Invasiva arter
Parkslide och jätteloka är så kallade invasiva växter. De kan orsaka mycket stora skador på naturen, byggnader och även på människor.
Parkslide
Jätteloka
Just nu gör kommunen en kartläggning över var dessa växter finns.
Vi är extra intresserade om du hittar:
- Parkslide, samt dessa nära släkting jätteslide.
- Jätteloka, som även felaktigt kallats björnloka eller jättebjörnloka.
Vad gör jag om jag hittar en sådan växt?
Berätta för kommunen om du hittar parkslide eller jätteloka på kommunägd mark så som parker, naturområden och vägrenar längs vägar som kommunen sköter om.
Här kan du rapportera ditt fynd
Du kan också ringa kontaktcenter 011-15 00 00
Fotografera växten!
Ta gärna bilder på blommor och blad, ange även adress eller platsbeskrivning så exakt som möjligt.
Vad gör kommunen med rapporten?
För varje anmälan som kommer in bestäms art och utbredning,
därefter ritas växtens placering in i kommunens kartor och läggs in i en
prioriteringsordning för bekämpning.
Du får gärna höra av dig även om andra invasiva arter på kommunens mark – såväl växter som djur.
Se hela listan över invasiva arter på Naturvårdsverkets webbplats
Växter som saknar konkurrens i naturen
Allt fler växter, så kallade invasiva arter, som inte naturligt hör hemma i Sverige kommer hit som trädgårdsväxter eller av misstag med annat material. Många av växterna har liftat med lasten i fartygen, leriga sulor, krukväxter eller i bananlådor. De kommer hit av en slump, men överlever miljöombytet och trivs ofta riktigt bra och förökar och sprider mycket snabbt. En stor spridningskälla till dessa växter är trädgårdsavfall som inte lämnats in på korrekt sätt. Lägg växterna i sopsäckar och lämna in på Returpunkten på brännbart, inte trädgårdsavfall eller deponi. Du kan hitta dem i trädgårdar, på ängarna och i skogen.
Bekämpa växterna tillsammans
Då invasiva arter sprider sig lätt och ibland fort så behöver du som trädgårdsägare samarbeta både med din grannen och med kommunen. Har du växten på din tomt så växer den troligtvis hos din granne också. Växer den på grannens tomt så kommer den troligen förr eller senare in på din. Se till att samarbeta, hjälpa varandra och göra insatserna samtidigt.
Allra viktigast – var envis! Har beståndet funnits ett tag finns en rik fröbank i jorden. Dessa fröer kommer att börja gro under flera år framöver. Nya plantor som dessa brukar lyckligtvis vara lättare att bli av med.
- Identifiera din växt. Här hittar du en växtlista med bilder: Artfakta.se
- Se till att få bort alla delar av växten. Både frön, rotdelar och jord som kan innehålla rötter. Gör det innan växten går i blom. Det är framför allt frön och rotdelar som gör att växten kan föröka sig. Mer om olika bekämpningsmetoder i Naturvårdsverkets folder
Pdf, 753.6 kB. - Samla växtavfallet i väl förslutna säckar.Om du behöver transportera växtavfallet till en Returpunkt, kör aldrig växterna på öppet flak. Då finns det risk att sprida växtdelar till nya platser genom att delar faller av eller blåser iväg.
- Lämna växtmaterialet i brännbart på Returpunkten – aldrig som trädgårdsavfall. Det får absolut inte tippas i skog eller dylikt.
- Om du har mindre mängd växtavfall kan du förpacka det och slänga i din soptunna för restavfall.
- Mer information om hantering av växtavfall på Nodra.se
Relaterat