Innovationer och idéutveckling

Vad?

När pandemin slog till skapades ett beredskapslager för att snabbt kunna leverera medicinska varor till kommunens boenden vid utebliven leverans av varor. Idag finns lagret kvar, men saknar tydliga riktlinjer och struktur. Innovationslabbet utforskar hur vi kan göra det hållbart, effektivt och framtidssäkrat.

Utmaningen?

Utmaningen handlar om att gå från ett tillfälligt, krisdrivet lager som endast hålls vid liv, till en långsiktig och hållbar lösning. Med tydliga processer, digitala verktyg och ett cirkulärt perspektiv kan vi skapa ett lager som stärker hela vård- och omsorgsverksamheten.

Hur?

Innovationslabbet kartlägger både det centrala lagret och mindre lokala förråd för att förstå nuläget. Parallellt tar vi fram förslag på tydliga riktlinjer och utforskar hur lagret kan bli ett verkligt stöd för verksamheterna – med hjälp av smart teknik, nya arbetssätt och ett cirkulärt tänk.

Varför?

Ett välfungerande beredskapslager skapar trygghet, sparar tid och gör resurserna mer hållbara. Genom innovation vill vi minska sårbarheten och bygga en struktur som står stark även vid framtida kriser.

Effekt?

Projektet leder till tydligare processer, bättre resursanvändning och ökad trygghet i verksamheten. På sikt kan det också öppna för digitala lösningar, arbetsträning och smartare cirkulära flöden.

Nästa steg?

Vi fortsätter kartläggningen och skapar nya arbetssätt som behöver testas. Målet är att skapa en modell som fungerar i hela kommunen – ett hållbart beredskapslager för framtiden.

Vad?

Vi vill skapa möjligheter att möta fler invånare med behov inom socialtjänsten.

Hur?

Genom att genomlysa dagens arbetsprocess och metodik identifierades aktiviteter som är tidskrävande och påverkar möjligheten att möta fler invånare med behov. Efter en idégenerering och analys av potentiella lösningar landar uppdraget i att med hjälp av transkribering och AI-analys skapa ett nytt sätt att hantera administrationen kopplat till det personliga mötet.

Med hjälp av befintliga interna digitala verktyg byggs en prototyp av en agent-AI som eliminerar behovet av korrekt prompting utan kan utföra sin uppgift standardiserat. Detta tillsammans med att använda en transkriberingsfunktion skapar ett nytt arbetssätt. Tekniken i det nya arbetssättet testas i en skyddad miljö för att säkerställa funktionalitet, därefter testas den på ett verkligt fall med goda resultat.

Varför?

Syftet med innovationen är att frigöra tid från administrativa uppgifter för att möjliggöra mer tid att träffa fler invånare med behov.

Effekt?

Utifrån förarbetet och identifieringen av tidsåtgång samt initiala tester är förväntad effekt en tidsbesparing på cirka 67% jämfört med tidigare arbetssätt. Men behöver valideras i ett pilotprojekt.

Nästa steg?

Uppdraget är idag i pilotfas och inväntar juridisk och säkerhetsbedömning för start av pilot.

Vad?

Utveckla nya sätt att engagera elever och främja lärande.

Hur?

Genom workshops med skolpersonal där utmaningen identifierats och därefter idégenerering och prototypande av lösningar.

Varför?

För att möta konkurrensen från digitala medier och stärka skolans attraktionskraft samt bidra till större kunskapsinhämtning och skapa ett större intresse för lärandet hos eleverna.

Utmaningen?

Hur kan personalen inom skolan fånga elevernas intresse på ett mer innovativt sätt?

Effekt?

• Ökad motivation och förbättrade resultat hos elever.
• Ökad arbetsglädje hos personalen
• En innovativ skola i framkant

Nästa steg?

Testa utvalda lösningar i klassrummet och samla feedback.

Vad?

