Norrköpings fond för forskning och utveckling

Norrköpings fond för forskning och utveckling stödjer forsknings- och utvecklingsprojekt som på olika sätt bidrar till Norrköpings utveckling.

Pengar ur fonden tilldelas forsknings- och utvecklingsprojekt som bidrar till att något eller några av fondens fyra syften uppnås:

  • En högre utbildningsnivå i kommunen.
  • Utveckling av kommunens verksamhet.
  • Stärkt utbildning och forskning vid Campus Norrköping.
  • Utveckling av Norrköpings arbetsmarknad och näringslivsklimat.

Ansök om medel ur forskningsfonden

Ansökningsperioden pågår under tiden 13 november 2023 till och med 29 februari 2024. Under våren kommer forskningsfondens beredningsgrupp hantera inkomna ansökningar. Därefter lämnar beredningsgruppen förslag till kommunstyrelsen över vilka ansökningar som ska beviljas medel. Ansökningsformulär finns som e-tjänst.

Vem kan söka?

Den som kan söka medel från forskningsfonden ska antingen vara forskare vid Linköpings universitet, anställd i Norrköpings kommun, eller tillhöra en organisation eller ett företag i kommunen. Ett krav är dock att den forskning som ska utföras knyts till forskningsmiljön på Linköpings universitet, Campus Norrköping.

En förhoppning är att ansökningarna kommer från personer eller miljöer som är intresserade av att engagera sig i ett samarbete med Norrköpings kommun, Linköpings universitet och näringslivet i Norrköping, där samtliga har ömsesidigt intresse och nytta av samarbetet.

Forskare och forskningsmiljöer vid företrädesvis Linköpings universitet, forskare från andra miljöer, anställda i Norrköpings kommun och aktörer eller organisationer från näringslivet kan söka medel från fonden, men forskningen ska knytas till forskningsmiljön på Linköpings universitet, Campus Norrköping.

Det går endast att söka medel under en pågående ansökningsperiod. Ansökningar till fonden genomförs via kommunens e-tjänst.

I e-tjänstens ansökningsformulär finns information om de uppgifter sökande ska lämna. Även en kort beskrivning om vad ansökan ska innehålla lämnas nedan under rubriken ”Vad ansökan ska innehålla”.

I ansökan och i projektbeskrivningen ska du hänvisa till minst ett av de fyra prioriterade syftena. I projektbeskrivningen ska följande frågeställningar besvaras:

  • Vilka är de vetenskapliga utmaningarna inom området och vilka möjligheter finns att utveckla eller lösa dessa?
  • Resultat och nytta som projektet kan uppnå utifrån fondens syften
  • Beskriv inom vilken framtid resultat kan implementeras och ge eventuell praktisk nytta – inom 1 år, 3 år, 5 år eller mer än 5 år.
  • Vidare bör det i projektbeskrivningen framgå hur resultatet ska kommuniceras såväl till forskarsamhället (publicering, konferenser) som till den kommunala praktiken och till näringslivet.

Tänk på att din text ska kunna läsas och bedömas av en beredningsgrupp bestående av lekmän. Undvik därför inomvetenskapligt språkbruk. Vidare är det viktigt att det i ansökan finns information om:

  • Eventuella externa lokala, regionala, nationella och internationella samarbetspartners.
  • Projektet sker i samverkan mellan näringslivet, universitetet och kommunen, samt på vilket sätt samverkan sker.
  • Prefekt, förvaltningschef eller annan överordnad stödjer och medger ansökan.
  • Tidsplan för när projektet beräknas starta och sluta, samt en aktivitetsplan för projektet.
  • Beräknad budget för projektet, som bifogas som kalkylblad.
  • Meritlista på sökande och lista över relevanta publikationer.
  • Ansökningsbeloppet från Norrköpings fond för forskning och utveckling.

I april 2012 beslutade kommunfullmäktige att inrätta Norrköpings fond för forskning och utveckling. Fonden är en långsiktig insats som syftar till att finna nya områden och former som kan bidra till Norrköpings utveckling.

Det är kommunstyrelsen som beslutar om tilldelning av medel ur fonden. Forskningsfonden har en beredningsgrupp som bereder ansökningarna och lämnar förslag till kommunstyrelsens beslut.

Kommunfullmäktige har under åren 2013-2019 avsatt 57 miljoner kronor till fonden. Sedan starten 2012 har elva utlysningar av medel genomförts och 61 forskningsprojekt har hittills beviljats medel med en sammanlagt summa av 62,7 miljoner kronor. Totalt under åren har över 310 ansökningar lämnats in.

