Att arbeta systematiskt för ökad kvalitet i undervisningen

Att arbeta systematiskt med ledning, stimulans och stöd är en grundläggande förutsättning för att skapa en skola där alla barn och elever ges möjlighet att utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag som innebär en strävan att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Kontinuerlig reflektion över hur undervisningen är organiserad, vilka arbetssätt och arbetsformer som används i undervisningen och hur lärandeklimatet ser ut är viktigt för att skapa en inkluderande och stimulerande lärmiljö. Enligt skollagen har alla barn och elever rätt till ledning och stimulans, och en del barn och elever har rätt till extra anpassningar och särskilt stöd. Rektor har ett övergripande ansvar för att det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på ett sätt som säkerställer en god undervisning och att stödinsatser ges i rätt tid och med rätt innehåll, och skolans personal behöver arbeta kollegialt och tvärprofessionellt för att skapa inkluderande och tillgängliga lärmiljöer.

Systematiskt kvalitetsarbete för framgångsrik undervisning

En verksamhets kvalitet bör ständigt analyseras, utvärderas och utvecklas. Enligt skolverket bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet i en cyklisk process med fyra olika faser; “Var är vi?, “Vart ska vi?”, “Hur gör vi?” och “Hur blev det?”. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår många olika delar men den här texten handlar om det som berör undervisning och stöd till barn och elever. I det systematiska kvalitetsarbetet är det viktigt att reflektera över hur undervisningen är organiserad, vilka arbetssätt och arbetsformer som har använts i undervisningen och hur lärandeklimatet ser ut. Vilket bemötande barnen och eleverna får och vilka förväntningar som finns på dem samt hur de känner tillit, trygghet och delaktighet är viktiga aspekter att ta hänsyn till. Här är också skolans arbete med stödinsatser viktiga, som hur skolan arbetar med trygghet, studiero, frånvaro, kränkningar och rättigheter. Rektor har ansvar för skolans systematiska kvalitetsarbete och leder, organiserar och samordnar arbetet som initialt startar med att utifrån tydliga underlag beskriva skolans utgångsläge. Ett sådant exempel är utredningar om behov av särskilt stöd bör vara ett underlag i det arbetet så att skolan kan ta lärdom från insatser som har gjorts. Sammanställningar av detta kan bidra till att stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på både skol- , grupp- och individnivå genom att arbeta både kollegialt och tvärprofessionellt för att skapa en gemensam grund.

Framgångsrik undervisning kan beskrivas som ett systematiskt och strukturerat arbetssätt där barn och elever möts av inkluderande lärmiljöer och där undervisningen är välstrukturerad, anpassad och stimulerande i samtliga verksamheter. Det innebär också att det finns forum för kollegialt lärande, där all personal är aktiv och bidrar i det gemensamma arbetet för att utveckla undervisningens kvalitet för att få fler barn och elever att nå målen. Exempel på områden i skolan som har stor betydelse för elevens lärande och utveckling är; Ledarskap för lärande, formativt arbetssätt, lärandemål, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt analys och reflektion av undervisning och resultat. En fördjupning av framgångsrik undervisning finns att läsa på Pedagog Norrköping.

Enligt Skollagen ska alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshem ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån utbildningens mål. Vidare säger skollagen att elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller, ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Även elever som lätt uppfyller de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska ges den ledning och stimulans de behöver för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Arbetet med barns och elevers utveckling börjar i den undervisning som de möter. Alla barn och elever, både de som inte ännu når målen av olika anledningar och de barn och elever som behöver utmaningar, har rätt till en stimulerande undervisning.

Delaktighet och inflytande - En förutsättning för lärande och hälsa

Begreppet KASAM, en känsla av sammanhang, myntades av forskaren Aaron Antonovsky i början av 1990-talet och är ett salutogent perspektiv som fokuserar på faktorer som skapar ett positivt önskvärt hälsotillstånd. För att uppnå en känsla av sammanhang krävs en upplevelse av begriplighet; förståelsen för omvärlden som strukturerad, ordnad och går att förutse, hanterbarhet; upplevelsen av att ha resurser för att hantera olika händelser, samt meningsfullhet; känslan av delaktighet, engagemang och motivation för olika händelser. Det handlar om att skapa en känsla av tillit till den egna förmågan att möta motgångar.

