Barnets hälsa och välmående

Vi rör oss allt mindre och är stilla och inaktiva stor del av dagen. Barn i åldern 1–5 år bör ha möjlighet att röra på sig på flera olika sätt under dagen i samband med lek, aktiv transport och utevistelse.

De nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet för barn i åldern 6‑17 år innebär pulshöjande aktiviteter i genomsnitt minst 60 minuter per dag samt aktiviteter som stärker muskler och skelett minst tre gånger per vecka.

Tips för att öka barns fysiska aktivitet:

• All rörelse räknas. Samla rörelser i vardagen och hitta vardagsaktiviteter.
• Ta rörelsepauser, några minuter varje halvtimme.
• Börja med lite fysisk aktivitet och öka gradvis. Lite är bättre än inget.
• Underlätta för ditt barn att röra sig i vardagen och ge möjlighet till en variation av aktiviteter.
• Personer med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning bör sträva efter att vara så aktiva som deras tillstånd medger.
• Kom överens om hur mycket tid som får ägnas åt TV och dator varje dag. Sätt ett alarm.
• Uppmana ditt barn att vara ute och leka
• Gå eller cykla med ditt barn till skolan istället för att skjutsa med bil
• Uppmuntra barnet att ta trapporna istället för hissen
• Ta med barnet till skogen, badhuset, pulkabacken eller liknande
• Uppmuntra ditt barn att ägna sig åt någon idrott på fritiden
  

I dagens digitala värld är skärmar och spel en naturlig del av barnens vardag. För många föräldrar är det en utmaning att hitta en balans mellan skärmtid och andra aktiviteter. Här är några råd och tips för att hjälpa dig och ditt barn att hantera skärmtiden på ett hälsosamt sätt.

• Sätt tydliga regler: Kom överens om hur mycket tid som är rimligt att spendera framför skärmen varje dag. Ha fasta tider för när skärmar får användas och när de ska vara avstängda, till exempel under måltider och vid läggdags.
• Var en god förebild: Barn gör som vuxna gör. Visa genom ditt eget beteende hur man kan använda skärmar på ett balanserat sätt.
• Engagera dig i barnets skärmtid: Delta i barnets digitala aktiviteter. Spela spel tillsammans eller titta på deras favoritprogram. Detta ger dig insikt i vad de gör och skapar möjligheter för gemensamma samtal.
• Erbjud alternativ: Uppmuntra till andra aktiviteter som sport, läsning eller utomhuslek. Variera barnets dag med olika typer av stimulans.
• Var uppmärksam på varningstecken: Om skärmtiden börjar påverka barnets sömn, skolgång eller sociala liv negativt, kan det vara dags att justera reglerna och söka hjälp om det behövs.
• Utbilda dig själv: Lär dig mer om de spel och appar ditt barn använder. Många spel har funktioner för att begränsa skärmtid och kontrollera innehåll.

För dig som förälder är det också bra att reflektera över dina egna skärmvanor, eftersom de kan påverka ditt barns beteende och vanor kring skärmtid.

Du kan få hjälp och tips från professionella inom Norrköpings kommun. Ungdomshälsan, Barn- och elevhälsan och Anhörig- och kunskapscenter är bra ställen att vända sig till. Medarbetare på öppna förskolan, familjecentraler och barnavårdscentraler (BVC) kan också vara till hjälp och fungera som ett bollplank när du har frågor om barns digitala vanor.

Ungdomshälsan Norrköping

Barn- och elevhälsan

Anhörig- och kunskapscenter

Öppna förskolor i Norrköping

Du som förälder har två viktiga uppgifter när det gäller ditt barns kost. Det första är att ge barnet bra matvanor och matglädje. Det andra är att se till att barnet får bra och näringsriktig mat för att växa och utvecklas på rätt sätt.

För att lära barnet hur en bra måltid bör se ut kan man ta hjälp av tallriksmodellen (finns länk till tallriksmodellen under rubriken Relaterat). Tallriksmodellen visar innehållet i en hel måltid och proportioner mellan de olika delarna på tallriken.

Tips för bra matvanor hos barn:

• Ät regelbundna måltider hemma, gärna hela familjen tillsammans.
• Försök att få ditt barn att äta frukost varje dag. Det gör det även lättare att koncentrera sig i skolan.
• Servera alltid grönsaker till maten
• Undvik smaksatt yoghurt som innehåller mycket socker. Naturell yoghurt med bär går oftast lika bra.
• Välj gärna mat med nyckelhålet på
• Minska mängden godis, kakor, glass och annat med mycket socker. Minska särskilt på söta drycker.
• Köp inte hem läsk, kakor, godis, snacks så det alltid finns tillgängligt.
• Vänj ditt barn vid vatten som törstsläckare och vatten (eller mjölk) som måltidsdryck
• Ät mycket grönsaker, frukt och bär
• Ge barnet stavar av gurka, morötter, broccoli- eller blomkålsbuketter medan du lagar maten.
• Låt barnet äta grönsakerna först, sedan resten av maten
• Skicka med frukt till skolan. I förskolan får barnet ofta frukt i samband med en fruktstund.
• Kom ihåg att du som förälder är ditt barns största förebild.
  

Tillräckligt med sammanhängande sömn är viktigt för barns och ungas utveckling, lärande och den fysiska och psykiska hälsan. Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få återhämta sig och bearbeta intryck. När man sover på natten blir det lättare att klara av stress och påfrestningar under dagen.

