Totalförsvar och höjd beredskap
Här hittar du information om totalförsvarsfrågor som höjd beredskap och civilt försvar, där bland annat skyddsrum och Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) ingår.
Med anledning av det försämrade omvärldsläget och den ökade osäkerheten i närområdet beslutade Regeringen den 15 december 2015 att totalförsvarsplaneringen skulle återupptas.
Den civila delen av totalförsvaret, där bland annat statliga myndigheter, regioner, kommuner och privata företag ingår, har varit avvecklat i mer än tio års tid. Samhället har istället fokuserat på den fredstida krisberedskapen, det vill säga samhällets förmåga att hantera exempelvis extrema väderhändelser, stora olyckor eller elavbrott.
I juni 2017 betalade staten ut extra medel till kommunerna för påbörja arbetet som rör civilt försvar, i syfte att stärka förmågan inför höjd beredskap. Sedan dess arbetar kommunerna återigen med planering för krig och höjd beredskap.
Finansieringen av Norrköpings kommuns arbete med civilt försvar regleras genom en överenskommelse mellan staten (MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och kommunerna (Sveriges kommuner och regioner, SKR).
Överenskommelsen ger kommunen ökade möjligheter att bedriva en beredskapsutveckling som bättre svarar mot det säkerhetspolitiska läget och behoven av utveckling inom framförallt det civila försvaret.
Läs mer om Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar
Vad innebär civilt försvar?
Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Civilt försvaret är därmed inte en organisation. Verksamheten bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer.
Det är hotbilden som skapar den fundamentala skillnaden mellan civilt försvar och krisberedskapen. Kriget och krigshot, som det civila försvaret ska stå emot, karaktäriseras av antagonistiska hot från en resursstark aktör med potential att orsaka omfattande förstörelse.
Centrala aktiviteter i det civila försvaret är, som nämnts ovan, att värna och skydda civilbefolkningen från de direkta fysiska konsekvenserna av ett pågående krig, det vill säga det fysiska skyddet och räddningsinsatserna
Vilka är målen för det civila försvaret?
Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att:
- värna civilbefolkningen,
- säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna,
- upprätthålla en nödvändig försörjning,
- bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld,
- upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan,
- bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, och
- med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.
Varför ska planeringen för civilt försvar återupptas?
Enligt regeringens proposition Totalförsvaret 2021-2025 har det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde och i Europa har över tid försämrats. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Sverige blir oundvikligen påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i Sveriges närområde. Totalförsvarets (militärt och civilt försvar) förmåga behöver därför fortsätta stärkas.
Vilken lag reglerar kommunens skyldighet gällande civilt försvar?
Kommunernas ansvar regleras i lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LEH. Lagen syftar till att kommuner och regioner skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred, och därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar.
Vem gör vad?
Civilt försvar är en angelägenhet för hela samhället, men vissa aktörer har särskilda uppgifter.
Myndigheter
Alla myndigheter ska beakta totalförsvarets krav i sin verksamhet, och de ska planera för att kunna fortsätta verksamheten så långt det är möjligt även under höjd beredskap. I sin planering för totalförsvaret ska de samverka med andra berörda statliga myndigheter, kommuner, landsting, näringsidkare och andra relevanta sammanslutningar. Vissa myndigheter har ett särskilt ansvar att vidta de förberedelser som krävs inom respektive område vid höjd beredskap, och benämns bevakningsansvariga myndigheter.
MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ansvar för frågor inom områdena skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Myndigheten ska även företräda det civila försvaret på central nivå i frågor som har betydelse för avvägningen mellan civila och militära behov av samhällets resurser. MSB ska också se till att nödvändiga åtgärder vidtas inom befolkningsskyddet, till exempel skyddsrum och VMA (hesa Fredrik).
Civilområden
Sedan 2022 är landets 21 länsstyrelser indelade i sex civilområden med varsin civilområdesansvarig länsstyrelse som bland annat ska se till att det civila försvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning och att samverka med Försvarsmaktens militärregioner för att samordna totalförsvaret på regional nivå. Länsstyrelsen Östergötland är civilområdesansvarig i sydöstra civilområdet (CIVO ÖS).