Barn och elever behöver få möjlighet att lära sig att utveckla sin medvetenhet om hur de lär sig. I skolans olika läroplaner beskrivs att skolans mål är att varje elev, genom egen ansträngning och utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt eget lärande. Metakognitiva kunskaper och självreglering är ingen medfödd förmåga, utan en färdighet som utvecklas under livet. Metakognitiv kunskap innefattar elevens kunskaper om tillvägagångssätt för att lära sig, både generellt men även ämnesspecifikt. Självreglering är kopplat till exekutiva funktioner som fungerar som hjärnans arbetsledare gällande till exempel att hantera uppmärksamhet, impulskontroll, planera och organisera handlingar och nästa steg. Förväntningar på barn och elever behöver vara olika och anpassas utifrån ålder och mognad. Elevens färdigheter sker inte alltid helt linjärt utan är en process som behöver återupprepat stöd utifrån olika sammanhang och behov. Läs mer om metakognitivt lärande och självreglering på Pedagog Norrköping.

Skolverkets kunskapsöversikt Delaktighet för lärande visar på att sambandet mellan barns och elevers möjlighet till delaktighet och inflytande i sitt lärande och är av stor betydelse för goda kunskapsresultat och välmående. Genom delaktighet kan barnen och eleverna involveras i undervisningen och deras motivation, ansvarstagande och lärande växer. Bilden nedan visar exempel på olika former av delaktighet, främst kopplat till den undervisning som barnen och eleverna möte. Det är viktigt att delaktighet inte enbart handlar om inflytande och medbestämmande utan att det även handlar om att känna en gemenskap genom att få känna sig inkluderad, respekterad och få möjlighet att delta i undervisningens aktiviteter. Att känna ett engagemang för sitt lärande genom att få möjlighet att vara aktiv i undervisningens olika delar, att samarbeta med andra barn och elever och att få ta ansvar för sitt eget lärande. Vidare är det också viktigt att få känna sig självständig genom att till exempel få möjlighet att på ett strukturerat sätt få välja arbetssätt och uppgifter som erbjuds och att få återkoppling på sitt arbete och lärande.

En tillgänglig lärmiljö innebär att organisationer, grupper, verksamheter, lokaler och platser utformas så att alla barn och elever, oavsett individuella behov eller funktionsförmåga, kan delta, utvecklas och lyckas. Det är en grundläggande förutsättning för att främja hälsa, lärande och utveckling. Begreppet omfattar tre centrala och samverkande områden i elevens skolsituation: social, fysisk och pedagogisk miljö.

Den sociala miljön syftar till att stödja barn och elever i att förstå sociala sammanhang och utveckla strategier för samspel. Det handlar om att skapa möjligheter för alla att delta i aktiviteter och gemenskaper. Att arbeta med mindre grupper, pararbete och medvetet strukturera sociala situationer främjar barns och elevers sociala utveckling samt bidrar till ökad trygghet och delaktighet.

Den fysiska miljön ska vara planerad för att ge ökad trygghet och minskad stress. En strategisk placering av barn och elever i klassrum och andra utrymmen, liksom fasta platser i exempelvis matsalen, skapar stabilitet. Tydliga markeringar, scheman och ljuddämpande åtgärder kan minska distraktioner och skapa en lugnare miljö. Att eliminera visuella och auditiva störningsmoment, samt att ha tydliga regler och strukturer, ger barn och elever en känsla av förutsägbarhet och trygghet.

En tydlig struktur i den pedagogiska miljön är avgörande för att stödja lärande. Tydligt formulerade lektioner, smidiga övergångar mellan aktiviteter och användning av pedagogiska verktyg som scaffolding, det vill säga ge tillfälligt stöd som leder eleverna mot nya färdigheter och modellering som visar hur uppgiften utförs och en bild av resultatet, förstärker elevernas förståelse. Återkoppling, varierade bedömningsformer och tidsatta aktiviteter skapar trygghet och underlättar lärandet för alla. Genom att skapa en tillgänglig lärmiljö uppnås delaktighet, begriplighet och meningsfullhet. Detta stärker elevernas motivation, lärande och utveckling, vilket i sin tur bidrar till ökad närvaro, hälsa och välbefinnande. Läs mer om tillgängliga lärmiljöer på Pedagog Norrköping.

