Norrköping är landets bästa klimatanpassningskommun

När IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring för sjätte gången presenterar sin undersökning över hur väl förberedda landets kommuner är på framtida klimatförändringar, vinner Norrköping priset som årets bästa klimatanpassningskommun.

I undersökningen har det bland annat tittats på hur kommunerna står rustade inför framtida skyfall, översvämningar, värmeböljor och torka.

– I alla år som vi har gjort den här kartläggningen har Norrköping varit en av toppkommunerna. I år når de första plats och visar att de genom att prioritera frågan politiskt och styra mot långsiktiga gemensamma klimatmål, är bäst i Sverige när det kommer till klimatanpassning, säger Staffan Moberg jurist och klimatanpassningsexpert på Svensk Försäkring.

Norrköpings kommun har jobbat aktivt med klimatanpassning under många år. En viktig del har varit att få en övergripande bild av hur klimatförändringar påverkar och kommer att påverka kommunen i framtiden. En gemensam färdriktning förenklar arbetet och framtagande av åtgärder för hur kommunen exempelvis ska hantera översvämningsrisker, värmebölja, ras och skred.

– Det är verkligen glädjande att Norrköping hamnar på första plats i år. Det ligger mycket hårt arbete av många personer bakom den här placeringen. Vi tar gärna lead i klimatarbetet och vill vara en förebild för andra kommuner, säger Eva-Britt Sjöberg (KD), vice ordförande i kommunstyrelsen.

Arbetet med klimatanpassning sker i bred samverkan mellan kommunens olika verksamheter, kommunala bolag, räddningstjänst, SMHI och Linköpings universitet.

– Samarbetet är en framgångsfaktor som bidragit till ökad kunskap och förståelse om klimatanpassning, men även till ökad kvalité och merskapande. I sommar genomför vi återigen mätningar av utomhustemperaturer på utvalda platser, i samarbete med Linköpings universitet och SMHI. Det sker via sensorer placerade på förskolor, skolor och äldreboenden och personal inom förskola och hemtjänst ges även möjlighet att via en app skicka in information om hur de upplever värme på en specifik plats. Det här är ett exempel på samverkan som syftar till en hållbar utveckling av Norrköpings kommun, säger Merja Willman, miljöstrateg.

Norrköpings kommun har ställt sig bakom Agenda 2030 och de globala målen som innebär att all kommunal verksamhet ska bidra till en hållbar utveckling, där social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet är varandras förutsättningar och stöd.

– Vi strävar efter att Norrköpings kommun ska vara en hållbar kommun på flera plan. Det ska vara tryggt att bo här och vi ska också ta ansvar för framtida generationer när det gäller klimatfrågan, säger Eva-Britt Sjöberg.

För att accelerera hållbarhetsarbetet har Norrköpings kommun sedan 1 maj 2023 en samlad organisation inom samhällsbyggnadskontoret där en ny avdelning, Strategisk samhällsplanering, har bildats för att utveckla hållbarhetsarbetet i hela kommunen. Ett första steg är att kartlägga pågående arbete och processer, sedan ska en gemensam riktning och målbild som synliggör, stärker och utvecklar kommunens samlade arbete tas fram.

– Norrköpings kommun gör redan idag flera olika insatser och aktiviteter som bidrar till ett bra hållbarhetsarbete. Genom att samla hållbarbetsarbetet tydliggör vi kommunens ambition att, tillsammans med samtliga kontor och bolag, ge området ökat fokus. Det här arbetet är viktigt både nu och för framtiden. Vår vision är att bli en av Sveriges miljöfrämsta kommuner, säger Eva-Britt Sjöberg.

Motivering:
"Årets vinnare har under många år legat i topp när det gäller klimatanpassningsarbete i Sverige. I vår undersökning från 2021 så hamnade man på andra plats. I år ser det ännu bättre ut när det gäller deras klimatanpassningsarbete. De främsta anledningarna till framgången är kommunens arbete med att skapa en övergripande bild av hur klimatförändringar påverkar och kommer att påverka kommunen. Det har skett genom ett långsiktigt samarbete mellan kommunala bolag, räddningstjänst och universitet vilket bidragit till en förståelse för de utmaningar som finns för att styra mot tuffa och långsiktiga klimatmål - men inte minst en större förståelse mellan politiker, tjänstepersoner och forskare som har banat väg för klimatanpassningsarbetet.

Kommunen var också tidig med ett tydligt politiskt uppdrag om att ta fram ett styrdokument för klimatanpassning. Under flera års tid har man sedan arbetat med att identifiera sårbarheter, inom såväl geografiska områden som inom olika sektorer och verksamheter. Kommunen har också arbetat med naturbaserade lösningar som bidrar både till att bevara den biologiska mångfalden och ett hållbart nyttjande av ekosystemtjänster för att minska effekterna av klimatförändringar. Sammantaget har detta gett höga poäng i rankningen.

Årets bästa Klimatanpassningskommun: Norrköpings kommun! "

Läs mer
Här finns rapporten

Fakta om undersökningen
IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har för sjätte gången genomfört en enkätundersökning för att kartlägga Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning.

Enkäten skickades ut till samtliga Sveriges kommuner och besvarades av 194 kommuner. Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool.

Resultaten har också legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. I rankningen har kommunernas svar i enkätundersökningen poängsatts och summerats. Maxpoäng i rankningen är 33 poäng. Hur frågorna har poängsatts och alla kommuners poäng beskrivs i rapporten.