Är du anhörig till någon våldsutsatt?

Publicerad

Om du är orolig för att någon i din närhet lever med våld i nära relationer kan du kontakta Frideborg. De har som mål att alla former av våld i nära relationer ska upphöra.

Vad kan jag göra som anhörig till en våldsutsatt?
– Det beror på, är det en akut situation ska du ringa 112. Handlar det mer om en misstanke om att något inte står rätt till så kan du visa att du finns där och bryr dig om personen. Ställ frågor, men förstå att det kan vara svårt att berätta om vad som händer i ens relation, säger Malin Åblad som är socialpedagog på Frideborg.

– Berätta om Frideborg, att vi finns och vad vi gör. Vet du för lite om oss får du gärna läsa lite på hemsidan eller höra av dig via mejl eller telefon.

Läs mer om Frideborg

Vilka tecken kan jag uppmärksamma?
– Det är svårt att svara på när det finns många små tecken som skulle kunna vara ledtrådar. Men kom ihåg att våld i nära relationer kan se ut på många olika sätt.

Några exempel:

  • Måste alltid svara snabbt på mess och samtal från sin partner.
  • Blir stressad över att hinna hem en specifik tid utan anledning.
  • Pratar utifrån partnerns perspektiv istället för sitt eget, till exempel ”min partner vill/tycker/har bestämt”.
  • Slutar göra vissa saker eller bete sig annorlunda, till exempel slutar gå ut och fika eller byter klädstil.
  • Drar sig undan från familj och vänner.
Malin Åblad, socialpedagog på Frideborg

Malin Åblad, socialpedagog på Frideborg

  • Hur pratar jag med någon som jag tror är utsatt för våld?
    – Hitta ett tillfälle när ni kan prata ostört. Berätta att du är orolig för hur personen mår, att du misstänker att något inte står rätt till. Reaktionerna kan vara väldigt olika, lyssna utan att ifrågasätta. Du kanske behöver prata med personen flera gånger, säger Malin.
  • Malin förklarar också att det är viktigt att tänka på hur du uttrycker dig. Undvik frågor som ”Varför lämnar du inte?” eftersom det kan göra att en våldsutsatt känner skyldig. Det är alltid våldsutövaren som är ansvarig och behöver förändra sitt beteende. Du ska inte heller bortförklara eller ursäkta partnern, till exempel genom att säga saker som ”Det är nog bara svartsjuka”.
  • – Ha tålamod och ställ aldrig krav på att välja till exempel mellan anhöriga och partner eller krav på att lämna partner.
  • Vad ska jag göra om det finns barn med i bilden?
    – Du kan alltid göra en orosanmälan, då får en socialsekreterare göra en bedömning av situationen. Barn hör och ser alltid mer än vad vi tror. Är det en akut situation ringer du 112.
  • Gör en orosanmälan
  • Är det dumt att konfrontera en våldsutövare?
    – Det kan tyvärr göra situationen värre för den våldsutsatta. Prata i första hand med den våldsutsatta och ge den stöd, säger Malin.
  • – Om du bedömer att du har möjlighet att prata med våldsutövaren så kan du ju berätta om Frideborg, och att det finns hjälp att få även för våldsutövare.
  • Varför är det vanligt att en våldsutsatt person går tillbaka till sin partner?
    – Först och främst, en person tas tillbaka av våldsutövaren. Det kan ske genom bland annat växlingen mellan våld och värme, de starka känslomässiga banden som blivit under relationen och normaliseringsprocessen. Den utsatta lever under anpassning till våldsutövaren, personen kan tappa bort sig själv och tron på sin egna förmåga.
  • Film om normaliseringsprocessen
  • Vad gör jag om en våldsutsatt person inte vill ta hjälp?
    – Ge inte upp. Du kanske har sått ett frö ändå, fortsätt prata om saken.
  • Var finns det stöd för en anhörig?
    – Vi på Frideborg kan ju ge våra råd och även hänvisa till andra verksamheter. Att vara anhörig kan vara påfrestande, och då finns det stöd hos Anhörig- och kunskapscenter, berättar Maria.
  • Läs mer om Anhörig- och kunskapscenter