TRR - En metod som lyfter elevernas matematikförståelse

Fredrik Axelsson, lärare på Ljuraskolan, delar med sig av sina erfarenheter av TRR (Tänka, Resonera, Räkna), en forskningsbaserad metod som har förändrat hans sätt att undervisa matematik. Fredrik introducerade TRR för sina elever i årskurs 1 och på nationella proven i matematik i årskurs 3 fick alla elever godkända resultat.

Vad är TRR?

TRR är en undervisningspraktik som syftar till att ge elever en djupare förståelse för matematik genom att fokusera på de underliggande begreppen och resonemanget bakom beräkningarna. Modellen bygger på forskning och bygger på tre principer: explicit undervisning, användning av konkret material och ständiga resonemang. Genom en tydlig struktur består undervisningen av cykler med sex faser, där varje cykel täcker tre lektioner under en vecka.

En central del i TRR är fasen ”talkör” som inleder varje lektion. Hela processen ger eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska färdigheter på ett metodiskt och engagerande sätt.

–TRR är mer än ett material eller en manual – det är ett förhållningssätt. Det menar Fredrik Axelsson, som har använt metoden sedan hans elever började i årskurs 1. Nu, i årskurs 4, ser han tydliga resultat.
–Grunden är att arbeta i cykler om fem veckor med tre lektioner per vecka. Det ger en naturlig progression och struktur i undervisningen, säger han.

Varje cykel i TRR innefattar tre moment:

• Pararbete: Eleverna löser matematiska problem tillsammans, vilket stärker deras samarbetsförmåga och kritiska tänkande.
• Individuellt arbete: För att befästa kunskaperna får eleverna öva självständigt.
• Helklassgenomgång: Diskussioner och reflektioner knyter ihop kunskaperna.

Det skapar en balans mellan samarbete, individuell träning och gemensam reflektion. Eleverna är hela tiden aktiva, berättar Fredrik.

En strukturerad arbetsmetod

Varje cykel i TRR följer ett tydligt mönster: Pararbete där eleverna tillsammans löser matematiska problem, individuellt arbete för att befästa kunskaperna, och helklassgenomgång där kunskaperna knyts ihop.
–Det skapar en balans mellan samarbete, individuell träning och gemensam reflektion. Eleverna är hela tiden aktiva, berättar Fredrik. Aktivitet är en nyckel i TRR-metoden. Eleverna får använda sig av konkret material som till exempel multilink, vilket gör det enklare att visualisera och förstå matematiska begrepp.

Fredrik ser många positiva effekter av metoden, särskilt för elever som tidigare haft svårt med matematik.
–De får en bättre grund i taluppfattning och kan se matematiska mönster. Även om de kanske inte kan multiplikationstabellerna utantill förstår de hur tabellerna fungerar och kan lösa uppgifter.
Eleverna får också mycket träning i att våga göra fel.
–Vi lyfter fel som en del av lärandet. Det är viktigt att skapa ett klimat där det är okej att försöka och misslyckas – det är så man lär sig, säger han.

Utmaningar och anpassningar

Metoden kräver dock ett förändrat tankesätt hos läraren.
–Man måste våga göra TRR till sitt eget och anpassa materialet efter elevernas behov, förklarar Fredrik. Anpassningar kan innebära att vissa elever får arbeta mer i par än individuellt, eller att innehållet förenklas för yngre elever.

Under de första två åren var Fredrik ensam matematiklärare i klassen, men med stöd av fritidspedagoger. Från årskurs 3 arbetar två lärare i klassrummet tre dagar i veckan. Det ger möjlighet att dela upp eleverna i mindre grupper och ge extra stöd till dem som behöver.
Ett annat inslag i undervisningen är användningen av digitala verktyg, som plattformen Nomp. Där tränar eleverna sina färdigheter genom uppdrag kopplade till undervisningen.
–Eleverna får göra om uppdragen tills de nästan har alla rätt. Jag använder också Nomp för att kartlägga var eleverna befinner sig, berättar Fredrik.

Nu när eleverna går i årskurs 4 ser Fredrik tydliga framsteg.
–De har en grundad förståelse för matematik och kan se samband. Det ger dem en bra bas att bygga vidare på inför högre årskurser, säger han.
Fredrik betonar att TRR-tänket genomsyrar hans undervisning även i andra ämnen. Kooperativa strukturer, där eleverna arbetar tillsammans och är aktiva i sitt lärande, har blivit en grundpelare i hans klassrum.
–Men det viktigaste för goda resultat är ändå ledarskapet, engagemanget, relationerna och gruppdynamiken, säger Fredrik. Som handledare för andra lärare i TRR har han också sett hur kollegialt lärande kan stärka både individen och hela skolan.
Fredrik hoppas att fler lärare ska våga prova TRR och upptäcka dess potential att skapa engagemang och fördjupad matematikförståelse.