Jonatan, Malin och Majida, undersköterskor
Jonatan, Malin och Majida jobbar som undersköterskor på särskilt boende
Träffa Jonatan, Malin och Majida som är undersköterskor på boenden i Norrköpings kommun.
När jag går till jobbet så känner jag glädje. Jag känner samhörighet.
/Jonatan
Jag känner mig lyckligare när jag gör något för andra som är bra.
/Majida
Man känner att man gör något meningsfullt varje dag. Man är med och gör vardagen för så många människor.
/Malin
Många tror att vi bara i stort sett hjälper dem på toaletten, men så är inte fallet. Vi försöker göra allt som de vill göra. Allt för att få vardagen att vara lite roligare.
/Jonatan
Det här leendet eller när de själva tycker ”Åh vad mysigt vi har haft idag.” Då blir man stolt, att man har kunnat se deras behov och man känner att man ger dem den tiden som de verkligen förtjänar.
/Malin
Om de känner att de vill prata med någon så finns vi ju alltid där. De kan ju prata med oss om allting. Att de känner sig ensamma, att de saknar sin mamma i vissa fall. Eller att de saknar sin familj.
/Jonatan
Det finns stunder när det är jobbigt, men jag tycker att man utvecklar sig både yrkesmässigt och som person.
/Majida
Man får den här förståelsen för andra människor. Man har ju en empati för andra människor som växer i yrket. Och den bär man ju med sig, hela tiden.
/Malin
Jag trivs jättebra med både arbetskompisar och de äldre som jag går till. Det känns som en stor familj.
/Majida
Vi är inte bara personal. Vi är så mycket mer än så.
/Jonatan