Känsla av sammanhang (KASAM)

Antonovsky började undersöka vad som gjorde dessa kvinnor så psykiskt tåliga. Han upptäckte skillnader i hur de hanterat de upplevelser de varit med om. De som hade en bra psykisk hälsa hade alla en hög känsla av sammanhang. Här spelar förmågan att förstå, förklara och bedöma olika händelser roll. Likaså förmågan att hantera händelserna utan att bli offer för omständigheterna samt att känna delaktighet, se en mening och uppleva att man kan påverka situationen.

Antonovsky menade att begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkar hur vi hanterar svåra och stressiga situationer och hur de får oss att må. Ur ett anhörigperspektiv är dessa tre komponenter viktiga för att anhöriga ska bevara sin hälsa och livskvalitet. De flesta anhöriga har behov av att få information och kunskap för att lättare hantera sitt anhörigskap. De behöver också ha en balans mellan de påfrestningar anhörigskapet kan innebära och de resurser de har att tillgå. Här är inte minst tid och möjlighet till vila och återhämtning viktigt, för att uppleva hanterbarhet.

Att få någon slags bekräftelse och uppmuntran, för det man gör som anhörig, är betydelsefullt för att livet ska kännas meningsfullt. Ofta får man det inte direkt från den man hjälper och stöttar; då kan andra familjemedlemmar, vänner, ja, kanske även en anhörigkonsulent, vara de som ”peppar” och stärker. Glädjefyllda stunder, gemensamma aktiviteter och ömsesidig känsla av samhörighet behövs för att bibehålla motivation, drivkraft och mening i ett anhöriskap. En person med en stark KASAM kan tackla påfrestningar genom att ta en dag i taget, medan den med svag KASAM fokuserar på det lidande och problem som stressen orsakar. Livshändelser, till exempel skilsmässa, arbetslöshet, sjukdom och dödsfall, är jobbiga för de allra flesta, men en person med stark KASAM tar ändå tag i situationen trots sorgen och smärtan hen känner. Den som har svag KASAM kanske istället känner ångest och övergivenhet och fastnar i passivitet och förnekelse.