Läsglädje - medvetet och strukturerat främjande arbete

Åbymoskolan har utvecklat ett strukturerat läsfrämjande arbete för att öka elevernas läslust och läsförmåga. Genom en noggrant utformad plan arbetar skolan aktivt med högläsning, boklådor och läsförståelsestrategier i undervisningen. Skolans bibliotek har förbättrats och samarbetet med det kommunala biblioteket har utökats, vilket ger eleverna tillgång till fler böcker. Läsningen är schemalagd, och olika aktiviteter som läsduschar, boklådor och läsprojekt med specifika författare eller genrer bidrar till att främja läsintresset. Lässatsningen syftar till att erbjuda en likvärdig och inspirerande läsupplevelse för alla elever.

Bakgrund

På Åbymoskolan var och är ett av våra lokala verksamhetsmål framgångsrik undervisning med fokus på att få till en mer strukturerad läsundervisning och att öka våra elevers lust att läsa. Jag, förstelärare med ett läsfrämjande uppdrag, med stöd av rektor, har tillsammans med lärare på skolan utvecklat strukturer för läsundervisningen Det är ett arbete som har växt fram och för att komma framåt har vi ställt oss själva frågor som; Vilka läser på skolan? Vilka läser inte? Vad läser eleverna? Vad vill eleverna läsa? Hur mycket tid lägger vi egentligen på läsning i skolan? Hur mycket tid vill vi att eleverna läser i skolan? Vad vill vi att eleverna läser? Hur ofta högläser vi för eleverna och hur högläser vi? Samtalar vi om läsning i skolan? Vi kom bland annat fram till att vi behöver; Jobba medvetet och strukturerat med böcker och läsning för att väcka mer läslust hos fler av våra elever, schemalägga läsning i större utsträckning än tidigare för att säkerställa att eleverna erbjuds tillräckligt med lästid i skolan, öka utbudet av böcker på skolan och synliggöra detta för eleverna för att locka till läsning, organisera läsundervisningen i klasserna på ett mer likvärdigt och strukturerat sätt för att hjälpa eleverna att bli så skickliga läsare som möjligt. Vi på Åbymoskolan behöver arbeta aktivt och läsfrämjande! För att väcka och främja ännu mer läslust, öka elevernas läskunskaper, samt säkerställa en bra, likvärdig och allsidig litterär grund hos våra elever har vi arbetat fram en strukturerad plan för hur vi aktivt ska arbeta med olika typer av böcker, läsinspiration och läsning på skolan.

Bibliotek, utbud och tillgänglighet

Till att börja med såg vi till att inventera skolans böcker och se över våra möjligheter till ett tillgängligt och inbjudande skolbibliotek. Vi startade också ett större samarbete med det kommunala biblioteket i Åby och upprättade en plan för hur våra elever skulle få tillgång till deras utbud i större utsträckning. På skolan byggde vi upp ett litet skolbibliotek, i ett centralt och lättillgängligt utrymme där vi synliggjorde det utbudet vi hade för eleverna genom att sortera böckerna på genrehyllor och skylta ordentligt. Vi köpte in fler aktuella och elevnära titlar och fyllde på med. Vi gick också ut till våra vårdnadshavare och berättade att vi gärna tar emot titlar man tröttnat på hemma för att ytterligare öka utbudet av böcker på skolan. Detta gjorde att vi relativt snabbt lyckades skapa ett mysigt och lättillgängligt litet skolbibliotek som innehåller ett bra grundutbud med titlar inom de mest populära genrerna hos våra elever, och där våra främsta barnboksförfattare finns representerade. Här får alla skolans elever lära sig hur man själv lånar böcker och får en introduktion i hur man hittar olika genrer och serier och vart det finns olika typer av böcker, till exempel faktaböcker, eller böcker som är mer lättlästa, eller mer utmanande.

