Demokrati och värderingsförändringar

Det kommunala bostadsbolaget lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Polarisering i samhället och de ökade klyftorna leder ofta till mer konflikter och annan otrygghet och ökar risken för bland annat skadegörelse i våra bostadsområden.
• Ökad kriminalitet och organiserad brottslighet påverkar våra boendemiljöer och hur attraktivt ett område uppfattas samt hur hyresgästerna trivs.
• Desinformation kan slå mot bolagets varumärke och relationer.
• Skiftande värderingar, som mer individualism och lägre ideellt engagemang, kräver nya arbetssätt för boendedialog och ansvarstagande.
• En möjlighet är partnerskap med offentlig sektor och civilsamhälle för att stärka lokalsamhällets tillit och skapa mötesplatser och delaktighet i våra stadsdelar.
• E‑dialoger och lokala plattformar kan användas för påverkan och samskapande kring boendemiljö och trivsel.
• Bolaget behöver arbeta med trygghet genom situationsprevention och social prevention, till exempel genom att vara närvarande och anordna grannskapsaktiviteter.
• Bolaget ser behov av att inrätta rutiner för att bemöta rykten, utbilda personal i källkritik och kriskommunikation. I arbetet behöver flera språk och flera kanaler användas.

Kommundirektörens kontor har som uppdrag att ge stöd till kommunens samtliga verksamheter. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• I sin roll som arbetsgivare kan kommunen se till att fånga upp och möta förändrade värderingar för att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och behålla medarbetare.
• Det finns en trend att unga i större utsträckning väljer arbetsgivare utifrån värderingar och detta innebär en stor möjlighet för Norrköpings kommun. Unga människor vill jobba hos en arbetsgivare som gör gott.
• När klimatet hårdnar i samhället riskerar till exempel chefer att bli mer utsatta. Detta behöver kommunen som arbetsgivare möta med ökat stöd och förutsättningar för en god och hanterbar arbetsmiljö och verksamhet.
• En krismedvetenhet som växer fram i samhället kan stärka möjligheterna att prioritera utvecklingen av en krigs- och krisorganisation.
• Digitaliseringen av ärendeprocesser, arkiv och valadministration skapar möjligheter till mer tillgängliga, effektiva och transparenta arbetssätt, både internt och gentemot invånare och förtroendevalda. Det finns även potential att utveckla samverkan med andra kommuner, statliga myndigheter och regionala aktörer kring juridiska tolkningar, arkivfrågor, valadministration och tillsynsverksamhet.
• Valadministrationen i kommunen påverkas löpande av ökade krav på säkerhet, tillgänglighet och förtroende, samtidigt som resursbehoven riskerar att öka inför framtida val.
• I ett samhällsklimat där tilliten till institutioner utmanas kan kontoret spela en viktig roll i att tydliggöra processer, regelverk och beslutsvägar, vilket bidrar till att stärka kommunens demokratiska legitimitet.
• Kommunen behöver utveckla aktiva kommunikationsstrategier för att behålla sin legitimitet och utifrån det kunna framföra budskap och bemöta desinformation och påverkanskampanjer.
• Kommundirektörens kontor behöver utveckla gemensamma arbetssätt och stöd till övriga verksamheter i frågor som rör beslutsprocesser, dokumentation och regelefterlevnad. Tydligare processbeskrivningar och standarder kan bidra till ökad likvärdighet och kvalitet i hela organisationen.
• Den politiska styrningen av kommunens verksamhet riskerar att påverkas. Utvecklingen går mot att tyckande ersätter faktabaserade resonemang och det kan öka trycket på politiken att tillfredsställa omedelbara och känslobaserade krav. Det kan göra det svårt för de förtroendevalda att fatta svåra och långsiktiga beslut.