Länsstyrelsen
I varje län finns en länsstyrelse med ansvar för statlig förvaltning inom länet. Länsstyrelserna är högsta civila totalförsvarsmyndighet inom respektive län och ska vid höjd beredskap verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås genom att bland annat samordna de civila försvarsåtgärderna och se till att verksamheterna bedrivs i samma riktning.
Kommunen
Varje kommun ska ha planer för att kunna upprätthålla sin verksamhet under höjd beredskap. Kommuner har ett geografiskt områdesansvar, och vid höjd beredskap ska kommunstyrelsen verka för ledning och samordning av det civila försvaret inom respektive kommun. Vid höjd beredskap eller om ransoneringslagen träder i kraft ska kommuner vidta de åtgärder som behövs för försörjning med nödvändiga varor, medverka vid allmän prisreglering och ransonering, samt medverka vid genomförandet av åtgärder som är viktiga för landets försörjning.
Kommuner är skyldiga att skapa förutsättningar för ett godtagbart skydd mot olyckor, vilket görs genom både förebyggande insatser, tillsyn och räddningsinsatser. För att skydda och rädda befolkningen samt civil egendom från krigets verkningar ansvarar kommunens räddningstjänst för upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden samt indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel.
Det är i stort sett samma åtgärder som behövs inom både krisberedskapen och det civila försvaret för att skydda befolkningen och samhällsviktiga funktioner, och krisberedskapen är enligt den försvarspolitiska inriktningspropositionen en grundläggande förutsättning för arbetet med civilt försvar.
Vad är skillnaden på civilt försvar och civilförsvar?
Civilt försvar och civilförsvar är inte samma sak. Civilförsvar är verksamhet som ska minska den väpnade konfliktens effekter på civila samt tillgodose nödvändiga förutsättningar för civilbefolkningens överlevnad. Till civilförsvarets uppgifter räknas till exempel varning, utrymning, räddning och sjukvård, förläggning och bespisning av nödställda, tillhandahållande och iordningställande av skyddsrum.
Vilka frågor är prioriterade i arbetet med civilt försvar?
Fokusområden för att öka förmågan inom totalförsvaret:
- Beredskapsplaner och krigsorganisation
- Ledning och samverkan
- Försörjningsberedskap
- Ge och ta emot stöd
- Försvarsvilja
- Starkt informations- och cybersäkerhet
Var finns mitt närmsta skyddsrum?
I Norrköping finns cirka 1 200 skyddsrum.
På MSB skyddsrumskarta kan du se var ditt närmaste skyddsrum finns
Skyddsrummen är till för alla. Vid flyglarm eller annan fara är tanken att man ska ta sig till närmaste skyddsrum. Alla skyddsrum är skyltade med den internationella symbolen för civilförsvar och med texten SKYDDSRUM.
Vilket ansvar har kommunen för skyddsrummen?
Kommunens ansvar för byggande och kontroll av skyddsrum upphörde år 2006. Idag är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som enligt skyddsrumslagen beslutar om byggande eller avveckling av skyddsrum, samt bedriver tillsyn och kontroller av skyddsrumsbeståndet.
Kommunen är fastighetsägare till många byggnader där det finns skyddsrum, cirka 120 stycken. Som fastighetsägare ansvarar kommunen för att skyddsrummen hålls i gott skick, och att de kan återställas inom 48 timmar vid höjd beredskap.
Ska det byggas nya skyddsrum?
Under 2021 och 2022 pågår en statlig utredning som bland annat syftar till att föreslå hur befintligt skyddsrumsbestånd ska användas i det totalförsvar som nu återuppbyggs.
Utredningen ska också kartlägga och analysera ansvaret för skyddsrummen, till exempel om kommunerna ska överta visst ansvar från staten vid eventuell nybyggnation av skyddsrum.
I utredningen ingår också att lämna förslag till en stödorganisation som kan genomföra insatser exempelvis inför eller i samband med att skyddsrum används eller utrymning och inkvartering genomförs.
Utredningen Civilbefolkningens skydd vid höjd beredskap (regeringen.se)
Var kan jag hitta vanliga frågor och svar om skyddsrummen?
Vi hänvisar till ansvarig myndighet, MSB, och deras sida om skyddsrum.
