Masshantering
Lyssna
Kommunen har startat ett projekt för att effektivisera masshanteringen i Norrköping. En stor del av lösningen handlar om att minska mängden massor som uppkommer i byggnationsprojekt och att skapa förutsättningar för att återanvända massor lokalt i projekten.
I de flesta bygg- och anläggningsprojekt uppkommer schaktmassor. Ofta behöver massor av sämre kvalitet bytas ut mot massor av bättre kvalitet, till exempel för att öka hållfastheten i marken. Att köra bort de uppgrävda massorna och ersätta dessa med jungfruliga massor påverkar miljön negativt på ett flertal olika sätt:
- Utsläpp från grävarbeten, transporter och täktverksamhet
- Buller från grävmaskiner, lastbilar och maskiner i täkter
- Trängsel och slitage på vägarna
- Markanspråk på grund av deponier, mottagningsanläggningar och täkter
Masshantering orsakar också stora kostnader för samhället och byggherrar. Att återanvända massor bidrar till att minska alla negativa effekter av masshantering och du som entreprenör eller fastighetsägare är ansvarig för att se till att schaktmassor hanteras på ett hållbart sätt.
Informationen på den här sidan kan vara mest relevant för följande branscher: byggföretag, transportföretag, grävföretag, fastighetsägare.
Massor ska hanteras på bästa sätt ur ett hållbarhetsperspektiv. Något är hållbart när det inte påverkar samhälle, miljö eller ekonomi negativt mer än nödvändigt. När det gäller masshantering innebär detta bland annat att massorna inte får innebära risk för skada eller olägenhet för människor eller miljö och att det inte schaktas, transporteras eller hanteras massor i onödan.
Massor ska alltså om möjligt ligga kvar i marken. Förenklat kan sägas att schaktning ska undvikas så långt det går, till exempel genom planering av området. Massor som ändå uppkommer ska i första hand återanvändas inom fastigheten/området där de uppkom. I andra hand ska massorna återanvändas i andra närliggande projekt och i tredje hand transporteras till en mottagningsanläggning som är godkänd att ta emot massor av den aktuella typen.
Har du jord-, grus eller schaktmassor som du behöver bli av med? Nodra erbjuder hämtning i container eller storsäck.
Här beställer du hämtning och kan läsa mer hur det ska vara sorterat och vilka avgifter
Du kan även välja att anlita ett bygg- eller grävföretag för att köra bort dina massor. Det är speciellt lämpligt om det handlar om stora mängder.
Det är din skyldighet som fastighetsägare eller gräventreprenör att bedöma risken för föroreningar i marken som ska förändras.
För att hantera schaktmassor på ett hållbart sätt är det viktigt att en avvägning görs mellan saneringsbehov och negativ påverkan från extra masshantering. För att hjälpa till med den här avvägningen finns en vägledning från Naturvårdsverket.
Vägledning från Naturvårdsverket
Tillsynsmyndigheten (miljö och hälsa på Norrköpings kommun eller Länsstyrelsen) kan även hjälpa dig med vad du behöver tänka på för att hantera massorna på rätt sätt.
- Anmäl hantering av förorenade massor eller förorenat område senast sex veckor innan du planerar att påbörja arbetena.
- Vid utsläpp eller läckage, vidta åtgärder för att hindra spridning så snabbt som möjligt och kontakta räddningstjänsten och därefter tillsynsmyndigheten.
Kontaktuppgifter räddningstjänsten: 112
Kontaktuppgifter miljö och hälsa: miljo@norrkoping.se, 011-15 00 00 (Kontakt Norrköping)
Kontaktuppgifter Länsstyrelsen: ostergotland@lansstyrelsen.se, 010-223 50 00
Länsstyrelsen webbsida om förorenade områden
Om massorna är så förorenade att de inte kan återanvändas på ett hållbart sätt enligt ovan är den vanligaste lösningen att gräva upp de förorenade massorna och transportera dem till en godkänd mottagningsanläggning. Det finns dock väldigt många sätt att behandla förorenade områden, se till exempel:
E-tjänst för att anmäla avfall för anläggningsändamål
Blankett för att anmäla upptäckt av förorening i mark, byggnad eller anläggning
Blankett för att anmäla åtgärd av förorenat område till Norrköpings kommuns tillsynsmyndighet
Länsstyrelsens sida om att anmäla åtgärder i förorenade områden inklusive blankett
Invasiva främmade arter är ett växande problem i Sverige och i Norrköping. Det är fastighetsägarens ansvar att bekämpa invasiva arter på den egna fastigheten och det är viktigt att du som fastighetsägare eller entreprenör känner igen dessa arter så att du kan identifiera dem om du träffar på dem. Massor som innehåller eller kan misstänkas innehålla växtdelar eller rötter från invasiva arter måste hanteras på korrekt sätt för att förhindra ytterligare spridning.
