Nationella minoriteter

Riksdagen har beslutat om en minoritetspolitik och ett erkännande av fem nationella minoriteter och deras språk. Politiken utgår från Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, som Sverige har anslutit sig till.

De fem nationella minoriteterna och språken är:

  • judar (jiddisch)
  • romer (romani chib)
  • samer (samiska)
  • sverigefinnar (finska)
  • tornedalingar (meänkieli).

Minoritetspolitiken omfattar frågor om skydd och stöd för de nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken och syftar till att stärka de nationella minoriteterna och ge det stöd som krävs för att deras språk och kultur ska hållas levande. De är en del av vårt gemensamma svenska kulturarv och arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk är ett sätt att värna om de mänskliga rättigheterna.

Varje individ avgör själv om man tillhör någon av de nationella minoriteterna. Det kallas självidentifikationsprincipen.

Sedan början av 2010 har kommuner kunnat ansluta sig till förvaltningsområdet för samiska, meänkieli och finska, detta som en del i regeringens minoritetspolitiska strategi för att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Norrköpings kommun ingår i förvaltningsområdet för finska språket sedan 2012.

Fem nationella minoriteter

Att vara jude har olika innebörd för olika individer. Den judiska identiteten kan ha både en etnisk, kulturell och religiös grund. Det handlar för många om en delad historia och gemenskap. Ett kulturarv att föra vidare till nästa generation.

Att vara jude innebär i första hand att tillhöra det judiska folket med en gemensam historia och traditioner som går tillbaka 3 000 år. Judendomen är alltså inte bara en religion.

Många judar, även i Sverige, lever sekulariserat. Även som sekulär har judiska traditioner grundade i religionen stor vikt för individens judiska identitet. Detta kan jämföras med hur sekularisering inom kristendomen kan te sig då sekulära firar traditioner med religiöst ursprung, som jul och påsk.

Föredrag av Mordechay Giloh den 14 maj

Välkommen till ett kostnadsfritt föredrag om överlevande från nazisternas koncentrationsläger och deras första steg till nytt liv i Sverige. Mordechay Giloh delar även med sig av sin mors och svärmors historia.

Föredraget arrangeras av Norrköpings kommun tillsammans med Svenska Kyrkan i Norrköping. Det är kostnadsfritt med ett begränsat antal platser.

När? Söndagen den 14 maj, klockan 15.00.
Var? Olaigården, Skolgatan 12, Norrköping.

Se affischen och fullständig information här:
Modet att överleva – Föredrag av Mordechay Giloh Pdf, 2.2 MB.

 

Mer information:

Judar (minoritet.se)

Forum för levande historia (levandehistoria.se)

Judiska församlingen i Stockholm (jfst.se)

Norrköpings synagoga (norrkopingssynagoga.se)

I Sverige lever ett okänt antal individer med bakgrund i nationella minoriteten romer, men man uppskattar att cirka 50 000- 100 000 personer bor spritt över hela landet. Den tidigaste kända svenska källan som nämner romer är en notis i Stockholms stads tänkebok från 29 september 1512. Det är elva år före Gustav Vasas kröning, den händelse som ofta anses vara nationen Sveriges födelse.

Svenska romer, finska romer, resande romer och utomnordiska romer. Det romska Sverige består av olika grupper med olika dialekter och många olika kulturella uttryck och traditioner.

Det finns skillnader mellan romer i Sverige, även om grupperna har mycket gemensamt.

Romerna har en egen dag och en egen flagga att fira – den Internationella Romadagen som infaller 8 april. Dagen har tillkommit för att högtidlighålla den första internationella romakongressen i London 1971.

Romanocenter

Centret erbjuder både vuxna och barn/unga som talar lovari eller kelderash samhällsvägledande rådgivning i vardagen.
Romanocenter i Norrköping

Šukar Dive

Norrköpings kommun tillsammans med föreningen Norrköpings Romer (arligruppen) och Cnema/Kulturkvarteret Hallarna anordnar en romsk film- och kulturfestival, Šukar Dive, mellan 26 mars och 23 april 2023. Festivalen är ämnad för att stärka romers kulturella identitet och att öka förståelsen och kunskapen om romers kultur hos majoritetsbefolkningen. Välkomna att uppleva romsk traditionell livemusik och spännande, tänkvärda filmer!

På Arli:
I organizacia Norrköpings Romer, i Norrköping komuna, o bioskop Cnema hem o Kulturkvarteret Hallarna čerena jekh Romano film- kulturno festivali, e anaveja Šukar Dive, kotar o datum 26to Mart đi ko 23to April 2023. Akava festivali isi olje ko cilji te barjačeri e Romengoro kulturno identiteti hem te barjačeri i tolerancia hem o đandipe kotar i Romani kultura maškaro narodo so tane majoriteti ki akija phuv. Bujrum aven te šunen i tradicionnalno Romani muzika hem te dikhen akala šuže filmija!