Under årets gång har vi kunnat utvärdera vad eleverna helst läser, vad de saknar, vad de önskar köpa in och vad vi behöver komplettera med och gjort nya bokbeställningar utifrån detta. Vi fortsätter kontinuerligt med att se över utbudet och beställer fler böcker när vi har möjlighet. Dels för att matcha elevernas behov och önskemål, men också för att utmana dem att upptäcka fler genrer, författare, serier, boknyheter och inspirera till mer läsning. Här spelar även våra boklådor en viktig roll.

En del av mitt uppdrag som förstelärare i vår lässatsning är att ansvara för det läsfrämjande arbetet så att det sker på ett strukturerat sätt och bidrar till en likvärdig undervisning för våra elever.

I det arbetet ingår att plocka ihop och erbjuda årskurserna olika färdiga boklådor. Dessa boklådor är planerade och hopplockade för att inspirera våra elever till läsning på olika sätt. Boklådorna arbetas med i samtliga årskurser under lågstadiets gång. Vissa lådor i F-klass, vissa i åk 1 osv. I varje boklåda finns böcker på olika nivåer, men inom samma tema/genre och det finns böcker som är ”lagom” för alla. Dessa boklådor utmanar våra elever och hjälper dem att upptäcka genrer, titlar och författare som de annars kanske inte upptäckt. I grupp/par-läsningslådorna har vi plockat ihop titlar med flera ex av varje för att kunna bilda läspar eller mindre läsgrupper i klasserna. Under läsningen och arbetet med boklådorna arbetar vi aktivt kring läsförståelsestrategierna (mer om dessa kommer senare i texten) och har lathundar/bokmärken/uppgifter kopplat till dessa.

Just nu har vi flera spännande boklådor tillgängliga i verksamheten:

• Grupp-/parläsningsböcker, sex olika lådor blandade titlar och svårighetsgrad.
• Författarlådor 2 stycken, Ingelin Angerborn och Torsten Bengtsson, flera ex av varje titel, olika titlar och svårighetsgrad.
• Genrelådor 6 stycken, många olika titlar inom varje genre med olika svårighetsgrad; skräck, fantasy/äventyr, vardagsliv, deckare, humor, faktaböcker.
• Äventyrsklassiker, gruppläsning, olika titlar med flera ex av varje till exempel; Oliver Twist, Robin Hood, Moby Dick.
• Känslolådan, gruppläsning, 5st ex/känsla, glad, arg, ledsen, rädd, nyfiken, skam.
• Barnboksklassiker, tänkt till f-klass, blandade titlar av våra mest populära barnboksförfattare.
• Engelskalådan, en hel låda fylld av elevnära böcker på engelska i olika svårighetsgrad.

För att kunna ge våra elever ett ännu större utbud av böcker så har vi även utökat samarbetet med det kommunala biblioteket i Åby. Dit får våra elever gå enligt en bestämd plan med kontinuerliga besök, lite olika beroende på vad som passar bäst i vilken årskurs. Där får eleverna egna lånekort och får lära sig hur man lånar och lämnar tillbaka böcker i bibliotekets automater. Lånekorten får de även använda på fritiden. Vi har en överenskommelse med biblioteket där vi på bestämda tider och dagar får komma på besök med halvklasser. En förmiddag i veckan dubblar jag, som en del i mitt läsfrämjande arbete, upp i en viss årskurs åt gången, för att vi ska kunna dela klasserna i halvklasser och gå på besök till biblioteket med en mindre grupp i taget. Under besöket får eleverna låna böcker som de är intresserade av att läsa och vi som följer med, tillsammans med personalen på biblioteket, kommer med tips och visar förslag på spännande böcker utifrån elevernas önskemål. Detta för att ytterligare inspirera och väcka läslust hos våra elever. En effekt av detta har blivit att eleverna även går till biblioteket på fritiden i större utsträckning än tidigare vilket både vi och personalen på biblioteket tycker är positivt.

