Miljö och klimat i förändring

Det kommunala bostadsbolaget lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Energieffektivisering och egen el med solceller, smart styrning, och energioptimering sänker kostnader och klimatavtryck, samt stärker robusthet och attraktionskraft.
• När extrem nederbörd hotar delar av innerstaden och teknikrum finns det risk för skador och driftstopp. Försäkringspremier/självrisker kan öka eller skydd nekas.
• Åtgärder mot skyfall/översvämning, värmeböljor, och naturbaserade lösningar ökar boendekomfort och försäkringsbarhet.
• Bolaget behöver en försäkringsstrategi med ett strukturerat skadeförebyggande arbete kopplat till premier.
• Miljömässig hållbarhet blir en kraftig hygienfaktor i framtiden. Ett utvecklat klimatarbete, där Hyresbostäder är ett föredöme med att bli klimatneutrala, men även via satsningar på biologisk mångfald, kan ge konkurrensfördelar på en hårt konkurrensutsatt hyresmarknad.
• Cirkulära renoveringar och återbruk är en kostnadseffektiv möjlighet framåt.

Kompetensförsörjnings­kontoret arbetar med arbetsmarknadsinsatser, ekonomiskt bistånd och vuxenutbildning. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Många andra kommuner har redan kommit långt med att stärka arbetet med cirkulär ekonomi och utveckla mer effektiva resursflöden, vilket skapar goda möjligheter för lärande och samarbete snarare än behov av att “uppfinna hjulet” på nytt.
• Inom ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsverksamheten finns potential att skapa sysselsättning som gynnar samhälle, ekonomi och miljö, bland annat genom insatser kopplade till återbruk.
• Inom vuxenutbildningen finns möjligheter att utveckla nya utbildningar inom nationella yrkesutbildningar och yrkeshögskolan som möter kompetensbehov inom den gröna omställningen och framtida arbetsmarknad. Dessa utbildningar kan handla om beredskap, säkerhet och el, och bidra till att kommunen ligger i framkant.
• En risk är osäkerheten kring huruvida gröna jobb och utbildningar verkligen leder till anställning.
• En utmaning är risken att arbetet inte hålls ihop centralt, vilket kan leda till att omställningen blir ett “fritt val” för kontoren och därmed fragmenterad.
• Utvecklingsarbetet riskerar att bli resurskrävande och sluka tid från kärnuppdraget.
• Verksamheten behöver utvecklas genom att stärka kompetensförsörjningen, särskilt kopplat till hållbarhet, digitalisering och utvecklingsfrågor. Det krävs bättre kunskapsnivåer för att kunna påverkas av, och ledas i, omställningen.

Kommunens bolag för bland annat vatten- och avfallsverksamhet lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Det finns ett nationellt mål om att öka andelen återvunnet och återbrukat material, vilket Nodra kommer ha stora utmaningar att nå.
• Om fler kunder väljer bort bilen av miljöskäl ökar behovet av att kunna beställa hämtning av olika typer av avfall. Tjänsteutveckling inom det området kan därmed bli aktuellt.
• Att klimatanpassa Nodras anläggningar kommer även fortsättningsvis kräva ett nära samarbete med andra aktörer i staden, främst Norrköpings kommun.
• Klimatförändringarna ökar risken för översvämningar hos kunderna och på Nodras egna anläggningar, som exempelvis vatten- och avloppsreningsverk.
• Nodra planerar för att bygga reservvatten (ytterligare en produktionsanläggning) för att säkra den framtida vattenförsörjningen till kunderna. Bolaget har även budgeterat för en ökad förnyelsetakt på ledningsnätet.

Norrköping Airport AB driver och utvecklar Norrköpings flygplats. Bolaget lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• På NRK Airport pågår ett projekt angående att bygga en solcellsdriven energipark. Den miljövänliga energin därifrån kan dels användas till miljövänligt elflyg, dels till export av miljövänligt producerad energi till kringliggande verksamheter.
• På flygplatsen finns mycket drönarverksamhet vilket är ett miljövänligare sätt att utföra lufttransporter.
• Flygplatsen ser möjligheter att kunna tanka flygplanen med fossilfritt flygbränsle inom en snar framtid.