Hitta ditt närmaste skyddsrum (msb.se)
I vilket skick är skyddsrummen? Är de anpassade efter dagens hotbild?
Vill du lära dig mer om skyddsrum och befolkningens skydd vid höjd beredskap kan du läsa mer om detta i den öppna rapporten på msb.se.
Befolkningsskyddets förmåga och anpassning till nutida förhållanden
Förvarningssystem
För att skyddsrummen ska fylla sin funktion krävs att man har ett fungerande förvarnings- och alarmeringssystem. Alarmeringssystemet finns kvar idag och möjligheten finns att ge signalen ”Flyglarm”. Däremot saknas förvarningssystemet, det vill säga en organisation som kan identifiera fientligt flyg, bedöma risken för flygbombning samt att fatta beslut om och när signalen ”Flyglarm” ska ges.
Varje kommun ska ha de planer som behövs för verksamheten under höjd beredskap.
Planerna ska innehålla uppgifter om den verksamhet som är avsedd att bedrivas under höjd beredskap. Av planerna skall också framgå krigsorganisationen, den personal som skall tjänstgöra i denna och vad som i övrigt behövs för att kommunen eller regionen skall kunna höja sin beredskap och bedriva verksamheten under höjd beredskap.
Under 2024 fortsätter arbetet med framtagande av planer för höjd beredskap och framtagande av kommunens krigsorganisation. Ambitionen är sedan att de nyckelfunktioner som identifieras i kommunens krigsorganisation skall krigsplaceras. Arbetsgruppen består av representanter från kommunens kontor och kommunala bolag. Arbetet leds och samordnas av kommunens säkerhetsavdelning.
Totalförsvar
- Sveriges totalförsvar berör hela samhället.
- Totalförsvar är en verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.
- Totalförsvaret ska genom god planering, samverkan och samordning skapa maximal försvarseffekt.
- Totalförsvaret är inte en myndighet eller organisation utan är indelat i militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar) som bedrivs av bland annat statliga myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och frivilliga försvarsorganisationer.
För att stärka Sveriges försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är ett samlingsnamn för beredskapsnivåerna "skärpt beredskap" och "högsta beredskap". Om Sverige är i krig råder högsta beredskap och då är totalförsvar all samhällsverksamhet som ska bedrivas.
I Sverige har varje svensk medborgare mellan 16-70 år totalförsvarsplikt. Totalförsvarsplikten gäller också för icke svenska medborgare bosatta i Sverige. Detta regleras i lagen om totalförsvarsplikt. Plikten att tjänstgöra inom totalförsvaret finns för att säkerställa att det finns personer som kan bidra till försvaret av Sverige och samhällets funktionalitet.
Totalförsvarsplikten omfattar tre olika plikter:
- Värnplikt Värnplikt är militär tjänstgöring som sker inom Försvarsmakten. Värnplikt omfattar mönstring, grundutbildning och repetitionsutbildning. Under grundutbildningsomgång 2023/2024 har över 7000 personer skrivits in till grundutbildning med värnplikt. Volymerna kommer att öka under kommande år för att möta Försvarsmaktens behov.
- Civilplikt Civilplikten är i grunden en civil motsvarighet till värnplikt för civila verksamheter som behövs i krig. Civilplikt omfattar mönstring, grundutbildning och repetitionsutbildning. Det kan vara inom områden så som räddningstjänst, polisverksamhet, hälso- och sjukvård samt underhåll och reparationer av järnväg och vägar. Civilplikten har varit vilande i Sverige sedan 2010, men från och med 19 januari 2024 återaktiveras delar av civilplikten. Inledningsvis kommer det gälla för personer som redan har relevant utbildning inom områdena räddningstjänst och elförsörjning.