Inför kommunstyrelsens beslut kommer ansökningarna behandlas av en särskild beredningsgrupp, som består av:

  • Sophia Jarl (M), kommunstyrelsens ordförande, sammankallande, Norrköpings kommun
  • Olle Vikmång (S), kommunstyrelsens andre vice ordförande
  • Martin Rantzer, prefekt för institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet
  • Anna Strömberg, prodekan och professor vid institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet
  • Ulf Melin, dekan för filosofiska fakulteten, Linköpings universitet
  • Simon Helmér, VD Östsvenska Handelskammaren
  • Elisabeth Stärner, verksamhetschef på utbildningskontoret, Norrköpings kommun
  • Haris Agic, strateg på kultur- och fritidskontoret, Norrköpings kommun
  • Peter Varma, rektor Praktiska gymnasiet

Jörgen Jonsson, strateg vid utrednings- och utvecklingsenheten på kommunstyrelsens kontor, arbetar som forskningsfondens handläggare.

Syftet med forskningsfonden

Fler Norrköpingsungdomar kan stimuleras att övergå till universitetsstudier och fler studenter bosätter sig i Norrköping. Utbildning och forskning på hög nivå ger fler Norrköpingsbaserade lärare och forskare. Närvaron av Campus Norrköping gynnar etableringen av fler företag med högskoleutbildad personal.

Genom att bidra till och delta i forskning som utvecklar kommunens kärnverksamheter kan en högre kvalitet i verksamheterna uppnås. Personalens kompetens gynnas och forsknings- och utvecklingsinsatser kan bland annat bidra till tekniska innovationer inom ”mjuka” sektorer.

Universitetets utveckling har mycket stor betydelse för Norrköping. Fonden för forskning och utveckling kan bidra till att ytterligare stärka undervisning och forskning vid Campus Norrköping.

Forskning och utveckling vid Campus Norrköping kan bidra till ett utökat och differentierat näringsliv genom nya företagsetableringar. Tillämpad forskning kan också bidra till att stärka redan befintliga näringar. Växande och utvecklingsbenägna företag ger fler arbetstillfällen.

För att stödja Norrköpings långsiktiga utveckling krävs insatser på flera områden: förbättrade kommunikationer, stöd till nya och befintliga företag och insatser som leder till en högre utbildningsnivå i Norrköping. Samverkan är ett nyckelord i sammanhanget, där näringslivet genom att bidra med idéer och inspiration spelar en viktig roll tillsammans med kommunen och universitetet.

Villkor

Beviljande av projekt innebär att finansiering reserveras för hela projektet. Belopp som anges i ansökan är bruttobelopp inklusive universitetsadministrativa avdrag.

Mellan bidragsmottagaren och Norrköpings kommun tecknas efter beviljandet ett avtal. Medlen utbetalas efter överenskommen plan. Ett belopp motsvarande 40 procent av beviljat stöd utbetalas då slutrapport och ekonomisk slutredovisning godkänts av kommunstyrelsen.

Norrköpings kommun åtar sig inte något arbetsgivaransvar i förhållande till projektet.

Projektet presenteras i de sammanhang där Norrköpings kommun så begär utan att utge någon ersättning, dock med hänsyn till de behov av sekretess som kan finnas vid exempelvis patentansökningar, ingångna partneravtal om sekretess eller kommersialisering av forskningsresultaten.

Vid all, såväl muntlig som skriftlig presentation, ska det framgå att projektet helt eller delvis finansieras av Norrköpings kommun.

Exempel på projekt som fått stöd av Norrköpings fond för forskning och utveckling

Huvudsökande: Andreas Göransson, doktorand vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet

Projektperiod: År 2021-2023

Beviljat bidrag: 1 500 000 kr

Projektet ska undersöka hur olika framgångsfaktorer för elevers intresse och lärande kan implementeras i skolbesök vid Visualiseringscenter C. Hos Norrköpings Visualiseringscenter pågår ett arbete med att fram ett nytt koncept för skolbesök på temat evolution. Forskningsprojektet ska följa hela processen från utveckling till genomförda skolbesök och därefter utveckla en modell för skolbesök som kan spridas till skolor och kommunens organisationer som är värdar för skolbesöken.

Skolbesök vid muséer och science center är ett viktigt komplement till den formella undervisningen i skolor. Större studier har påvisat positiva effekter av science center besök på elevers intresse och lärande i naturvetenskap och teknik och ett möjligt samband med elevers val att gå vidare till högre utbildning. Det finns dock lite forskning som beskriver kopplingen mellan den konkreta utformningen av aktiviteter under ett skolbesök och elevers intresse och lärande. Projektet avser därför att bidra med mer kunskap inom området.

Projektet kommer att vara ett samarbete mellan LiU:s didaktiska forskning vid Visualiseringscenter C, Norrköpings Visualiseringscenter AB samt utbildningskontoret och skolor i Norrköpings kommun.

Huvudsökande: Joakim Samuelsson, professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet

Projektperiod: 1 augusti 2020-31 december 2021

Beviljat bidrag: 1 370 000 kr

Projektet Artificiell intelligens i matematikundervisningen handlar om att ta fram kunskap om hur skolelever bäst lär sig aritmetiska fakta. Att behärska grundläggande aritmetiska fakta är en viktig faktor vid beräkning och genomförandet av olika matematiska procedurer. Projektet ska titta närmare på hur tre olika metoder påverkar lärandet hos elever i behov av särskilt stöd i matematik.

