Norrköpings kommun rankas som tvåa i landet inom klimatanpassning

Flygbild över Norrköping, man ser en spårvagn som åker över Motala Ström på Saltängsbron och en stadsvy med rådhuset i mitten till vänster
Publicerad

För femte året i rad presenterar IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring sin undersökning över hur väl förberedda landets kommuner är på framtida klimatförändringar som skyfall, översvämningar, värmeböljor och torka. Norrköping har genomgående haft höga placeringar i rankningen och intog i år andraplatsen.

– Det ligger mycket hårt arbete av många olika personer bakom den här placeringen, och vi är otroligt glada och stolta! Ett skäl till det goda resultatet är den breda och gedigna samverkan som skett mellan kommunens alla olika verksamhetsområden inklusive bolag och räddningstjänst, och som bland mycket annat resulterat i kommunens riktlinje för klimatanpassning som stod klar hösten 2020. Vårt samarbete med SMHI och Linköpings Universitet har också väldigt stor betydelse, säger Karin Jonsson (C), kommunalråd med särskilt ansvar för miljö- och klimatfrågor.

Samverkan en nyckel

Samarbetet med SMHI och Linköpings Universitet (Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR) syftar till att de olika aktörerna ska stärka varandra inom klimatanpassningsområdet. Genom samarbetet har Norrköpings kommun bland annat fått möjlighet att ta del av den senaste forskningen och även fått brett stöd inom klimatanpassningsfrågan.

Samverkan inom Norrköpings kommun omfattar kommunens olika verksamhetsområden (kontor), samt bolagen och Räddningstjänsten Östra Götaland, och sker genom en arbetsgrupp. Genom arbetsgruppen har deltagarna blivit väl medvetna om sårbarheterna inom såväl sin egen verksamhet som inom om varandras verksamheter. Därmed har det blivit möjligt att gemensamt ta sig an kommunens största utmaningar inom området.

– Vi är jätteglada över resultatet i rankningen – det är ett kvitto på att vårt arbete gör skillnad. Det som är allra roligast är dock känslan av det som vi tillsammans har åstadkommit. Nu vet vi var kommunens sårbarheter finns; vi vet var det är risk för översvämningar och var det riskerar att bli som varmast under en värmebölja, och vi har även en struktur för hur vi kan arbeta med dessa viktiga frågor. Det är kunskaper som kommer hela kommunen till nytta, exempelvis gällande var det lämpar sig att uppföra skolor och äldreboenden, säger Merja Willman, miljö- och klimatstrateg, kommunstyrelsens kontor.

– Den här typen av kunskaper är nödvändiga för att kunna utveckla en kommun på ett bra sätt i framtiden. Klimatet har ju ingen möjlighet att ta hänsyn till oss, men genom det omfattande arbete som görs finns det goda förutsättningar att hantera förändringarna på ett bra sätt. Inom flera olika områden arbetar vi också redan aktivt med de kunskaper som vi tillskansat oss, säger Karin Jonsson (C).

IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkrings klimatanpassningsrapport
Kort version av rapporten
Fullständig rapport

Information om klimatanpassningsarbetet inom Norrköpings kommun

Utgångspunkten för klimatanpassningsarbetet i Norrköpings kommun är ett antal grundläggande principer som ska genomsyra arbetet, samt ett antal fokusområden som tagits fram utifrån den sårbarhetskartläggning som gjorts.

Grunden för själva tillvägagångsättet i arbetet är så kallad ekosystembaserad klimatanpassning. Det innebär att för att minska effekterna av klimatförändringar används i första hand naturbaserade lösningar som bidrar både till att bevara och uthålligt nyttja biologisk mångfald och ekosystemtjänster. De ekosystembaserade lösningarna kompletteras med andra lösningar såsom tekniska lösningar och rutiner.

Fokusområden

  • Hälsa och välmående
  • Infrastruktur och tekniska försörjningssystem
  • Dricksvatten
  • Bebyggelse, byggande och samhällsplanering
  • Areella näringar, besöksnäringen och naturolyckor
  • Biologisk mångfald samt kultur- och naturmiljö

Exempel på klimatanpassningsåtgärder de senaste 2 åren

  • Norrköpings kommun har tagit fram en gemensam riktlinje som möjliggör en övergripande styrning vad gäller kommunens klimatanpassningsarbete.
    Riktlinje för klimatanpassning i Norrköpings kommun
  • Ett flertal av Norrköpings kommuns olika styrdokument behandlar nu klimatanpassning, som översiktsplanen, dagvattenriktlinjen samt ekosystemtjänster.
  • Samhällsbyggnadskontoret har utfört en kartläggning av hur en modell för sk grönytefaktor (GYF) skulle kunna föras in i samhällsbyggnadsprocessen. Grönytefaktorn är ett verktyg som har tagits fram för att kommuner enklare ska kunna arbeta med att inkludera och utveckla grönska och biologisk mångfald i en byggd miljö. Gröna element kan viktas och värderas olika beroende på deras funktion och behoven på platsen. Syftet är att genom bland annat klimatanpassningsåtgärder skapa goda livsmiljöer för människor, djur och växter.
  • Genom att kommunen genomfört värmekartläggningar finns idag en förbättrad planering av sommaröppna förskolor till svala geografiska områden samt utemiljöer.
  • Checklistor för värme inom pedagogisk verksamhet och omsorgsverksamhet, är idag väl kända och används inom verksamheterna.

Tidigare pressmeddelanden om kommunens klimatanpassningsarbete

Norrköpings kommun har nu övergripande riktlinje för klimatanpassning

Norrköpings arbete med klimatanpassning uppmärksammas

Norrköping bland de tio bäst kommunerna i landet på klimatanpassning