- Allmän tjänsteplikt Den allmänna tjänsteplikten kan endast aktiveras under höjd beredskap om det behövs för att verksamhet som är särskilt viktig för totalförsvaret ska kunna upprätthållas (till skillnad mot värnplikten och civilplikten som även gäller under fredstid). Allmän tjänsteplikt innebär att den som är totalförsvarspliktig antingen;
- Kvarstår i sin anställning eller fullgör ett uppdrag,
- Tjänstgör enligt avtal genom medlemskap i en frivillig försvarsorganisation, eller
- Får i uppgift av Arbetsförmedlingen att utföra arbete som är särskilt viktigt för totalförsvaret
För att säkerställa att krigsorganisationen kan bemannas kan kommunen krigsplacera personal. Om personen redan är krigsplacerad hos annan aktör, till exempel Försvarsmakten, måste kommunen tillsammans med Försvarsmakten komma fram till var personen gör störst nytta för totalförsvaret. Man kan alltså inte vara krigsplacerad i två organisationer samtidigt.
Idag har cirka 75 personer redan en krigsplacering i annan organisation, vilket motsvarar färre än 1% av kommunens anställda.
Vissa statliga myndigheter har valt att krigsplacera all personal, medans andra endast krigsplacerat viktiga nyckelpersoner. Vad som kommer gälla för Norrköpings kommun vet vi först när planeringen för krigsorganisationen utvecklas.
Krigsplacering i kommunen innebär:
- Krigsplacering görs med stöd av den allmänna tjänsteplikten samt anställningsavtalet.
- Man kan som anställd inte vägra en krigsplacering
- Arbetsgivaren har rätt att besluta om krigsplacering.
- Om en arbetstagare som är krigsplacerad med stöd av anställningsavtalet säger upp sin anställning under fredstid, så upphör krigsplaceringen.
- Arbetstagare som omfattas av den allmänna tjänsteplikten kan inte säga upp sig från sin anställning vid höjd beredskap.
Det är viktigt att poängtera att krigsplacering är endast en planeringsåtgärd för kommunen som säkerställer att rätt personal finns på rätt plats i totalförsvaret. Norrköpings kommun kommer börja krigsplacera personal under 2024.
Om det skulle bli krig i Sverige eller i vårt närområde, kan regeringen införa
höjd beredskap i hela eller delar av Sverige. Detta kan också införas om läget i omvärlden bedöms påverka Sveriges säkerhet och självständighet.
De vanliga lagarna gäller vid höjd beredskap men vid högsta beredskap börjar ett antal nya lagar att gälla. Samhället behöver snabbt kunna ställa om till den nya situationen. Dessa ska stärka Sveriges samlade försvarsförmåga. Myndigheter, regioner och kommuner får vid höjd beredskap större möjligheter att agera och fatta olika beslut.
Om regeringen beslutar om höjd beredskap informeras det genom ett
meddelande i Sveriges Radio P4 och TV.
Det finns två typer av larmsignaler vid höjd beredskap som är viktiga att känna till:
Beredskapslarmet som betyder fara för krig
Beredskapslarmet låter i 30 sekunder följt av 15 sekunder tystnad. När du hör den här signalen ska du:
- lyssna på Sveriges Radio P4 och följa nyheterna på TV.
- förbereda dig på att följa instruktioner från kommun, myndigheter eller regering.
- ta dig till din bestämda plats, om du har fått krigsplacering.
- ta reda på var närmaste skyddsrum finns med
hjälp av skyddsrumskartan (msb.se).
Flyglarmet som varnar för flyganfall
Flyglarmet låter i korta signaler under en minuts tid. När du hör den här signalen ska du genast skynda till närmaste skyddsrum eller någon annan skyddad plats.
Sammanlagt finns det 18 frivilliga försvarsorganisationer, som alla gör en viktig insats för samhället. När en kris eller något allvarligt händer är det mycket som kan sluta fungera i samhället. Frivilliga försvarsorganisationer kan då hjälpa till med att få samhället att fungera.
Du kan göra skillnad
Som medlem i en frivillig försvarsorganisation kan du bidra, både till att
samhället fortsätter att fungera under kriser och krig och till att dina medmänniskor får stöd och hjälp. Ta kontakt med någon av de frivilliga
försvarsorganisationerna.
Kontakt
Förvaltningshuset Rosen
Trädgårdsgatan 21
602 42
Norrköping
Besökstider:
Måndag–fredag 08.30–16.00
Telefontider:
Måndag–fredag 08.00–16.00
Övrig info:
Dag före röd dag är receptionen öppen 08.30–14.00 och ordinarie telefontider gäller.