Elever i behov av individinriktade stödinsatser

I de fall där ledning och stimulans i ordinarie undervisning inte räcker till och elever riskerar att inte nå målen, har de rätt till individinriktade stödinsatser. I skolan finns två former av detta och benämns i lagen som extra anpassningar och särskilt stöd. En elev som befaras att inte uppfylla kriterier för bedömning eller betygskriterier inom ett eller flera ämnen har rätt till extra anpassningar. Det gäller elever i förskoleklass, grundskola, fritidshem, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola samt komvux. En elevs behov av extra anpassningar kan uppmärksammas på olika sätt, till exempel genom nationella kartläggningsmaterial, nationella bedömningsstöd, resultat på nationella prov, lärares observationer, eleven själv eller dess vårdnadshavare.

Extra anpassningar ges normalt av lärare och övrig skolpersonal inom den ordinarie undervisningen och de ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning som helhet, om eleven inte enbart behöver stöd i ett specifikt ämne eller moment. Det är en mindre stödinsats och det behöver inte fattas något formellt beslut om extra anpassningar. Extra anpassningar dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan (IUP) i de årskurser där det inte sätts betyg. Extra anpassningar skrivs inte in i åtgärdsprogram och de går heller inte att överklaga.

Extra anpassning kan exempelvis handla om anpassningar av undervisningens innehåll och arbetssätt, men också olika former av stöd för förståelse, koncentration och planering. Det är ett individuellt riktat stöd som ges utöver den ledning och stimulans som alla elever får inom den ordinarie undervisningen. En extra anpassning ska alltid följas upp och utvärderas utifrån hur den fungerar för eleven och förändras, intensifieras eller avslutas utifrån det som framkommer.

Om det uppmärksammas att en elev riskerar att inte uppfylla kriterier för bedömning eller betygskriterier trots att extra anpassningar prövats, intensifierats och utvärderats, ska detta anmälas till rektor. Rektor utser ansvarig personal för utredning av elevens behov av särskilt stöd som påbörjas och genomförs så skyndsamt som möjligt. Ibland kan det vara uppenbart att en utredning behöver påbörjas utan att andra stödåtgärder först prövas. Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande för en elevs skolgång. För största möjliga effekt bör lärare, mentor, rektor, elevhälsans professioner, lärare i fritidshem, vårdnadshavare och eleven själv involveras i utredningen av behov av det särskilda stödet.

Till skillnad mot extra anpassningar är särskilt stöd omfattande stödinsatser som pågår under längre tid och är mer ingripande i elevens utbildning. De mest ingripande särskilda stödinsatserna är undervisning i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning samt anpassad studiegång. Dessa åtgärder får inte någon annan än rektor ta beslut om. Exempel på andra särskilda stödåtgärder är till exempel omfattande och långvariga insatser av speciallärare eller specialpedagog, lärare, mentor, elevassistent. Det är alltid resultatet från utredningen av elevens behov av särskilt stöd som ska motivera vilket stöd skolan beslutar om. Beslutet dokumenteras i elevens åtgärdsprogram. Om utredningen om ett särskilt stöd visar att eleven inte behöver ett särskilt stöd dokumenterar skolan det i ett beslut om att inte upprätta ett åtgärdsprogram. Det är viktigt att systematiskt följa upp och utvärdera om det särskilda stödet är framgångsrikt i arbetet med att ge eleven möjlighet att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

Analysen är avgörande för att säkerställa att elever får rätt och effektivt stöd vid extra anpassningar och särskilt stöd. Det är genom att analysera elevens prestationer och situation som skolan kan identifiera specifika behov och utmaningar som eleven står inför. Det är analysen som möjliggör att stödinsatserna utformas och anpassas utifrån elevens individuella behov, vilket ökar chansen att insatserna blir effektiva. Genom att systematiskt analysera och följa upp elevernas behov kan skolor säkerställa att varje elev får den hjälp de behöver för att lyckas i sin utbildning. Därutöver gör en noggrann dokumentation av analysen och de vidtagna åtgärderna det möjligt att dra lärdomar av tidigare arbete och förbättra framtida insatser.