Norrköping Hamn AB bedriver och utvecklar hamn-, stuveri- och terminalverksamhet samt verkar för att Norrköping och dess region ska fortsätta att utvecklas som transport- och logistikcentrum. Bolaget lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Transportnäringen har en betydande påverkan på klimat och miljö. För bolagets relevans och konkurrenskraft är det därför viktigt att verksamheten utvecklas mot ökad hållbarhet. På en konkurrensutsatt hamnmarknad kan Norrköpings hamn inte vara den aktör som inte säkerställer en grön värdekedja.
• Myndighetskraven skärps när det gäller miljö och klimat, vilket kan vara både en risk och en möjlighet för bolaget. Det gäller även de krav som utformas inom EU.
• Norrköpings hamn ser stora möjligheter för nära kundsamverkan i hållbarhetsfrågor.
• Bolaget ser goda möjligheter till kommande teknikutveckling, exempelvis kring elektrifiering, egen energiframställning, energilagring och fortsatt energieffektivisering.
• På lång sikt är frågan om havsnivån en mycket viktig fråga för verksamheten. Detta gäller i sak all hamnverksamhet globalt, och möjligen kan Norrköpings hamns läge i Bråviken skapa vissa fördelar jämfört med andra hamnar utifrån geografin.
• Hamnen har redan idag en erfarenhet av hur extremväder kan påverka den löpande verksamheten, med risk för skador på kunders gods.
• Norrköpings hamn behöver skapa forum för samverkan med kommunen och relevanta myndigheter.

Norrköping Science Park (NOSP) är bolaget som jobbar med innovation och kopplar samman företag, offentlig sektor och akademi. Bolaget lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Klimatomställningen skapar stora möjligheter för innovation, särskilt inom hållbar energi, cirkulära materialflöden och hållbara transportsystem. Dessa områden ingår i NOSP:s affärsplan och projektportfölj. Miljö- och klimatfrågor driver innovation inom flera av NOSP:s fokusområden. Hållbarhet blir i allt högre grad ett tydligt mervärde och en konkurrensfördel för bolagen i NOSP:s miljöer.
• NOSP kan bidra genom testbäddar, demonstrationsmiljöer och samverkansprojekt som gör det möjligt för företag att utveckla, testa och skala hållbara lösningar. Den största miljönyttan skapas indirekt genom de företag och tekniska lösningar som utvecklas och växer genom NOSP:s verksamhet.
• Ökade krav från EU och svensk lagstiftning, till exempel kopplat till CSRD och hållbarhetsrapportering, innebär ökade krav på uppföljning, dokumentation och resurser. Detta kan leda till ökad administration för både NOSP och företagen.
• Det finns en risk för greenwashing, särskilt när kraven ökar snabbare än kunskapen och möjligheten att mäta faktisk hållbarhet. Kompetensbrist inom hållbarhetsfrågor är en utmaning, liksom svårigheter att på ett tillförlitligt sätt mäta och följa upp hållbarhetsarbete och miljönytta.