Hur mycket sömn man behöver varierar från person till person. Sömnbehovet kan också variera under olika perioder i livet, det är till exempel vanligt att behovet förändras under puberteten. Så länge ditt barn känner sig pigg och fungerar bra på dagtid får det tillräckligt med sömn. Ibland kanske det sover mindre, eller sover oroligt en natt eller två. Det brukar rätta till sig av sig själv, utan att man behöver göra något.

Mycket skärmtid kan leda till att barn sover sämre och kortare tid. Skärmanvändning nattetid, eller precis före läggdags, kan också störa sömnen. De negativa effekterna på sömnen kan bero på alla intryck som får hjärnan att gå upp i varv, eller på att man ”fastnar” och har svårt att lägga ifrån sig skärmen och därmed somnar senare.

Tips:

Försök att få in avkoppling i barnets kvällsrutiner. Det kan till exempel vara att läsa en bok eller, för små barn, sjunga en vaggvisa. Det går att lyssna på avslappnande musik via mobilen, men lägg den i så fall så att den inte distraherar. En bra tumregel är att det bra att stänga av och lägga undan mobilen i 30–60 minuter innan det är dags att sova.

Lämna mobil, surfplatta och liknande utanför sovrummet under natten, så att barnet eller ungdomen inte lockas att använda den. En analog eller digital väckarklocka är ett bra alternativ till att använda mobilens alarmfunktion.

Diskutera gärna skärmanvändning med föräldrar till barnets klasskamrater och övriga vänner. Det kan underlätta om flera barn och unga har liknande regler och rutiner i hemmet.

Barn och ungdomars psykiska hälsa påverkas av en kombination av flera faktorer. Att behöva oro sig för boende eller ekonomi är skadligt för den psykiska hälsan, och hushållets ekonomi påverkar också barnets möjligheter och val.

Skolrelaterade faktorer som påverkar den psykiska hälsan är skolprestationer, förekomst av mobbning och tillgången till stöd vid behov. Även fritiden och möjligheten till fritidsaktiviteter har betydelse. Det är vanligt att barn och unga känner sig stressade, till exempel när det är mycket att göra i skolan eller händer mycket i livet.

Så länge det finns tid och möjlighet till återhämtning så behöver inte stress vara något dåligt. Det är när man stressar mycket, under långa perioder och utan tillräckligt med återhämtning som stress blir ohälsosamt. Då kallas det för långvarig eller negativ stress vilket kan leda till bland annat sömnproblem, sämre humör och rastlöshet.

Barn och ungdomar behöver en eller flera vuxna runt sig som kan vara ett stöd, ett bollplank eller bara någon de kan prata med. Förmågan att planera och organisera är inte färdigutvecklad och därför behövs ofta stöd och vägledning från dig som förälder.

Det finns saker att göra för att stärka ditt barns psykiska hälsa. För de allra flesta handlar det om att försöka hitta en balans mellan studier, fritid och återhämtning, att göra något socialt och meningsfullt och att aktivera både kroppen och hjärnan.

Här följer några tips på hur du kan stötta ditt barn:

• Skapa tid för samtal.
• Hjälp barnet att prata om tankar och känslor.
• Ge pepp och stöd i skolarbetet.
• Uppmuntra till att prova olika sorters aktiviteter.
• Hjälp till att skapa en balans mellan studier och fritid.
• Visa intresse för vad som händer på nätet.
• Uppmuntra till fysisk aktivitet.
• Håll koll på spelvanor.
• Hitta hållbara skärmvanor.

Om ditt barn mår dåligt och det finns omständigheter som gör att det är svårt att förändra barnets situation eller mående, kan du behöva stöd och hjälp från vården. Sök hjälp via till exempel barnavårdcentral (BVC), ungdomshälsan eller barn- och elevhälsan.

Ungdomshälsan i Norrköping

Barn- och elevhälsan

Ungdomshälsan erbjuder stöd och råd till ungdomar upp till 25 år. Här kan ungdomar få hjälp med frågor som rör relationer, stress, ångest, alkohol och droger, sexualitet, graviditet, HBTQ-frågor och preventivmedel.

Ungdomshälsan tar emot ungdomar

• upp till 22 år för samtalsstöd och rådgivning
• upp till 25 år för medicinska frågor.

Ungdomshälsan är ett samarbete mellan Norrköpings kommun och Region Östergötland, och här kan ungdomar få den hjälp de behöver för att hantera både psykiska och fysiska utmaningar.

Ungdomshälsan i Norrköping

Barn- och elevhälsans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande och förebygga samt stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. All personal i Norrköpings skolor deltar på olika sätt i elevhälsoarbetet. Rektor har övergripande ansvar för skolans elevhälsoarbete. På varje skola finns ett elevhälsoteam som samarbetar med skolans personal i frågor som rör enskilda elever och i det generella främjande och förebyggande arbetet.

Det här är barn- och elevhälsan

Vad är elevhälsan och vad kan du få hjälp med?

Norrköpings kommun har ett barnrättsombud som stöttar rektorer och personal i förskolor och skolor i frågor som rör barnets rättigheter. Det kan handla om hur förskolan eller skolan ska arbeta för stoppa kränkningar eller hur man ska arbeta för att öka barns- och elevernas inflytande.

Barn, ungdomar och vårdnadshavare kan vända sig till barnrättsombudet för råd i frågor gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.

Kränkande behandling och diskriminering