En annan del i mitt läsfrämjande uppdrag är att jag kan hjälpa till med att plocka ihop och hämta böcker, både från skolbiblioteket och från Åbys kommunala bibliotek, efter önskemål ifrån klasserna och mentorerna på skolan. Det kan vara böcker kopplat till ett visst arbetsområde, projekt eller tema som dels kompletterar undervisningen men som också främjar just läsningen hos våra elever. Dessa böcker finns sedan på en hylla som kan rullas ut i klasserna och rotera i klassrummen. Just nu är hyllan fylld av böcker som handlar om länder och världsdelar, allt ifrån atlas/kartböcker till böcker om kända fotbollsspelare från olika länder. Tidigare har hyllan fyllts med bland annat böcker om ”Naturväsen”, ”Rymden” och ”Forntiden”. Likaså jobbar vi med att komplettera med ytterligare böcker och titlar via Polylino där vi kan skapa digitala bokhyllor, till ett visst område, som barnen når via Chromebooks.

Förskoleklassen stannar till största del på skolans eget bibliotek under sitt första år. Här får de en introduktion till skolans eget bibliotek och får gå på besök tillsammans med klassen och låna egna böcker att titta i/läsa ur, under läsårets gång. Lärare i förskoleklass plockar även ihop böcker, ofta utefter vad barnen är intresserade av, och ställer fram i klassrummen och på fritidshemmet så att det finns tillgängligt i barnens lärmiljö under dagen.

Vi strävar efter att böcker och läsning ska finnas lättillgängligt i klassrummen och kunna komplettera undervisningen till de flesta arbetsområden och ämnen under elevernas hela skoldagar.

Läsfrämjande, likvärdig och strukturerad läsundervisning, tid under en vecka

Vi har sett till att alla klasser har schemalagd lästid, ca 15 min, varje dag. Vi ser till detta tillfälle till att alla elever har en bok/text som utmanar ”lagom” och att eleverna i samma klass läser samma bok/text (innehållsmässigt) fast på olika nivåer (textmängd och lästeknisk svårighet). Detta öppnar upp för textsamtal i klasserna och ger möjlighet att jobba med läsförståelsestrategierna dagligen i alla klasser på ett enkelt sätt. När vi arbetar med läsförståelsestrategier på skolan, gör vi det genom RT-metoden (Reciprocal teaching/Reciprok undervisning) och tränar då tillsammans med eleverna på;

• Att förutspå
• Att reda ut oklarheter
• Att ställa frågor
• Att sammanfatta
• Att skapa inre bilder

Alla elever kan på detta sätt delta utifrån egna förutsättningar och utvecklingsnivå och bidra med den kunskap de har vilket ger alla goda möjligheter att vara delaktiga. Detta arbete gör vi till största del muntligt i en större grupp, för att kunna modellera och delge varandra men ibland även skriftligt, i helklass, mindre grupper och/eller enskilt.

I samtliga årskurser har vi med oss arbetet med läsförståelsestrategierna när vi högläser för barnen. Lärarna väljer på vilket sätt, och i vilken utsträckning, man vill arbeta med de olika lässtrategierna vid varje tillfälle. Vid vissa tillfällen kanske man väljer att förutspå tillsammans innan högläsningen startar, -vad tror ni kommer hända i boken idag? Under tiden man läser stannar man upp och går igenom eventuella svåra ord och otydligheter i texten. Vissa dagar kanske barnen får i uppdrag att jobba extra med just läsförståelsestrategin ”att reda ut oklarheter” och då i uppgift räcka upp handen och ”stoppa” om de hör till exempel ett svårt ord i texten. Andra gånger kanske man hjälps åt att sammanfatta i slutet av högläsningen, -vad hände idag i boken, hur skulle man kunna sammanfatta det viktigaste? Att arbeta med läsförståelsestrategierna muntligt och tillsammans på detta sätt gör att alla elever hör varandras förslag och man kan som lärare, tillsammans med eleverna, träna tillsammans och modellera sig fram till ett bra förslag på t.ex. en sammanfattning.

