Svåra samtal med barn som upplever våld

Publicerad

Ont i magen eller huvudet, svårt att äta, sova och hänga med i skolan kan vara symptom hos barn som har upplever våld i hemmet.

Bild på Carin och Katrin i en korridor.

Carin och Katrin på Frideborg.

Barn kan reagera på olika sätt, en del barn blir arga och utåtagerande medan andra är väldigt lugna och skötsamma. Det är olika från barn till barn, förklarar Carin Gladh som är behandlingsassistent på Frideborg.

Många vuxna tror inte att barnen vet vad som händer hemma. Men det gör de, och de påverkas. De lever inte det liv de skulle kunna göra, säger Katrin Appelkvist, socialpedagog.

Kan vara avgörande för barnens framtid

Frideborg har som mål att alla former av våld i nära relationer ska upphöra, och de lär bland annat barn att skilja på bråk och våld.

Bråka kan man göra, men det får inte förekomma våld, säger Katrin.

Att vi finns här för barnen nu kan vara avgörande för deras för deras framtid. Vi lär dem att våld är något som ingen ska bli utsatt för. Förhoppningsvis har de med sig det genom livet och säger nej till relationer där våld förekommer, och söker hjälp om de själva utövar våld, säger Carin.

Ett skyddande nätverk runt barnet

Det kan vara ganska svåra samtal för barnen, men de flesta kan sätta ord på sina känslor eller visa hur de mår ändå. Kroppsspråket och sinnesstämningen kan säga mycket, och Carin ger flera exempel på barn som varit helt annorlunda vid sista samtalet jämfört med första.

Det märks på hela dem, de är liksom lättare på något sätt, förklarar Carin.

Sista samtalet behöver inte betyda att de aldrig mer kommer att bli utsatta för våld. Carin skulle vilja säga till varje barn att det inte händer igen, att det inte kommer vara våld hemma mera.

Men det kan jag aldrig lova. Vi arbetar för att barn ska kunna säga till om det skulle hända något igen, att barn ska veta vem de kan vända sig till. Det kan till exempel vara en förälder eller en lärare eller någon väns förälder. Vi vill skapa ett nätverk runt barnet som kan aktiveras om det skulle förekomma våld igen, säger Carin.

Alltid våldsutövarens ansvar

Att prata om vad som händer hemma kan vara svårt av flera anledningar. Skuld och skam är väldigt vanligt bland barnen som kommer till Frideborg. Ett barn kan beskriva hur något hon gjort har lett till att föräldrarna börjar bråka, till exempel att hon inte ställt undan skorna i hallen.

Det är kanske ett logiskt resonemang ur barnens synvinkel, men det är aldrig barnens fel. Det är ett viktigt budskap som vi är väldigt tydliga med, ansvaret ligget alltid hos den som utövar våldet, förklarar Katrin.

Att få göra skillnad

Katrin säger att hon älskar sitt jobb, trots att hon bara varit på Frideborg i några veckor.

Det kanske låter konstigt när man jobbar med våld i nära relationer, men jag känner att det vi gör för barnen är så viktigt. Det ger mig en väldig drivkraft, förklarar Katrin.