Kompetensförsörjnings­kontoret arbetar med arbetsmarknadsinsatser, ekonomiskt bistånd och vuxenutbildning. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Kompetensförsörjningskontorets arbete bidrar till att minska de socioekonomiska klyftorna och ojämlika livsvillkoren. Utvecklingen kommer ställa krav på att även minska klyftorna inom andra områden, som digital kompetens, källkritik och demokratiskt deltagande.
• Genom att arbeta mer kommungemensamt över kontorsgränser kan samverkan och innovation mellan nämnder och verksamheter leda till bättre resursanvändning och mer träffsäkra insatser.
• Det finns en ökad risk för hot och otillåten påverkan, både gentemot enskilda medarbetare och verksamheten i stort. Utvecklingen innebär en risk att medarbetare förlorar tilliten till att våga möta människor, vilket verksamheten måste fortsätta göra för att kunna motverka utvecklingen.
• En risk är att verksamheten inte hinner dimensionera i takt med förändrade behov eller placerar resurser i fel delar av organisationen. Om kompetens och resurser inte räcker till kan digitaliseringen i stället för att bli en möjlighet bli ett hinder.
• Ekonomiska förutsättningar kan utgöra en påfrestning, särskilt när behoven ökar snabbare än resurserna.
• Stuprörsstrukturer och parallella arbetssätt mellan nämnder kan leda till ineffektivitet och otydlighet.

Kommunens bolag för bland annat vatten- och avfallsverksamhet lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Det är fortsatt viktigt för bolaget att kommunicera med kommuninvånarna för att bygga upp ett förtroende för verksamheten.
• Det är fortsatt viktigt med tillgänglighet, lyhördhet och att tydligt kunna visa vad kunderna får för pengarna.
• Kraven på individanpassade lösningar ökar och bolaget kommer behöva fortsätta sitt arbete med att anpassa kunderbjudandet för att möta kundernas olika behov.
• Nodras verksamhet är väldigt beroende av information, kommunikation och interaktion med kunderna. En ökad spridning av desinformation i samhället riskerar därmed att försvåra bolagets arbete och minska kundernas tillit till Nodra som offentlig aktör.
• Om Nodra inte uppfattas som tillförlitliga på grund av till exempel leveransproblem eller oegentligheter kan det leda till problem med det övergripande samhällskontraktet och på sikt skulle det kunna försvaga demokratin.

Norrköping Science Park (NOSP) är bolaget som jobbar med innovation och kopplar samman företag, offentlig sektor och akademi. Bolaget lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Det blir allt viktigare att såväl etablerad industri som myndigheter och försvarsmakt i allt högre grad samarbetar med forskningsnära start-ups för att kunna hänga med i utvecklingen och klara konkurrenskraften. Där kan NOSP spela en central roll för att underlätta den utvecklingen.
• Allt fler söker meningsfulla sammanhang och karriärer, där innovation och samhällsnytta går hand i hand. Detta innebär en möjlighet för bolaget.
• NOSP fungerar som en brygga som översätter teknik och innovation till praktisk nytta i samhället. I den utvecklingen blir samverkan mellan olika aktörer allt viktigare.
• När socioekonomiska klyftor ökar finns det en stor risk att resurser nedprioriteras så att ny utveckling och innovation saktas ner.
• Risk och hot kan skapa misstro mot ny elektronik och då det blir svårt att prioritera innovationsutveckling.
• Minskad tillit och olika förväntningar kan göra samverkan mer krävande. Det finns också en risk att NOSP:s roll och nytta inte alltid är tydlig för alla målgrupper.