Livskompassen är ett digitalt verktyg som hjälper invånare att reflektera över sina livsval och utbildningsvägar. Det är utformat som ett interaktivt test där användaren svarar på frågor om arbete, fritid, boende, socialt liv och framtidsdrömmar.

Hur?

Verktyget utvecklas i samarbete mellan Norrköpings Innovationslabb, Vägledningscentrum och Komvux. Det har testats i prototypform via OpenE och vidareutvecklas i kod. Användaren interagerar med en slider mellan två påståenden och får vägledning baserat på sina svar. QR-koder används för att nå testet enkelt, utan inloggning.

Varför?

Syftet är att inspirera, väcka nyfikenhet och guida individer till att ta kontakt med studie- och yrkesvägledare. Livskompassen ska fungera som ett lättillgängligt och lekfullt verktyg för uppsökande verksamhet, särskilt riktat mot målgrupper som annars är svåra att nå.

Effekt?

Förväntad effekt är ökad synlighet för Vägledningscentrum och Komvux, fler bokade vägledarsamtal och bättre matchning mellan individens behov och utbildningsmöjligheter. Verktyget är också tänkt att bidra till långsiktig kompetensförsörjning i kommunen.

Nästa steg?

Livskompassen är utvecklad och byggd efter verksamheternas behov och önskemål av kommunens egna systemutvecklare. Den är nu färdigutvecklad och ska introduceras samt börja användas inom Vägledningscentrum och Komvux.

Vad?

Återbrukshubben NAVET är en gemensam satsning för att skapa en levande plats där människor, idéer och material möts. Här kombineras återbruk, arbetsträning och gemenskap i en verksamhet som ger resurser nytt liv – med fokus på sortering, återbruk och kreativ förädling av textil och prylar. NAVET ska bli en fysisk knutpunkt för hållbarhet och delaktighet.

Hur?

Genom samverkan mellan kommun, företag, föreningsliv och civilsamhälle byggs ett nav där olika aktörer bidrar med kunskap och engagemang. Arbetet sker stegvis – från test till pilot till etablerad verksamhet – och formas genom gemensamma workshops och praktiska tester. Fokus ligger på att skapa en fungerande plats för sortering, handledning och lärande, där arbetssätt och lokaler växer fram utifrån verkliga behov.

Varför?

NAVET svarar på flera behov samtidigt: att minska avfall och öka cirkulär användning av material, att skapa arbetsträning och vägar till arbetslivet, och att utveckla stadsdelen Navestad till en plats där hållbarhet, gemenskap och framtidstro tar fysisk form. Genom att etablera NAVET i Navestad blir återbruket en motor för lokal utveckling, där människor, verksamheter och idéer samlas kring ett gemensamt mål – att skapa värde för både planet och samhälle.

Effekt?

NAVET blir en plats där hållbarhet blir konkret – där resurser sparas, människor växer och nya samarbeten uppstår. Effekten är både miljömässig (mindre avfall, mer återbruk) och social (fler arbetsträningsplatser, stärkt lokal stolthet, ökad delaktighet). På sikt bidrar NAVET till att göra Navestad till en förebild för socialt och cirkulärt stadsbyggande.

Nästa steg?

Nästa steg handlar om att forma visionen och platsen mer konkret – hur NAVET ska se ut, kännas och fungera. Fokus ligger på att utveckla den fysiska miljön för sortering: vilka ytor, stationer och flöden som behövs, och vilka människor som kommer att vara en del av verksamheten. Det handlar både om praktiska förutsättningar – utrustning, lokaler och logistik – och om att bygga teamet med handledare, deltagare och samarbetspartners som ska göra återbruket levande i praktiken.

Koppling till utmaning?

Projektet adresserar flera centrala utmaningar: bristen på strukturer för återbruk, behovet av arbetsträning och sysselsättning, och vikten av samverkan mellan offentlig, ideell och kommersiell sektor. Genom NAVET skapas en gemensam lösning där hållbarhet, lärande och lokal utveckling går hand i hand – med Navestad som exempel på hur en stadsdel kan växa genom cirkularitet och inkludering.

