Ersättningsmodell inom hemtjänsten Lagen om valfrihet (LOV)
Från den 1 oktober 2022 tillämpas den sedan tidigare beslutade ersättningsmodellen inom vård- och omsorgskontorets hemtjänst. Det finns nu även ett nytt beräkningsstöd för att beräkna den beviljade tiden utifrån den enskildes beviljade behov av stöd och hjälp.
Biståndshandläggarna inom myndighetsutövningen använder det nya beräkningsstödet som genererar en ramtid till utföraren att förhålla sig till när de utför de insatser som en enskilde behöver. Det nya beräkningsstödet påverkar både kommunala och privata hemtjänstutförare som framöver bara ska tagga sin tid när dem kommer till hemtjänsttagaren och när de lämnar, förutom några få insatser.
Det är vård- och omsorgsnämnden som beslutat att förändra metoden för hur hemtjänsttagarens tid ska beräknas. Utföraren som ger stöd och hjälp till hemtjänsttagare och som idag får ersättning för utförd tid från 1 oktober ska få ersättning för beviljad tid. Alltså den tid som handläggaren på myndighetsutövningen beräknar för beviljade insatser till en hemtjänsttagare.
Mål:
- Öka fokus på att uppnå mål för individen och stärka upp tryggheten hos de som har insatser i ordinärt boende
- Öka andelen äldre som kan tas omhand i ordinärt boende
- Öka effektiviteten av den samlade äldreomsorgen med högre kvalitet och lägre relativ resursanvändning
Strategin för att nå dit är att ge medarbetarna mer frihet i hur man utför insatserna med mindre detaljstyrning. Samtidigt läggs fokus på att följa upp att behov och mål för individen nås.
Nedan finns rutinen samt prisbilagan när det gäller ersättningsmodellen. Dessa började gälla från den 1 oktober 2022.
Frågor och svar kring den uppdaterade ersättningsmodellen och beräkningsstödet
Ersättningen baseras på den beställda tiden som biståndshandläggare beslutat om.
Tidigare har ersättning enbart utgått för den tiden som hemtjänstpersonalen utfört stödet.
Vård- och omsorgskontoret prioriterar att behoven hos varje enskild individ tillgodoses, och behöver säkerställa att målen för stödet och hjälpen till varje individ uppnås.
Målet är att hemtjänsttagaren ska nå upp till sina mål snarare än att tiden är rätt, eftersom behoven ofta varierar över tid. Myndighetsutövningen sätter mål som utföraren bryter ner i delmål i genomförandeplanen.
Genom de samlade förändringar som gjorts vill vård- och omsorgskontoret möjliggöra för hemtjänsten att nyttja sin professionella kompetens utan att detaljstyra hur uppdraget ska utföras, och hur mycket tid som läggs på varje besök.
Ramtid är den sammanräknade tiden för de insatser som hemtjänsttagaren beräknas ha per månad. Utifrån denna ramtid har utföraren en flexibilitet att utföra momenten vid tillfällen som passar hemtjänsttagaren utifrån uppdraget.
Biståndshandläggaren använder sig av ett så kallat beräkningsstöd. Beräkningsstödet är baserat på faktisk utförd tid av ett stort antal hemtjänstbesök i flera olika kommuner. Beräkningen tar hänsyn till samordningsvinster när flera insatser utförs vid samma besök och att mer tid kan behövas om bara en enstaka insats utförs vid ett besök.
Det nya beräkningsstödet används av biståndshandläggare redan nu och slussas in allt eftersom. Den gamla beräkningsmodellen finns kvar till den nya är helt på plats.
Beräkningsstödet införs:
- Vid samtliga ny-ärenden
- Vid förändrade behov
När hemtjänsttagaren får ett nytt eller uppdaterat biståndsbeslut skickas även ett informationsblad där ramtiden framgår.
Utförd tid kan variera. Den kan vara både mer eller mindre än ramtiden. Hemtjänsttagarens situation och mående kan påverka vilken tid som faktiskt behövs. Vissa dagar kanske hemtjänsttagaren själv klarar av att utföra sådant hen blivit beviljad.
Med ramtiden har utföraren en flexibilitet att utföra momenten vid tillfällen som passar hemtjänsttagaren utifrån uppdraget.
Målet är att hemtjänsttagaren ska få ett kvalitativt och målinriktat utförande.