Glädje, rörelser och gemenskap i tvåornas kör

Av Caisa Skoglund, utvecklingsledare vid FoU-avdelningen i Norrköpings kommun

Publicerad 26-05-06

Sångglädje, rörelser och förväntan fyller lokalen när Vilbergsskolans tvåor laddar inför den stora konserten med tvåornas kör. Tillsammans med pedagoger från Kulturskolan tränar eleverna sång och rörelse inför framträdandet i De Geer-hallen. Det är pirrigt, roligt och fullt fokus under repetitionerna. Den här texten handlar om Kulturskolans verksamhet Tvåornas kör och hur eleverna på Vilbergsskolan tränar tillsammans.

Sång, rörelse och koncentration

Vilbergsskolans årskurs två tränar för fullt inför den stora konserten med tvåornas kör. Lokalen fylls av sång, rörelser och förväntan. Vid tre tillfällen under vårterminen träffar eleverna pedagogerna Sandra Stenqvist och Emilie Hedgärd från Kulturskolans verksamhet som skickligt leder körträningen. Vid det andra träningstillfället placeras elever i ordnade rader, precis som en riktig kör, och de får börja med att sjunga en uppvärmningssång. Det märks att eleverna har tränat sedan förra tillfället. Många av dem följer rörelserna med självklarhet och sjunger med fokus. Att vara med i tvåornas kör väcker känslor hos eleverna. En pojke beskriver det enkelt men träffande:
– Det känns bra. Man känner sig glad.

Under de två första repetitionerna arbetar de med totalt tio sånger – fem per gång. De tränar tillsammans på texterna och pedagogerna förklarar ibland texten lite mer noggrant för eleverna. En av texterna har tydlig Norrköpingsanknytning ”Förr var det stan med textilfabrik. Nu finns en dome med avancerad teknik”
Eleverna också sjunga på typisk östgötsk dialekt ”går gate upp och glaner på min släkt”, något som lockar till både lite fniss och stolta försök. De är entusiastiska och sjunger oftast högt och med rätt attityd. Efter tre övade sånger är det dags att byta språk och börja sjunga på engelska. ”Music makes me happy”. Sången är medryckande i sin melodi och rörelse.
– Klappen är lite svår, säger en pojke, men ger inte intryck av att ge upp för det.
När elever får frågan om vilka sånger som är deras favoriter svarar en pojke att sången ”Var rädd om naturen” är absolut favorit medan en flicka tycker att ”Bye bye blåbärspaj” är bäst. Efter den femte sången har eleverna tränat intensivt i 45 minuter. Det kryper lite i benen på några av dem men de har alla varit tålmodiga och haft stort fokus på sång och rörelse.

Från övning till konsert

Mellan övningstillfällena tillsammans med Kulturskolans pedagoger tränar eleverna tillsammans med sina lärare, bland annat Susanna Klemming, och på musiklektionerna.
– Skolan brukar vara med, det är en tradition här, berättar Susanna.
– Eleverna pratar mycket om innehållet i texterna och vi har diskuterat betydelsen av dem, säger hon, och lyfter också att koordinationen mellan sång och rörelse varit en utmaning i början.

Vid det tredje och sista träningstillfället tillsammans med Kulturskolan är det dags för genrep. Då sjunger de igenom alla tio sånger och övar på hur det är att stå på en scen med mikrofoner som tar upp allt ljud, vilket betyder att de måste ha fokus på sångerna, det går inte att stå och prata eller viska med varandra. Tillsammans med elever från åtta andra skolor ska de stå på scenen och uppträda. Tankarna inför den stora konserten är många.

– Det ska vara föräldrar där, och vi ska uppträda, säger en pojke.
– Det känns pirrigt, fyller en flicka i. Men vid träningstillfället är eleverna entusiastiska och sjunger ut, och tar ut rörelserna. De ska ju synas ordentligt för alla i den stora publiken vid konserten i De Geer hallen. ”Förr i tiden-sången” tar upp hur det var att leva på bland annat stenåldern och bronsåldern och om det då också kanske fanns häxor och troll. Eleverna uppmuntras att ta i så att de hörs ordentligt, vilket de också gör, lagom till sista refrängen lyfter nästan taket i lokalen.

Uppdaterad:

Kontakt

Utbildningskontoret

S:t Persgatan 95
602 33 Norrköping