Läsning och läsförståelsestrategierna jobbar vi även extra med under ett pass varannan vecka per klass i åk 1-3. Då kommer skolans stödteamslärare ut i klasserna och håller i läsfrämjande arbete med lässtrategierna i fokus, som en del i skolans lässatsning. Under detta pass jobbar eleverna just med läsning och läsförståelsestrategier på olika sätt. Det kan till exempel vara att läsa en bok tillsammans, med ett nytt kapitel varje vecka där man tillsammans med eleverna tränar på de olika läsförståelsestrategierna. Här utgår vi ifrån en gemensam planering där alla elever får arbeta efter en tydlig struktur och med ett likvärdigt innehåll.

Vi har även schemalagda läsduschperioder i alla klasser på skolan. Läsduschperioderna är cirka 9 veckor/period och vi startar både höstterminen och vårterminen med detta. Under arbetet med läsduschen följer alla klasser 1-3 samma upplägg och struktur. Ett läsduschpass är cirka 20 minuter långt. Under dessa pass roterar eleverna på olika ”stationer”, en ny station per vecka. Vi startar en ny period med att göra LegiLexis lästest för att se vad våra elever behöver öva mest på inom läsningens olika delar. På de olika ”stationerna” tränar eleverna;

• Avkodning, läshastighet - genom olika läslistor med ökande svårighetsgrad, en pedagog lyssnar av och avgör när eleven är redo att gå vidare.
• Läsförståelse - genom att läsa elevnära texter på ”lagom” svårighetsnivå och svara på frågor kopplat till textens innehåll. Vi jobbar med texter på olika svårighetsnivå för att kunna möta eleverna på rätt utvecklingsnivå.
• Individuell färdighetsträning utifrån LegiLexis resultat – här jobbar eleverna med det just de själva behöver. Vissa jobbar mer med avkodning, andra med språkförståelse eller läsförståelse.

Förskoleklassen har också läsdusch på schemat men jobbar på ett annat sätt under höstterminen. Där har vi lagt mer fokus på att väcka nyfikenhet och främja läslusten från start. Alla elever i förskoleklass får under höstens läsduschpass ta med sig en varsin ”favoritbok” hemifrån som läraren högläser i klassen. Detta för att dels uppmärksamma barnen lite extra när de är nya på skolan men också för att inspirera barnen till läsning och öka läslusten hos våra elever. Att få se att andra läser och har favoritböcker kan inspirera en själv till att testa nya böcker och förhoppningsvis öka intresset för böcker och läsning. Eleverna får om de vill berätta om varför just den boken är en favorit och sedan får hela klassen vara med och tänka kring boken och innehållet. Detta är uppskattat hos barnen som dels får dela med sig till varandra och dessutom får ta del av ett stort utbud av barnböcker. Redan här, från början, startar vi upp arbetet med läsförståelsestrategierna.

En förmiddag i veckan kommer representanter ifrån skolans stödteam ut i förskoleklasserna för att ha grundläggande läs- och skrivarbete med eleverna. Detta som en del av en tidig satsning på språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt på skolan. Under detta arbete finns möjlighet att dela eller dubbla upp med mentorerna i förskoleklass. Här ges möjlighet att dela barnen i mindre grupper för att i större utsträckning kunna nå alla elever och möta deras olika behov och sätt att lära på bästa sätt.

Under våren jobbar även förskoleklassen med liknande upplägg som övriga klasser på skolan när de arbetar med läsdusch. Då har även de hunnit testats via LegiLexi och lärarna har haft möjlighet att analysera resultat och planerat ”stationer” och anpassat innehåll till eleverna utifrån vad just var och en behöver för att utveckla sin läsning vidare.

Alla elever i åk 1-3 har dessutom läsläxa varje vecka, som arbetas kring och lyssnas på vid minst ett schemalagt tillfälle i veckan. Vilken text/bok eleverna har som läsläxa styrs av elevens behov och utvecklingsnivå inom läsningen.