Vad?

Innovationsrådet är ett forum inom kommunen som samlar medarbetare för att driva vardagsinnovation och utveckla idéer som förenklar och förbättrar verksamheten. Det fungerar som en plattform för att dela tankar öppet, utan värdering, och skapa en gemensam förståelse för innovation. Innovationsrådet har även en ambassadörsroll – deltagarna sprider inspiration och uppmuntrar nytänkande i sina verksamheter.

Hur?

Innovationsrådet träffas regelbundet för kreativa sessioner där idéer genereras och utvecklas. Innovationsrådet har också en digital samarbetsyta i Teams för kommunikation, dokumentdelning och uppföljning av aktiviteter.

Varför?

Syftet är att stärka kommunens innovationsförmåga och skapa organisatoriska förflyttningar, inte bara individuella. Målet med innovationsrådet är att ge medarbetarna verktyg och forum att omsätta idéer i praktiken.

Effekt?

Deltagarna blir ambassadörer för innovation och sprider arbetssättet vidare i sina verksamheter. Innovationsrådet skapar också nya kontaktvägar och stärker samarbetet mellan olika delar av kommunen.

Vad?

Vardagsinnovation handlar om att identifiera utmaningar och utveckla idéer som uppstår i det dagliga arbetet. Det är ett sätt att skapa förbättringar i verksamhetens behov och göra innovation till en naturlig del av arbetskulturen.

Hur?

Norrköpings innovationslabb har tagit fram ett utbildningspaket med moduler som identifiera, innovera och implementera för att ge chefer och verksamhetsutvecklare verktyg att leda och coacha medarbetare i vardagsinnovation. Utbildningen har under våren 2025 testats på chefer inom Vård- och omsorgskontoret.

För att underlätta arbetet med vardagsinnovation har Norrköpings innovationslabb tagit fram en mall för vardagsinnovation som hjälper medarbetare att strukturera idéer, identifiera behov och planera nästa steg.

Varför?

Vardagsinnovation leder till snabba förbättringar i vardagen och skapar en kultur där medarbetare vågar tänka nytt och ta ansvar för utveckling.

Effekt?

Genom vardagsinnovation skapas förbättrade arbetsflöden samt ökad delaktighet. Medarbetarna känner större ansvar och engagemang, vilket stärker innovationskulturen i kommunen.

Vad?

Chefsintroduktionens modul om innovationsledning ger Norrköpings nya chefer verktyg och inspiration för att arbeta med nytänkande i sin vardag. Målet är att ge varje chef förståelse för hur innovation kan växa i den egna verksamheten – från små förbättringar till stora förflyttningar.

Hur?

Innovationslabbet har en halvdag med alla nya chefer under deras introduktionsprogram. Under modulen introduceras ett enkelt och konkret sätt att arbeta med vardagsinnovation. Genom övningar, dialog och reflektionsmetoder får cheferna träna på att identifiera behov, formulera utmaningar och hitta lösningar tillsammans med sina medarbetare. De får också med sig mallen för vardagsinnovation som stöd för att ta idéer vidare i praktiken.

Varför?

Norrköpings kommun står inför stora välfärdsutmaningar som kräver nya sätt att tänka och leda. För att kunna möta framtiden behöver innovation bli en naturlig del av vardagen i alla verksamheter. Chefer har en nyckelroll i att skapa kultur, struktur och mod att testa nytt – och i att göra innovation möjligt i det dagliga arbetet.

Effekt?

Genom att stärka chefernas innovationsförmåga byggs en kultur som främjar kreativitet, samarbete och lärande. Det leder till en mer attraktiv arbetsplats, effektivare verksamhet och långsiktigt hållbara lösningar för Norrköpings invånare. Små idéer kan bli stora rörelser – och bidra till att kommunen blir bäst på utveckling och innovation i kommunsverige.