Verksamhetsplan för utbildningskontoret 2023

Undervisningskvalitet

Området Kunskap i uppdragsplanen är en grundförutsättning och en viktig prioritering från utbildningsnämndens sida för att alla barn och elever ska lyckas. Samtalet kring utbildning, kring god undervisningskvalitet och framgångsrika undervisningsmetoder som både utmanar varje barn/elev och kompenserar för effekterna av ojämlika uppväxtvillkor4 är högst upp på agendan och detta område finns med och bemöts i de tre verksamhetsområdenas utvecklingsplaner.

Att öka elevernas kunskapsutveckling och på det sättet höja våra betygsresultat är ett av våra viktigaste gemensamma övergripande uppdrag. För att nå detta behöver vi, genom hela verksamheten prioritera att fördjupa diskussionen och reflektionen kring likvärdig utbildning, undervisning av hög kvalitet samt hur vi skapar förutsättningar för varje barn och elevs lärande. Samtal och analys måste riktas mot det som verkligen ger effekt för barns och elevers lärande och utveckling. Varje barn och elev har rätt att mötas av en verksamhet som präglas av en tydlig struktur, progression i lärandet och stimulerande undervisningsmetoder samt professionell bedömning.

Våra verksamhetsstödjande avdelningar ska bidra till att stödja processer och strukturer så att pedagoger ges förutsättningar och inspireras att, på egen hand och tillsammans med andra, reflektera över sin undervisning för att utveckla den med hjälp av individuella mål, kollegialt lärande, beprövad erfarenhet, forskning, analys och utvärdering.

Vi behöver gemensamt stärka samsynen på och förståelsen för undervisning inom 0-20 årsperspektivet och varje överlämning vid övergångar. Barn och elever behöver mötas av hög kompetens, en trygg studiemiljö, undervisning som skapar motivation och väcker kunskapslust.

Insatser Undervisningskvalitet

  • Sätta fokus på och samtala kring ledarskapshandlingar som sätter den framgångsrika undervisningen i centrum och som utvecklar den.
  • Fortsätta utveckla underlag för analys och uppföljning av på alla nivåer. Utgångspunkten vara både kvalitativa och kvantitativa underlag och källor för att möjliggöra välgrundade och fördjupade analyser.
  • Sprida framgångsrika och forskningsbeprövade undervisningsmetoder och metoder för samtal om undervisningskvalitet inom verksamheten genom kollegialt lärande och verksamhetsstöd.
  • Följa upp och analysera läsförståelse samt grundläggande kunskaper i matematik på kommunövergripande- och enhetsnivå.
  • Utveckla strukturer för att sprida framgångsrikt arbete vad gäller hög delaktighet av barn och elever i både utvecklingsarbete och beslut.
  • Påbörja införandeprojektet av likvärdigt fritidshem 6-12 år och främja utvecklingen av undervisningen i fritidshem med behöriga grundlärare i fritidshem.
  • Skapa förutsättningar för och implementera ”Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram.
  • Genomföra samverkan för bästa skola, SBS, på flertalet enheter inom både förskola, grundskola och gymnasieskola inom ramen för SBS Norrköping
  • Samordna och utveckla förutsättningarna för god undervisningen inom grundsärskolan och anpassade gymnasieskolan, för ökad kvalitet och ökat lärande

Effekter Undervisningskvalitet

Det är viktigt, trots att det kan tyckas självklart i en utbildningsorganisation, att ha ett övergripande och gemensamt fokus på samtalet om undervisningskvalitet. Samtalet kring utbildning, kring god undervisningskvalitet och framgångsrika undervisningsmetoder som både utmanar varje barn/elev och kompenserar för effekterna av ojämlika uppväxtvillkor riskerar alltid att försvinna bland andra frågor av praktisk eller administrativ karaktär. Genom att ha det som ett avsnitt i verksamhetsplanen är det allas gemensamma ansvar att behålla fokus på och driva denna utvecklingsfråga som den högst prioriterade. Med fokus på en ständig utveckling av undervisningen kommer fler barn och elever att nå målen.

Inkluderande utbildning för varje barn och elev i en segregerad stad

Samhället i stort och våra förskolor och skolor, präglas av en ökande segregation. Segregationen har olika grund i form av bland annat bostadssegregation, socioekonomisk segregation, språksegregation och/eller kulturell segregation. De negativa effekterna av den socioekonomiska segregationen ska skolan möta genom sitt kompensatoriska uppdrag. Varje barn och elev behöver tas emot och bemötas individanpassat utifrån sin tidigare skolerfarenhet, sina förkunskaper samt utifrån behov och förutsättningar.