Flyer om Šukar Dive

Mer information:

Norrköpings romer (norrkopingsromer.se)

Romer (minoritet.se)

Forum för levande historia (levandehistoria.se)

Samer är ett av världens ursprungsfolk och det enda urfolket i Europa. Gemensamt för världens urfolk är att de levt på samma plats genom historien, för det att länderna koloniserades. De har en egen kultur, eget språk och egna sedvänjor som skiljer sig från samhället runtomkring.

Ett urfolk har ett folkrättsligt skydd genom till exempel internationella konventioner som FN och Europarådet antagit och som Sverige anslutit sig till. Ett urfolk har rätt att bevara sin kultur, de har politiska rättigheter och samerna omnämns numera som ett eget folk i Sveriges grundlag.

Uppskattningsvis finns det cirka 100 000 samer i Sápmi. Sápmi betyder både det geografiska området i norr (Norge, Sverige, Finland och Ryssland) där samerna traditionellt har bott och själva folket samer. Folkräkning får inte förekomma på etnisk grund i Norden men ungefärliga siffror över antalet samer säger att 20 000-40 000 samer bor i Sverige, 50 000-65 000 i Norge, cirka 8 000 i Finland och cirka 2 000 i Ryssland. I Sverige bor det samer i hela landet.

Sedan 1993 firas samernas nationaldag den 6 februari över hela Sápmi och dagen hedrar minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Den samiska flaggan är gemensam för alla samer. Den antogs på samekonferens i Åre 1986.

Samernas språk

Samiskan kan delas upp i tre större språkområden: östsamiska, centralsamiska och sydsamiska (som i sin tur kan delas upp i minst nio samiska språk). Östsamiska talas på Kolahalvön i Ryssland och östra delen av Finland. Centralsamiska talas i Finland, Norge och Sverige. Sydsamiska talas i Norge och Sverige.

I Sverige talas nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska Flest talare har nordsamiska.

Mer information:

Föreningen Sápmi i Östergötland (sapmiostergotland.com)

Sametinget (sametinget.se)

samer.se

Animerad film om samernas nationaldag (minoritet.se)

Finländarnas historia i Sverige sträcker sig över nästan tusen år. Den handlar om svedjefinnar, skogsfinnar, krigsbarn, politiska flyktingar och unga arbetare. Men det är först i dag vi kallar gruppen Sverigefinnar – ett folk med två kulturer och två språk.

Historien börjar på 1100-talet då Finland införlivades i konungariket Sverige. Finland var en del av Sverige fram till 1809. Under hela den tiden rörde vi oss mellan varandras länder.

Idag lever uppskattningsvis 712 000 personer i Sverige med finsk bakgrund, varav cirka 10 000 i Norrköping.

Sverigefinnarna har också en egen dag som infaller den 24 februari och som firades för första gången 2011. Sedan 2014 har man också en egen officiell flagga, ritad av Andreas Jonasson. Datumet 24 februari valdes för att det var Carl-Axel Gottlunds födelsedag. Han var en finsk folklivsforskare och kulturpolitiker som grundade den första finska föreningen i Sverige, i Stockholm 1830.

Mer information:

Sverigefinnar (minoritet.se)

Sverigefinländarnas delegation (sverigefinne.se)

Sverigefinska ungdomsförbundet (rsn-sfu.se)

Finlandsinstitutet i Stockholm (finlandsinstitutet.se)

Tornedalingar bor främst i de nordliga kommunerna Kiruna, Pajala, Övertorneå, Haparanda och Gällivare. De allra flesta i Pajala kommun, där också kulturlivet är mest aktivt. Alla kallar sig inte tornedalingar, de som bor i Kiruna och Gällivare är mer benägna att se sig som Malmfältsbor och andra känner sig mer hemma med termer som lantalaiset eller kväner.

Meänkieli - ett språk under ständig utveckling

Meänkieli, eller tornedalsfinskan, är ett av Sveriges minoritetsspråk. Det finns ett flertal dialektala varieteter av meänkieli och språket är under ständig utveckling.

År 1999 fick tornedalsfinskan status som ett eget språk i Sverige med det officiella namnet meänkieli (vårt språk). Det finns olika uppgifter om hur många som idag talar meänkieli. Enligt Svenska Tornedalingars Riksförbund, STR-T, handlar det om uppskattningsvis 70 000 personer som talar eller förstår meänkieli helt eller delvis.

Tornedalingarnas dag firas med egen flagga den 15 juli då det är som fagrast i Tornedalen.

Tornedalingar (minoritet.se)

Svenska tornedalingars riksförbund (str-t.com)

Kontakt
Norrköpings kommun

Kontakt Norrköping
Trädgårdsgatan 21
602 42 Norrköping