NTA – En kreativ metod för undervisning som skapar struktur och engagemang

NTA står för Naturvetenskap och Teknik för Alla och är ett skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap, teknik och matematik, från förskola upp till grundskolans årskurs 9 och erbjuder teman som utgår från kursplanerna i ett eller fler av ämnena biologi, fysik, kemi, teknik och matematik. Ulrika Bau, förstelärare och Johan Meckbach, utvecklingslärare delar sina erfarenheter och tankar kring hur arbetsformen och innehållet kan stärka undervisningens kvalitet.

Vad är NTA och hur fungerar det i klassrummet?

NTA är ett nationellt koncept för skolutveckling inom naturvetenskap, teknik och matematik, som erbjuder färdigt material, tydliga lärarhandledningar och utbildning för lärare. Konceptet kombinerar kollegialt lärande med ett praktiskt och elevcentrerat arbetssätt.

–Det är ett konkret, spännande och rikt material som gör det möjligt att arbeta undersökande och språkutvecklande, säger Johan.
–Eleverna får ställa frågor, diskutera hypoteser som undersöks med stöd av handledning och genom experiment utforska naturvetenskapliga samband. På så sätt blir eleverna aktiva i lärandeprocessen.

Ulrika lyfter fram hur NTA kombinerar teori och praktik och förklarar hur NTA tränar eleverna i viktiga färdigheter:
– Det är inte bara ett material utan ett helt arbetssätt. Eleverna introduceras till uppgifter där de övar på att följa instruktioner, samarbeta och reflektera. Det stärker deras ansvarstagande och självständighet. Men jag som lärare måste bygga upp arbetssättet och göra eleverna vana vid materialet och strukturen. NTA handlar mycket om pararbete och det är viktigt att lära sig att samarbete.

Ulrika berättar vidare:
– Som lärare kan jag ta med mig tänket även i övriga ämnen, Det inspirerar även arbetet i andra ämnen.

Konceptet är indelat i flera olika teman som består av lådor med experimentmaterial, lärarhandledning och övningsmaterial. På Ulrikas skola arbetar eleverna i genomtänkta arbetspar som följer under en hel period med samma låda. Något som skapar trygghet hos eleverna. Eleverna i paren är jämnstarka och samma par kan även användas i andra sammanhang eller i andra ämnen.

– Den samarbetande strukturen är en av de stora styrkorna, säger Ulrika.
– Eleverna lär sig inte bara innehållet utan även hur man samarbetar och reflekterar över sitt arbete.

Johan håller med:
– Den tydliga strukturen gör att eleverna vet vad som förväntas. Den är förutsägbar, vilket är en trygghet, särskilt för yngre elever, vilket skapar förutsättningar för ett mer dialogiskt och utforskande lärande. Det utforskande arbetssättet med många öppna frågeställningar skapar nyfikenhet och främjar ett formativt förhållningssätt.

Ulrika berättar att desto mer erfaren och bekväm hon blir desto med vågar hon förändra lite i hur hon använder lådorna i undervisningen.
– Jag använder inte alltid alla delar i lådan utan ibland plockar jag ut delar och förändrar lite.

Goda erfarenheter av NTA

Både Johan och Ulrika ser många fördelar med NTA i undervisningen. Det är en fördel att allt material är genomtänkt och finns på plats. Som lärare behöver man inte lägga tid och energi på att leta efter eller köpa in material. Johan betonar hur det utforskande och dialogiska arbetssättet ökar motivationen hos eleverna och hur konceptet genom att vara kreativt skapar motivation, intresse och delaktighet:
– När eleverna får testa sina idéer och resonera tillsammans ser jag hur deras intresse för naturvetenskap växer. Det är också ett formativt arbetssätt där jag som lärare kan anpassa undervisningen efter vad eleverna behöver.

Ulrika lyfter fram att NTA lär ut studieteknik till eleverna som de kan ta med sig även utanför NO-undervisningen.
– Eleverna får lära sig att följa en arbetsgång och ta eget ansvar för materialet och för sitt lärande. Eleverna tränar på att hålla reda på sitt material, plocka undan och formulera hypoteser om experimentens utfall. Arbetssättet stärker deras studieteknik och förbereder dem för högre årskurser.

– Det är kanske inte så vanligt att lärare omsätter arbetssättet med NTA även i annan undervisning och i andra ämnen, det kan lätt bli begränsat till just NTA. menar Johan.
– Men det finns goda exempel där NTA-arbetet främjat samarbetande strukturer i undervisningen och elevernas kommunikationsförmåga, vilket stärker lärandet även generellt.

Favoritteman och progression

När det gäller favoritteman har Johan och Ulrika olika åsikter. Johan tycker om temat "Matens kemi" för dess vardagsnära kopplingar, medan Ulrika är särskilt förtjust i "Fjärilars liv".

– Det blir på riktigt för eleverna och det mesta sker under en kort tid, säger Ulrika.
– Men jag tycker även temat “Förändringar” då många elever får en aha-upplevelse när de ska försöka få sin isbit att smälta så fort som möjligt.

På Ulrikas skola finns en gemensam NTA-plan som säkerställer progression mellan årskurserna. Ulrika berättar att man även använder tekniklego som ett komplement, för att bredda elevernas kunskaper ytterligare.

Utmaningar och utvecklingsmöjligheter

Trots NTAs många fördelar finns det utmaningar. Johan lyfter fram att det laborativa momenten ibland kan vara svårt att koppla till teori, särskilt för yngre elever.
– Det kräver långsiktig planering och att läraren känner sig trygg med att laborera. Men med NTAs struktur blir det lättare att skapa dessa kopplingar.

Ulrika ser också en risk i att NTA ibland isoleras från annan undervisning:
– Vi försöker integrera arbetssättet i fler ämnen, men ibland kan det bli en bubbla där NTA och NO eller teknik åtskiljs från resten av undervisningen. Det är viktigt att jobba med helhetsplanering.

Johan menar vidare att
– Det ibland kan finnas en utmaning i att behandla både faktakunskaper och det naturvetenskapliga arbetssättet där eleverna får granska information, kommunicera och ta ställning i olika frågor. Att låta eleverna få planera och reflektera kring undersökningar de gör och sedan hjälpa dem att koppla det till teori och fakta inom ämnet. Då kanske innehållet blir mindre abstrakt för många elever.

De båda lärarna är också överens om att digitala resurser kan vara ett bra komplement, men inte en helhetslösning.

– De digitala verktygen är värdefulla men kräver tid att planera och integrera, säger Johan.
– Det handlar om att välja vilka delar som ska göras digitala och vilka som behöver kompletteras med praktiskt arbete.

För både Johan och Ulrika är NTA mer än bara ett undervisningsmaterial – det är ett sätt att skapa ett utforskande, kreativt och engagerande klassrum.
– Det är fantastiskt att se elevernas nyfikenhet väckas och deras självförtroende växa, säger Johan.

Ulrika fyller i:
– NTA är en trygghet för både elever och lärare. Det skapar en tydlig struktur som hjälper elever, samtidigt som det inspirerar oss lärare att utveckla vår undervisning.