I projektet kommer så kallade AI-motorer att användas i syfte att ta fram kunskap om vilken effekt övningsprogram med AI-motor har på elevers lärande av grundläggande aritmetiska fakta.

Projektet kommer genomföras av forskare vid Linköpings universitet tillsammans med matematikutvecklare vid utbildningskontoret i Norrköpings kommun.

Huvudsökande: Vangelis Angelakis, biträdande professor, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet

Projektperiod: År 2019-2021

Beviljat bidrag: 1 473 120 kr

Projektet Testbed Kungsgatan ska etablera en Internet of Things-testbädd (IoT) vid Kungsgatan i Norrköping och där utveckla metoder för att samla in och hantera olika typer av information gällande trafikflöden. Målsättningen för projektet är att utforma, implementera och demonstrera metoder för att samla in trafikrelaterad information som sedan kan användas för att beräkna och estimera trafikflöden samt för att kunna arbeta med trafikkontroll i realtid. Den teknikplattform som ska utformas kommer även kunna användas i andra sammanhang och för andra framtida utvecklingsprojekt.

Testbädden innefattar olika typer av sensorer som ska placeras längs delar av Kungsgatan. Sensorerna ska användas för att samla in trafikrelaterad data som kan användas för att uppskatta och planera trafikflöden. Det kan handla om data relaterade till fordon, cyklar, luft och buller.

Kommunens digitaliseringsavdelning har varit delaktig i att initiera arbetet med en digital testbädd på Kungsgatan. I projektet kommer digitaliseringsavdelningen kunna bidra med behov och krav avseende scenarier som parkering, trafikljus, samband mellan trafikmängd och föroreningar samt byggtrafikens effekt på trafiken längs Kungsgatan. Projektet ligger i linje med kommunens planerade arbete inom digitalisering och en Smart Stad.

Se en film om projektet här:

Testbädd Kungsgatan, YouTube (Svenska)

Testbed Kungsgatan, YouTube (English)

Huvudsökande: Elin Wihlborg, professor, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet

Projektperiod: År 2018-2020

Beviljat bidrag: 854 100 kr

Projektet Ett digitalt Norrköping för alla! ska kartlägga och analysera digitalt utanförskap och hur biblioteken och dess personal arbetar och utvecklar strategier för att öka digital inkludering och delaktighet hos medborgare. Projektet vill bidra till att utveckla bibliotekens roll för digital inkludering och bidra med kunskap om hur bibliotekariernas kompetens kan utvecklas för att stödja medborgarnas digitala kunnande. Digitaliseringen i samhället är inte positiv för alla och nya komplexa klyftor har uppstått som en konsekvens av utvecklingen. Digital inkludering är därför angeläget, särskilt för kommuner som finns nära medborgarna och som tillhandahåller viktiga offentlig tjänster. Förutom tillgång till teknik handlar digital delaktighet och inkludering också om användarnas kunskap om tjänsterna och hur de ska användas på säkra sätt.

Medarbetarna för det aktuella forskningsprojektet har uppmärksammat bibliotekens centrala roll för att öka delaktigheten. Bibliotekslagen säger att folkbiblioteken ska stödja digital delaktighet och biblioteken hjälper många medborgare med digitala frågor.

Projektets medarbetare ska följa vad som sker på biblioteken och kommer i dialoger utveckla kunskapsstöd och diskutera vilka effekter olika policys får. Projektet kommer arbeta i nära samverkan med ledningen för Norrköpings stadsbibliotek.

Huvudsökande: Lina Lago, universitetslektor, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet

Projektperiod: År 2018-2021

Beviljat bidrag: 2 029 588 kr

Projektet Samverkan för ökad måluppfyllelse i grundskola, förskoleklass och fritidshem ska studera hur lärare i grundskola, förskoleklass och fritidshem talar om, skapar förutsättningar för och implementerar samverkan i samband med språkutvecklande undervisning.

Projektet syftar till att utveckla kunskap och former för samverkan mellan grundskola, förskoleklass och fritidshem för att hitta gemensamma och kompletterande sätt att arbeta med elevers språkliga utveckling och kommunikativa kompetenser.

Projektet tar sin utgångspunkt i samverkan mellan skolformer som ett sätt att bidra till ökad måluppfyllelse för skolans yngsta elever. I läroplaner finns samverkan med som uppdrag men tidigare forskning visar att samverkan är svår att få till i praktiken och det finns få studier som studerat samverkan mellan lärare. Projektet kommer bland annat att arbeta med samtalsträffar för lärare och intervjuer med lärare och elever. Projektet kommer att utföras i samverkan mellan forskningsmiljön Pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet och kommunens utbildningskontor.

Kontakt
Tillväxt- och utvecklingskontoret
Jörgen Jonsson

Strateg