Alla barn och elever i behov av förskole- eller skolplacering får skyndsamt en plats i vår verksamhet. För barn i förskoleåldern är det viktigt att de kommer till och deltar i vår verksamhet. För nyanlända elever i förskoleklassen och grundskolan grundar sig planeringen av skolgången på den inledande kartläggningen av elevens tidigare erfarenheter och kunskaper. Kartläggningen sker på mottagningsenheten eller i elevens ordinarie klass och den ska tillvaratas i elevens fortsatta lärande i så hög utsträckning som möjligt. För elever i behov av plats inom särskolan är en skyndsam utredning en förutsättning för en skyndsam placering och övergång.

Varje flerspråkig elev ska i så stor omfattning som möjligt delta i den ordinarie undervisningsgruppen och få stöd genom bland annat modersmålsundervisning samt studiehandledning på modersmålet eller på elevens kunskapsspråk. Studiehandledningen är en av de viktigaste stödinsatserna för att elever som är nya i språket ska lyckas, och denna ska stärkas. Elevernas språkutveckling är viktig för den inkluderande utbildningen och fortsatta kompetenshöjande insatser för medarbetarna så som kompetensutveckling inom svenska som andraspråk, språk- och kunskapsutvecklande arbete, stöd för personal som är flerspråkiga etc är avgörande.

Elever i behov av placering inom särskolan (som byter namn till anpassad grundskola respektive anpassad gymnasieskola från 1 juli 2023) behöver uppmärksammas tidigt. Det individuella mötet, studiegången och anpassningar för en personlig skolgång är viktig och kontinuerlig uppföljning är avgörande. Transparens, dialog och samverkan behöver vara tydliga ledord och gå som en röd tråd i verksamheten i arbetet med utformandet av dessa elevers skolgång med 0-20 års perspektiv.

Elever som vi av olika skäl inte lyckas stötta att fullfölja sin skolgång inom gymnasiet följs upp inom det kommunala aktivitetsansvaret, KAA. Här är det individanpassade bemötandet, stödet och åtgärderna grunden för att möta varje ungdom på bästa sätt. En individuell kartläggning och planering är en rättighet och ett stort utvecklingsarbete inom detta verksamhetsområde ligger i startskedet.

I arbete med att motverka de negativa effekterna av socioekonomisk segregation är förhållningssättet hos varje enskild medarbetare viktigt och var och en måste känna tilltro till varje elevs förmåga samt till sin möjlighet att göra skillnad. Med uppföljning och analys, medvetna val och rätt insatser kan vi möta varje barn och varje elev i deras utveckling och skapa förutsättningar för att alla ska lyckas i sitt lärande. Det gör vi genom att utveckla det kompensatoriska uppdraget och genom medvetna prioriteringar och strategier så att de negativa effekterna av socioekonomisk segregation motverkas.

Insatser: Inkluderande utbildning för varje barn och elev i en segregerad stad

  • Ta fram en rutin för ”Förskola för fler barn” och planera för implementering och genomförande.
  • Skyndsamt och effektivt genomföra utredningar inför eventuell placering inom anpassad grundskola (nuvarande grundsärskola).
  • Vidareutveckla organisationen för korttidstillsynsverksamhet och skapa ett långsiktigt helhetsperspektiv på verksamheten.
  • Utveckla mottagningsenhetens uppdrag och ansvar för alla elevers individanpassade mottagande och kvalitativ kartläggning ur ett 6-20 års perspektiv.
  • Fortsätta utvecklingen inom KAA med införande och uppföljning av individuella insatser inom KAA.
  • Återkommande dialoger kring behov och stöd till rektorer och enheter inom segregerade områden.

Effekter Inkluderande utbildning för varje barn och elev i en segregerad stad

Genom stor medvetenhet om de ojämlika förutsättningar som barn och elever har ökar medvetenheten kring och förmågan att kompensera för dessa skillnader och dess negativa effekter. Genom att ha detta som ett avsnitt i verksamhetsplanen är det allas gemensamma ansvar att behålla fokus på och driva denna utvecklingsfråga. Med fokus på en inkluderande utbildning och undervisning för varje barn och elev kommer fler barn och elever tidigare att kunna ta till sig av undervisningen och därmed får var och en bättre förutsättningar att nå målen.

Kontakt
Utbildningskontoret