Samhällsbyggnads­kontoret planerar för nya stads- och kommundelar samt utvecklar och sköter om befintliga gator, torg, parker och natur. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Den kommande tioårsperioden behövs ett fokus i organisationen på tillit, transparens och värdegrund i styrning och kommunikation. Det finns behov av en ökad kompetens kring värderingsförändringar för att förstå vilken utveckling som behövs.
• Om kontoret inte hittar nya sätt att kommunicera, visualisera och beskriva verksamheten riskerar kontoret att tappa nya generationer i demokratiprocessen, till exempel kan det bli svårt att få invånare att delta i samråd eller engagera sig i samhällsutvecklingen.
• Den interna kompetensen kring hantering av komplexa intressekonflikter och mediahantering behöver stärkas i takt med utvecklingen.
• Kontoret behöver proaktivt utveckla sin kommunikation till att bättre visa vad kontoret gör och skapa engagemang hos medborgarna.
• Samhällsutvecklingen gör att kommunen behöver utveckla förmågan att kommunicera framtidsbilden av Norrköping och hur det som verksamheten gör här och nu bidrar till den.
• Nya regelverk kommer i snabb takt, utan vägledning från myndigheter. Samarbetet i olika nätverk blir viktigt för att skapa samsyn kring nya regelverk där vägledning saknas.
• Kontoret behöver fortsätta arbeta med att beskriva lagar, processer och beslut på tydliga och pedagogiska sätt.
• Polarisering och desinformation riskerar att försvåra dialog och planeringsprocesser.
• Det finns risk för att kortsiktighet i beslutsfattande kan försvåra långsiktiga investeringar.

Tillväxt- och utvecklingskontoret har som uppdrag att accelerera kommunens tillväxt- och utvecklingsarbete och främja en förstärkt livskvalitet för Norrköpings invånare. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Kommunen har möjlighet att utveckla en struktur för extern och kommunövergripande samverkan för att skapa förutsättningar för de som drabbas av de sociala klyftorna att i större utsträckning ta del av de verksamheter som finns att tillgå, både på fritiden och via förskola och skola.
• Sociala klyftor innebär att barn i ökad utsträckning inte kan ta del av de kommunala verksamheter som finns att tillgå. För att upprätthålla ett starkt civilsamhälle förväntas ökade resurspåfrestningar de kommande åren.
• Kommunen kan utveckla nya verktyg och kanaler för att snabbare nå medborgarna och samtidigt ge dem möjlighet att engagera sig. Snabbare kommunikationsvägar kan etableras som möjliggör för kommunen att på ett effektivt sätt få ut samhällsviktig information.
• Ett starkt engagemang i en viss fråga kan medföra höga krav och resurspåfrestningar på kommunen och politiken gällande öppenhet och snabb återkoppling.
• Verksamheter som redan nu har tillvägagångssätt för att fånga engagemang behöver kunna anpassa sina verksamheter för att bibehålla det uppfångade engagemanget. Det kan handla om verksamheter där engagemang tidigare har varit ihållande under en längre tid medan det nu i stället finns stötvis engagemang.
• Tilliten mellan kommunen och civilsamhället kan komma att utmanas av minskade eller otillräckliga bidrag från kommunen till föreningar och studieförbund.
• Det måste finnas en balans mellan nyttan och risken sett till utvecklingen inom digitalisering och en kommunal struktur som är flexibel nog att följa med i utvecklingen.
• Teknisk kompetens behövs hos medborgarna för att få ut maximal nytta, där kan det vara fråga om att erbjuda hjälp till de medborgare som inte har samma förutsättningar när det kommer till digitala tjänster och källkritik.

Upplev Norrköping AB har till uppdrag att marknadsföra och stärka Norrköpings kommun som en attraktiv ort för olika typer av evenemang samt turism. Bolaget lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Det är viktigt att öka transparensen och förutsägbarheten i processer och verksamheter. Det skapar tillit och förtroende.
• Det minskade intresset för ideella insatser påverkar hur ”gräsrotsarrangörer” växer fram och senare blir kompetenta evenemangsarrangörer som i sin tur vågar satsa på denna karriärbana. Det behövs tre P: Personer, Platser och Pengar.
• Med de minskade resurserna till föreningslivet och det minskade intresset att bidra ideellt kommer bolaget sannolikt att behöva använda sig av betald arbetskraft i större utsträckning vilket ökar kostnader för att arrangera till exempel en stadsfestival eller ett stort idrottsevenemang. Den utvecklingen har redan startat.