Tyst egen läsning, där eleverna själva läser ur en varsin bok, eller i par eller grupp, uppmuntrar vi till så mycket det går på skolan, så ofta man hinner och så mycket man kan! Vissa klasser startar upp dagen med tyst läsning, några läser innan lunchen, andra efter lunchen och några avslutar med tyst läsning. Det alla klasser har gemensamt är att vi har arbetet med läsförståelsestrategierna, som beskrivits ovan, på olika sätt även här.

Väcka läslust

En del i det läsfrämjande arbetet på skolan är att hela tiden på olika sätt sträva efter att väcka elevernas läslust och inspirera till mer läsning. Här gör vi flera olika insatser under skolårets gång till exempel jobbar jag, i mitt läsfrämjande uppdrag, lite extra med att;

• Se till att skolans bibliotek är öppet, upplyst, välkomnande och tillgängligt.
• Planera och genomföra besök för klasserna på Åbys kommunala bibliotek.
• Hjälpa mentorerna att komplettera undervisningen med passande böcker, till exempel utifrån ett tema/arbetsområde.
• Organisera och hålla i gång arbetet med boklådor i klasserna.
• Tipsa om bra högläsningsböcker
• Hålla ordning bland skolans böcker, synliggöra utbudet och hjälpa eleverna att hitta och låna.
• Ge barnen lästips, skylta i och utanför biblioteket till exempel genom att sätta upp bokplanscher med temaläsning, komma ut i klasserna och presentera nyheter, berätta om författare, serier och lyssna till elevernas önskemål om vad de önskar läsa och vill köpa in.
• Tipsa om läsfrämjande aktiviteter, till exempel att ta fram läsbingon och/eller läsutmaningar inför lov.
• Anordna ”happenings”/läsaktiviteter på skolan.

Vi har ett flertal olika läsaktiviteter och ”happenings” på skolan, inlagda i vårt årshjul, då vi ger läsningen och böckernas värld ytterligare lite extra utrymme. På hösten uppmärksammar vi Barnboksveckan och på våren Världsbokdagen. Hur och vad vi gör varierar men fokus ligger på att främja läslust och väcka intresse för böcker och läsning. Under barnboksveckan planerar vi för att jobba med någon form av författarpresentation samt att alla klasser fördjupar sig inom någon bok/serie där man läser och skriver kopplat till boken/temat. I år jobbar till exempel åk 1 med temat ”Handbok för superhjältar”. I det arbetet får de bland annat bekanta sig med författarna och böckerna, skapa egna superhjältar, skriva beskrivande text om sin superhjälte samt skriva en berättande text inom temat. Detta för att väcka läs- och skrivlust, skapa gemenskap och öka sammanhanget för eleverna.

Åk 2 och åk 3 jobbar i år med tema ”Nelly Rapp” där dem med ett likande syfte och upplägg får läsa samt skriva olika texttyper inom temat.

På världsboksdagen förra året fick alla elever ta del av ett ”Bokquiz” som en lagaktivitet i klasserna. Mentorerna högläste ur ett förberett häfte med texter/utdrag från olika kända barnböcker (utan att avslöja vilken bok texten var tagen ur) och barnen fick gissa på titel och författare, samt svara på frågor kopplat till texten. Eleverna tävlade i lag och vinnande laget fick välja ett pris. I vår får vi se vad vi hittar på!

Vi har även andra läsaktiviteter på skolan. Ett exempel är att vi anordnar en högläsningsstund kring jul då våra äldsta elever pyntar och gör extra julfint i biblioteket och bjuder in våra yngsta elever till en mysig högläsningsstund med jultema. Att få se våra äldre elever som fina läsande förebilder tror vi inspirerar våra yngre elever till att själva vilja bli goda läsare.

I årskurserna sätter vi också upp gemensamma bokträd i våra korridorer på skolan där eleverna får sätta upp ”boklöv” där de få visa upp vilka olika böcker de läst och vad de tyckte om böckerna. Ett löv för varje utläst bok. På så sätt tipsar barnen varandra om böcker och inspirerar varandra till mer läsning.

