutveckling blir allt viktigare.
• Kommunen har potential att utveckla sitt arbetsgivarerbjudande genom att lyfta fram stabiliteten som arbetsgivare, skapa goda fysiska arbetsmiljöer och stärka medarbetarskap och ledarskap.
• Tid och utrymme behövs för att utveckla den digitala förmågan, så att digitala resurser kan förstås och användas på ett effektivt sätt.

Upplev Norrköping AB har till uppdrag att marknadsföra och stärka Norrköpings kommun som en attraktiv ort för olika typer av evenemang samt turism. Bolaget lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Bolaget ser en möjlighet att använda möten, evenemang och besöksmål som ett verktyg att öka Norrköpings attraktivitet och på så sätt locka nya unga talanger till Norrköping som helhet, inte bara till kommunkoncernen.
• En risk är att Norrköpings som kommunkoncern behöver rikta alltmer resurser till en åldrade befolkning och då prioriterar ner vitala satsningar på tillväxt.
• Upplev Norrköping behöver i konkurrens med andra medelstora svenska städer bli ännu bättre på att locka/värva stora evenemang, möten och reseanledningar. Bolaget anser sig ha goda förutsättningar men behöver på 10-års sikt bemanna organisationen med de bästa talangerna inom branschen.

Utbildningskontoret driver förskola, grundskola, gymnasieskola, anpassad skola, fritidshem och förskoleklass. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Minskade barnkullar skapar förutsättningar för samnyttjande av lokaler mellan skolformer eller kommunala verksamheter, neddragning av överkapacitet och bättre utnyttjande av befintliga lokaler.
• När äldre lokaler avvecklas kan ny- eller ombyggnation ge moderna, flexibla lärmiljöer.
• Gamla lokaler i dåligt skick kräver investeringar även om elevantalet sjunker. Det går inte alltid att matcha minskat barn- och elevantal med utfasning av sämre lokaler.
• Långsamma politiska eller administrativa processer kan fördröja nödvändiga lokalbeslut.
• Det kommer finnas behov av tätare samordning mellan utbildningskontoret och samhällsbyggnadskontoret för att matcha skolstruktur mot befolkningsutveckling.
• En ökad digitalisering och distansstöd kan minska resandet när antalet fysiska utbildningslokaler blir färre.
• Minskningen av elever sker inte jämnt – vissa stadsdelar bedöms kunna ha brist på lokaler och personal medan andra områden bedöms kunna ha överskott.
• Färre enheter bedöms kunna medföra att vissa stadsdelar blir av med områdets enda skola vilket ger längre resväg för barn/elever.
• Små enheter innebär en risk för organisatorisk sårbarhet och svårigheter att uppfylla behörighetskrav.
• Det finns risk att kommunen inte lyckas rekrytera och behålla lärare med behörigheter som matchar behovet. Det kan få stora konsekvenser för de barn och ungdomar verksamheten är till för, men även för medarbetare i organisationen.
• Kontoret behöver utveckla arbetet med att erbjuda introduktion och kompetensutveckling för såväl nyanställda som befintlig personal.
• Kontoret behöver säkerställa att studenter under utbildning informeras om fortsatta möjligheter att arbeta i kommunen.
• Samarbete mellan utbildningsverksamheten, välfärdssektorn och näringslivet innebär möjligheter. Ett fördjupat samarbete är avgörande för att säkerställa att utbildningarna fortsätter att hålla jämna steg med den snabba teknologiska utveckling som präglar alla delar av arbetslivet.

Vård- och omsorgskontoret har i uppdrag att bedriva vård och omsorg om äldre inklusive hemtjänst för personer under 65 år samt kommunal hälso- och sjukvård. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Vård- och omsorgskontoret behöver kunna förklara svåra prioriteringar för medarbetare, politiker, brukare och kommuninvånare när uppdraget växer men resurserna minskar.
• Omställningen till Nära vård, där hela vårdkedjan behöver anpassas för att möta framtidens behov, är en utmaning för kommuner. Brukare och patienter har ökade behov av samordnade och avancerade insatser i hemmet och på särskilda boenden.
• Samverkan mellan sjukvårdshuvudmän, kommun och region, behöver utvecklas för att säkerställa en mer sammanhållen och personcentrerad vård.
• Den nya socialtjänstlagen med krav på ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt innebär risker, såsom resursbrist, kompetensbehov, svårigheter att ställa om från reaktiv till proaktiv vård och omsorg. Omställningen förutsätter en förändring i sättet att se på vad vård och omsorg innebär.
• Förutsättningar för en omställning till den nya socialtjänstens fokus på förebyggande och tidiga insatser skapas genom en fungerande kommunikation mellan invånare, kärnverksamhet, ledning och politiker.
• Kunskapen om vad som ger effekt i det förebyggande arbetet måste stärkas genom att kommunen tar del av forskning och analys och implementerar arbetet i de verksamheter kommunen ansvarar för.
• Vård- och omsorgskontoret behöver stärka kunskapen kring den enskilde ur ett förebyggande perspektiv och involvera anhöriga och civilsamhället för att förlänga möjligheten att bo hemma.
• Kommunen behöver vidareutveckla öppna och lättillgängliga verksamheter, som mötesplatser, fallförebyggande program och erbjuda fler insatser utan behovsprövning.
• Det finns en svårighet att nå målgruppen äldre personer och få fler att delta i öppna verksamheter. Därmed kan effekten av det förebyggande arbetet bli begränsat.
• Det behövs en samverkan mellan vård- och omsorgskontoret och utbildningsanordnare för att definiera framtidens undersköterskekompetens.
• För att attrahera medarbetare måste kontoret synas i positiva sammanhang och kommunicera värdet gällande vård- och omsorgsyrken. Detta då nya generationer ser sitt yrke som livsstilsrelaterat snarare än som en livslång identitet.
• Behovet av specialistkompetens växer inom exempelvis geriatrik, kognitiv svikt och palliativ vård. Kommunen behöver strategier för att attrahera och behålla personal, erbjuda kompetensutveckling och skapa hållbara arbetsvillkor.
• Digitalisering och smarta planeringssystem kan effektivisera produktionen inom kostverksamheten och minska matsvinn.
• För att säkra kompetensförsörjningen inom kostverksamheten behöver verksamheten fortsätta utveckla partnerskapet med gymnasier, yrkeshögskolor och arbetsförmedlingen för praktikplatser och utbildning.

Alla kommunens kontor och bolag fick under hösten 2025 möjlighet att svara på om det finns andra verksamhetsspecifika trender och verksamhetsutmaningar än de fem trender som har identifierats på koncernövergripande nivå.

Det handlar om trender och utmaningar som har en kommunövergripande påverkan på tio år sikt. Det kan till exempel röra sig om kommande lagförändringar och andra specifika utmaningar.

Kontor och bolaga: fler tankar om framtiden