Utbildningskontoret driver förskola, grundskola, gymnasieskola, anpassad skola, fritidshem och förskoleklass. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Skolan behöver arbeta med medie- och AI-literacitet för att säkra barns och elevers förmågor att förstå och hantera hur medier och artificiell intelligens påverkar individen och samhället.
• Elever och vårdnadshavare kan utifrån ökad individualisering och bristande tilltro till myndigheter komma att kräva mer individanpassade lösningar.
• Minskad tillit till myndigheter och ökad polarisering riskerar att påverka skolans kompensatoriska uppdrag.
• Ökad mängd kunskap i ökad mängd källor påverkar hur individer förhåller sig till information och desinformation. Här finns en risk för ökad misstro till evidens och forskning.
• Otillåten påverkan och ökad korruption– i utbildningshänseende kan det innebära tryck i samband med upphandlingar och i individfrågor som rör elevers skolgång, till exempel gällande stöd, hälsa eller betyg.
• Ökad segregation och sämre livsvillkor i delar av Norrköping påverkar individers förutsättningar till god hälsa.
• Tydligare beslutsunderlag som understödjer beslut och hur dessa kommuniceras kan komma att behövas. Personal som ger besked om beslut kan behöva stöd i detta arbete.

Vård- och omsorgskontoret har i uppdrag att bedriva vård och omsorg om äldre inklusive hemtjänst för personer under 65 år samt kommunal hälso- och sjukvård. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Personer som är äldre vill kunna påverka sin vård och omsorg och kunna leva sina liv utifrån egna värderingar. Det medför större krav på valfrihet, kvalitet och individanpassning inom vård och omsorg. Vidare för det med sig en förväntan på att åldrandet och stödet från det offentliga ska innefatta livskvalitet och meningsfullhet och inte endast trygghet och basal omvårdnad.
• Det finns framtida möjligheter att stärka brukarmedverkan genom digitala plattformar där brukare får ökade möjligheter att delta i beslut om sin omsorg, vilket kan öka transparensen och skapa en mer personcentrerad vård.
• En ökad misstro mot äldreomsorgen kan leda till minskad benägenhet att söka hjälp i tid, vilket gör att exempelvis ensamhet och ohälsa förblir osynliga. Det kan också förändra synen på hemtjänst och särskilda boenden. Det kan leda till att äldre personer och deras anhöriga tvekar till att söka och att ta emot stöd.
• Desinformation om äldreomsorgen kan skapa oro och motstånd mot kommunala insatser. Medarbetare kan mötas av misstänksamhet och kompetensförsörjningen kan på sikt försvåras då arbete inom vård och omsorg uppfattas som oattraktivt.
• Kommunikation är komplext i en tid där fakta ifrågasätts. Vård- och omsorgskontoret måste förhålla sig till förändrade värderingar och individualistiska krav, samtidigt som kollektiva förväntningar kvarstår. För att lyckas krävs en utvecklad medborgardialog och närhet till både brukare/patient och medarbetare.
• Alkoholmissbruk bland äldre personer ökar och medför risker som fallolyckor, försämrad medicinering och psykisk ohälsa. Det kommer fortsatt finnas utmaningar med att ge stöd samtidigt som individens självbestämmande ska respekteras.
• Mer inflytande från kommuninvånare kan göra beslutsprocesserna mer komplexa och göra det svårare att tillgodose olika önskemål, exempelvis inom kostenhetens verksamhet.
• Det finns ett behov av att stärka kompetensen kring den enskilde utifrån ett preventivt perspektiv, där anhöriga och civilsamhället är viktiga aktörer för att förlänga möjligheten att bo kvar hemma. Genom att analysera orsaker till upplevd otrygghet kan behov mötas bättre än genom att enbart svara på individuella önskemål.

Alla kommunens kontor och bolag fick under hösten 2025 möjlighet att svara på om det finns andra verksamhetsspecifika trender och verksamhetsutmaningar än de fem trender som har identifierats på koncernövergripande nivå.

Det handlar om trender och utmaningar som har en kommunövergripande påverkan på tio år sikt. Det kan till exempel röra sig om kommande lagförändringar och andra specifika utmaningar.

Kontor och bolaga: fler tankar om framtiden