Resultat och fortsättning – ett långsiktigt arbete

Vi har kommit en bra bit på väg med vårt strukturerade och läsfrämjande arbete på skolan och börjar se resultat hos våra elever, framförallt i form av fler och fler lässugna barn som i allt större utsträckning börjat slänga sig med både genrer, författare, titlar och som börjar kunna veta vad dem letar efter och vill läsa. Ett fint ”kvitto” på att vi lyckats väcka större läslust på skolan är när jag, som en del i mitt läsfrämjande arbete, kommer rullandes med ”bokvagnen” på besök in i ett klassrum och det går ett sus genom klassen –OOH!!, nya böcker!! Man känner sig lite som jultomten när man får komma ut i klasserna och presentera och dela ut böcker efter barnens önskemål. Vi börjar få allt fler läshungriga barn på skolan.

En förhoppning och en förväntan är ju såklart att alla våra elever även ska öka sin läsförmåga och sin måluppfyllelse i samband med denna satsning. Under vintern ska alla våra elever genomföra nästa testomgång med LegiLexi, det resultatet ser vi fram emot då bilden är att väldigt många elever har höjt sin läsförmåga ytterligare.

Vi kan redan nu se vid mitterminsavstämningen, som alla mentorer har fyllt i inför utvecklingssamtalen, att vi har höjt måluppfyllelsen i svenska med några procent per årskurs och vi ser med spänning fram emot omdömen till jul!

Vi vill såklart fortsätta att hitta ännu fler sätt att inspirera våra elever till läsning, öka deras läslust och få upp deras intresse för böckernas värld! Nu vill vi fortsätta att utveckla vårt läsfrämjande arbete med:

• Biblioteksvärdar – för att eleverna ska få känna större ansvar och delaktighet kring biblioteket och för att de ska få ökad kunskap om olika genrer, titlar och författare.
• Biblioteksråd – för att ge eleverna större möjlighet till inflytande och engagemang och för att inspirera till ännu mer läslust.
• Läsinspiratörer – för att låta eleverna vara mer delaktiga i läsinspirationsarbetet, att de får hjälpa till att sprida läslust hos skolkamraterna och vara goda läsande förebilder.

Fortsättning följer!

Sammanfattning av gemensamt arbete per årskurs

Hela skolan

Skolbiblioteksbesök, läsdusch, läsförståelsestrategier, boklådor, läs-teman/utmaningar och gemensamma läs/skriv-projekt, tema-bokhyllor och böcker lättillgängliga i lärmiljön, läs-happenings, Barnboksveckan, Världsboksdagen, läslovsutmaningar mm. Biblioteksvärdar, biblioteksråd och läsinspiratörer på gång.

F-klass

Favoritböcker hemifrån, start läsförståelsestrategier, grundläggande läs/skrivarbete med stödteamslärare, boklåda ”kända barnboksförfattare”, böcker tillgängliga i lärmiljön, högläsningsstund med äldre elever/läsande förebilder, besök på skolbiblioteket.

Åk1

Intro på Åbys kommunala bibliotek med lånekort och kontinuerliga besök under VT, besök på skolbiblioteket, gemensamma läs/skrivprojekt, boklådor par/grupp-läsning, fortsatt arbete med läsförståelsestrategier, läsdusch, läsning 15min/dag, läsläxa.

Åk2

Skolbiblioteksbesök, gemensamma läs/skriv-projekt, boklådor-genrelådor, författarlådor och par/gruppläsningslådor, fortsatt arbete med läsförståelsestrategier, läsdusch, läsning 15min/dag, läsläxa.

Åk3

Kontinuerliga besök på Åbys kommunala bibliotek under HT, läsförebildshögläsning för yngre elever, boklådor-genrelådor, författarlådor, par/grupp-läsningslådor, gemensamma läs/skrivprojekt, fortsatt arbete med läsförståelsestrategier, läsdusch, läsning 15min/dag, läsläxa.