Varje skola har unika förutsättningar för sitt arbete med de individuella stödinsatser som extra anpassningar men framförallt särskilt stöd är och detta bör beskrivas i skolans lokala elevhälsoplan och vara känd för all undervisande, och på olika sätt stödjande personal.

Om en elev missgynnas på grund av bristande tillgänglighet i skolans lärmiljö är det en form av diskriminering. Enligt diskrimineringslagen, skollagen och barnkonventionen ska skolans undervisning och lokaler vara tillgängliga för alla elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning vilket innebär att anpassningar kan behöva göras i den fysiska, sociala och den pedagogiska miljön. Det kan till exempel handla om ett otillräckligt stöd i undervisningen eller bristande delaktighet och inflytande över skoldagen.

Enligt skollagen ska elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som gäller, ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser.

Ibland visar skolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet samt undervisningens kvalitet på ett samband som påverkar behovet av stödinsatser till enskilda barn och elever. Om till exempel en utredning av en elevs behov av särskilt stöd uppmärksammar diskriminering på grund av bristande tillgänglighet i förhållande till skolans undervisning och aktiviteter måste skolan agera snabbt och effektivt för att åtgärda situationen.

Sammanställda uppföljningar och utvärderingar av ledning, stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd, kan synliggöra utvecklingsområden för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i form av insatser på skol-, grupp-, och individnivå. Rektor och personal behöver diskutera hur barns och elevers olika förutsättningar och behov kan mötas genom tydliga och välkända arbetsprocesser i elevhälsoarbetet.

Stödinsatser bör integreras i ett sammanhang som är nära kopplat till undervisningens kvalitet, trygghet och studiero, frånvaro, kränkande behandling, jämställdhet samt barns och elevers rättigheter. Rektorn har en nyckelroll i att leda, organisera och samordna det systematiska kvalitetsarbetet. Målet med arbetet är att kompensera för skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Kollegialt och tvärprofessionellt lärande är avgörande för att skapa en gemensam grund i detta arbete.

Sammanfattning

Alla barn och elever har rätt till det stöd de behöver för att uppfylla läroplanernas mål, och det är rektors ansvar att se till att detta efterlevs. För att skapa en framgångsrik och inkluderande undervisning är det avgörande att arbeta systematiskt med ledning, stimulans och stödinsatser. Undervisningen behöver vara välstrukturerad, anpassad och stimulerande för att möta alla barns och elevers behov. Skollagen betonar vikten av att ge varje barn och elev den ledning och stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Detta innefattar också att erbjuda extra anpassningar till elever som riskerar att inte nå målen, och särskilt stöd till de som behöver mer omfattande insatser. En tillgänglig lärmiljö är en förutsättning för att alla barn och elever ska kunna delta och utvecklas i undervisningen. Lärare och rektorer har ett gemensamt ansvar för att skapa en undervisning av god kvalitet som stimulerar och stödjer alla barns och elevers lärande, utveckling och hälsa. Genom att arbeta systematiskt och kollegialt kan skolan säkerställa att alla elever får den undervisning de har rätt till och möjlighet att nå sin fulla potential.

Exempel på frågor att diskutera tillsammans med kollegor

• Hur kan vi på vår skola säkerställa att alla barn och elever får den ledning och stimulans de behöver för att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov?
• Hur kan vi stärka det kollegiala och tvärprofessionella samarbetet kring stödinsatser?
• Hur arbetar vi med att stärka barns och elevers metakognitiva förmågor och självreglering?
• Hur säkerställer vi att vårt arbete med extra anpassningar och särskilt stöd är rättssäkert och likvärdigt?

Referenser

• Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
• Diskrimineringslag (2008:567) 1 kapitlet 4§
• Diskrimineringslag (2008:567) 2 kapitlet 5§
• Pedagog Norrköping (2023) Metakognitivt lärande och självreglering.
• Pedagog Norrköping (2024) Tillgänglig lärmiljö.
• Pedagog Norrköping (2020) Vad kännetecknar framgångsrik undervisning?
• Skollagen 1 kapitlet 4§
• Skollagen 3 kapitlet 2§, 5§-12§
• Skolverket (2025) Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
• Skolverket (2025) Systematiskt kvalitetsarbete – så fungerar det.
• Skolverket (2025) Utredning av en elevs behov av särskilt stöd.