Samhällsbyggnads­kontoret planerar för nya stads- och kommundelar samt utvecklar och sköter om befintliga gator, torg, parker och natur. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Om kommunen ökar kunskapen och innovationen på området finns det potential att skapa synergier mellan klimatmål, folkhälsa och attraktiva miljöer.
• Man kan ha ett ökat fokus på hållbarhet, energi och klimatanpassning även inom bygglov och tillsyn. Klimatförändringar kommer påverka behovet av ändrade arbetssätt i tillsynen samt nya krav kommer ställas i kontorets olika typer av prövningar.
• Om data finns strukturerad och digital så kan analyser göras för att få bättre koll på klimatpåverkan, till exempel heatmaps som visar var det är varmt i staden, utifrån att vi vet var träd är, material i gatan, fastigheter med mera.
• Det finns en risk för reaktiva och kortsiktiga beslut, till exempel gällande nya byggmaterial och arbetssätt. Det finns också risk för att klimatförändringarna går snabbare än vad planeringen hinner anpassas till.
• Det finns behov av mer samordning kring frågor om klimat och miljö inom kommunen för att tydliggöra hur arbetet bidrar till en helhet.
• Kontoret ser ett ökat behov av investeringsmedel för klimatanpassning för att anpassa samhällsfastigheter så de står emot både hundraårsregn och hetta.
• Det behövs utvecklade ekonomiska bedömningar där kostnader ställs mot risker.
• Kommunen är en stor aktör vars inköp får betydelse som kan ge ringar på vattnet.
• Det krävs prioritering av förebyggande arbete och uppföljning av miljöeffekter. Det finns även ett behov av att definiera ambitionsnivå och åtgärder för energi- och klimatomställning.

Socialkontoret arbetar med frågor inom individ- och familjeomsorgen som rör till exempel omsorg om barn och unga, föräldrastöd och missbruk. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Socialnämnden och socialkontoret kan i sina styrande dokument för utformning av lokaler ställa krav på att lokalerna ska vara utformade för att möta effekterna av översvämningar, värmeböljor och för att kunna hantera frånvaro av värme, vatten, el och telekommunikation.
• När det gäller klimatanpassning av särskilda boenden för personer med funktionsnedsättning finns risk för ökade ojämlikheter i hälsa, boende och livsvillkor för olika grupper. De brukare som bor i äldre, sämre anpassade gruppbostäder och servicebostäder kan drabbas hårdare av översvämningar, värmeböljor och extremväder.
• Risk för höga inomhustemperaturer och fler översvämningar påverkar både brukare och personal i socialkontorets olika boendeformer och i verksamheter som exempelvis daglig verksamhet. Klimatanpassning av lokaler kräver stora investeringar både i teknik, infrastruktur och kompetens, vilket kan vara svårt att prioritera.

Tillväxt- och utvecklingskontoret har som uppdrag att accelerera kommunens tillväxt- och utvecklingsarbete och främja en förstärkt livskvalitet för Norrköpings invånare. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Att fokusera och prioritera klimatanpassning och verksamheter med ett cirkulärt ekonomiskt system främjar företagsamhet, forskning och samverkan. Det skapar också en plats där Norrköping blir en attraktionspunkt för forskning och näringsliv – en tillväxtmöjlighet för kommunen.
• Det finns möjligheter att skapa samarbeten mellan konst, pedagogik, naturupplevelser, friluftsliv och besöksnäring för att öka förståelsen för naturen som en plats i ständig förändring och som vår gemensamma plats.
• Många kontor har begränsade resurser och har svårt att inom befintliga budgetar arbeta proaktivt med miljö- och klimatfrågor. Finansiering kopplat till detta område kan därför behöva komma från central nivå.
• En utmaning är avsaknaden av kommungemensamma styrande dokument. Utan sådana riskerar frågorna att bortprioriteras.

Upplev Norrköping AB har till uppdrag att marknadsföra och stärka Norrköpings kommun som en attraktiv ort för olika typer av evenemang samt turism. Bolaget lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Vi behöver öka vår kompetens och bemanning kring hållbarhetsfrågor generellt.

Utbildningskontoret driver förskola, grundskola, gymnasieskola, anpassad skola, fritidshem och förskoleklass. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• De största riskerna på området är kopplade till bristande investeringar och samordning.För att genomföra de åtgärder som behövs krävs långsiktig finansiering och prioritering av investeringsmedel.
• Det behövs en långsiktig planering för robusta lokaler och beredskap.
• Ökad nederbörd kan orsaka översvämningar som påverkar lokalernas funktionalitet.
• Värmeböljor kan göra det svårt att bedriva undervisning i otillräckligt anpassade lokaler.
• För transporter till och från verksamheterna behövs en hållbar plan.
• Biologisk mångfald och grönstruktur behöver stärkas för att mildra klimatpåverkan.
• Genom samverkan med samhällsbyggnadskontoret, SMHI och forskare vid Linköpings universitet har utbildningskontoret påbörjat ett långsiktigt klimatanpassningsarbete. Om klimatanpassningen inte fortsätter riskerar verksamheter att behöva stängas tillfälligt vid extrema väderhändelser.
• Att använda skolors och förskolors tak för solcellsinstallationer samt framtida lösningar för energilagring via batterier innebär en möjlighet.
• Utbildningskontoret behöver utveckla undervisningen med fokus på klimat och hållbarhet.
• Utbildningskontoret har redan tagit viktiga steg, men för att nå målet om full klimatanpassning inom 10 år krävs fortsatt politiskt stöd, samverkan och investeringar.

Vård- och omsorgskontoret har i uppdrag att bedriva vård och omsorg om äldre inklusive hemtjänst för personer under 65 år samt kommunal hälso- och sjukvård. Kontoret lyfter följande möjligheter och risker inför de kommande tio åren:

• Ett ökat fokus på hållbarhet kan leda till innovationer inom byggnation och drift av särskilda boenden för äldre, exempelvis energieffektiva fastigheter, solenergilösningar och cirkulära materialflöden.
• Det finns potential för nya samarbeten mellan kommuner, universitet och civilsamhället kring klimatanpassning.
• Klimatanpassade transporter och lokalproducerad mat kan stärka både miljömål och livskvalitet för målgruppen.
• Kostenheten kan dra nytta av ökad efterfrågan på klimatsmarta måltider genom att fortsätta utveckla mer växtbaserade och säsongsanpassade menyer.
• Vid extremväder, som värmeböljor eller kraftiga snöfall, ökar kraven på flexibilitet och beredskap. Medarbetare inom hemtjänsten och hemsjukvården kan behöva hantera längre restider, svårframkomliga vägar och ökade behov av akuta insatser, exempelvis extra besök för att säkerställa vätskeintag vid höga temperaturer.
• Transportlösningar med fossilfria fordon och effektiv ruttplanering blir centrala för att minska klimatpåverkan och samtidigt säkerställa tillgänglighet gällande utförandet av insatser.
• Särskilda boenden påverkas genom krav på klimatanpassade byggnader och inomhusmiljöer. Höga temperaturer kan skapa behov av kylningssystem och bättre ventilation för att undvika hälsorisker för äldre. Grönområden och skuggade uteplatser blir viktiga för välbefinnande och sociala aktiviteter.
• Resurspåfrestningar kan uppstå genom ökade kostnader för klimatanpassning, energiförsörjning och transporter, vilket riskerar att konkurrera med andra behov inom vård och omsorg.
• Medarbetarnas arbetsmiljö kan påverkas negativt vid höga temperaturer eller störningar i infrastrukturen. Det finns även en risk att social isolering förstärks om klimatrelaterade händelser begränsar möjligheten till aktiviteter och besök.
• Klimatförändringar kan leda till störningar i livsmedelsförsörjningen och ökade kostnader för råvaror.
• Det finns även utmaningar att säkerställa acceptans hos gästen när menyer förändras till att bli mer klimatsmarta.
• För att möta kommande utmaningar krävs långsiktig planering, investeringar och samverkan, samtidigt som de möjligheter som miljö- och klimatomställningen erbjuder behöver tas tillvara.
• Förutsättningarna för att genomföra anpassningar är goda, men det kräver resursprioritering, långsiktiga investeringar och ett fortsatt fokus på samarbete.

Alla kommunens kontor och bolag fick under hösten 2025 möjlighet att svara på om det finns andra verksamhetsspecifika trender och verksamhetsutmaningar än de fem trender som har identifierats på koncernövergripande nivå.

Det handlar om trender och utmaningar som har en kommunövergripande påverkan på tio år sikt. Det kan till exempel röra sig om kommande lagförändringar och andra specifika utmaningar.

Kontor och bolaga: fler tankar om framtiden