Grundvatten, regnvatten eller processvatten som tränger in i schaktgropar vid byggarbetsplatser och som behöver pumpas bort eller avledas kallas för länshållningsvatten. Detta vatten är inte bara att pumpa ut i närmaste dagvattenbrunn.
Läs om hur länshållningsvatten ska hanteras i Teknisk Handbok Riktvärden för utsläpp av dagvatten
Sedan 2020 har Norrköpings kommun arbetat för att minska miljöpåverkan, kostnader och transporter kopplade till hantering av jord- och schaktmassor. Hanteringen planeras och samordnas redan i tidiga skeden av kommunens bygg- och anläggningsprojekt för att skapa ett mer hållbart och resurseffektivt genomförande.
Ett viktigt steg har varit att arbeta förebyggande – att minska mängden massor som uppkommer och skapa förutsättningar för att de som ändå uppstår kan hanteras lokalt. Lokala ytor gör det möjligt att ta hand om massor nära där de uppstår och minskar därmed behovet av transporter.
Utöver de förebyggande insatserna och de lokala ytorna finns även upplagsytor som inte är knutna till ett specifikt projekt. Dessa används för tillfällig lagring av massor som redan har en känd slutdestination och som inte innebär någon risk för människors hälsa eller miljön.
Mellan 2021 och 2024 planerade Norrköpings kommun att etablera en masshanteringsnod som skulle komplettera de befintliga upplagsytorna. Noden är tänkt att omfatta cirka 2,5 hektar och fungera som en central plats för att mellanlagra, sortera och återanvända rena massor från kommunens olika bygg- och anläggningsprojekt.
Syftet är att skapa bättre förutsättningar för cirkulär användning av material och minska behovet av transporter. Endast massor med känt ursprung och känd sammansättning kommer att hanteras på noden. Planerna är för närvarande pausade av budgetskäl, men målsättningen om en effektiv och hållbar masshantering ligger fast, och erfarenheterna från planeringen kommer till nytta i det fortsatta arbetet.
Augusti 2025
Kommunens första upplagsyta för massor, på Herrebro, har tagits i bruk! Hit körs massor som ska återanvändas i andra projekt.
Juni 2025
Samarbete och utveckling av AI-verktyg för masshantering påbörjat.
Mars 2025
En lokal masshanteringsyta är kopplad till utbyggnaden av Johannisborgsförbindelsen, vilket innebär att mer massor kan återanvändas i projektet och antalet transporter genom staden minskar.
November 2024
Kommunen deltar i forskningsprojektet MUMS – Möjligheter och Utmaningar med Masshanteringssystem.
September 2024
Medarbetare från kommunen har deltagit på den internationella konferensen Nordrocs för att berätta om masshanteringsarbetet som bedrivs.
Juni 2024
Arbetet med noden har pausats på grund av budgetskäl. Kommunen fortsätter undersöka möjligheten att etablera enklare upplagsytor för tillfällig lagring av massor.
Mars 2024
Dagvattenutredningen och miljökonsekvensbeskrivningen för noden är färdigställd. Arbetet med att ta fram en affärsmodell för noden har påbörjats.
December 2023
Den sista utredningen inför anmälan av noden har påbörjats och beräknas vara klar under första kvartalet 2024.
November 2023
En workshop för att identifiera potentiella platser för upplagsytor, utöver noden, i kommunen har genomförts.
Oktober 2023
Masshanteringsprojektets styrgrupp har beslutat att tillstånd inte behöver sökas för nodens verksamhet, utan den kommer istället anmälas till tillsynsmyndigheten. Beslutet beror på en ändring i Miljöprövningsförordningen.
Juni 2023
På grund av upphandlingsrelaterade orsaker har de sista utredningarna för masshanteringsnoden blivit försenade.
Januari 2023
Länsstyrelsen har svarat att de anser att den planerade noden inte har en betydande miljöpåverkan. Kommunen jobbar nu vidare med nästa steg av tillståndsansökan.
December 2022
Kommunen har samställt de inkomna svaren och skickat samrådsredogörelsen till Länsstyrelsen.
Oktober 2022
Projektet har haft ett skriftligt samråd den 16 september till den 10 oktober. För att få in kunskap och synpunkter från myndigheter, organisationer och enskilt berörda samråd .
Just nu sammanställer projektet de inkomna svaren.
När entreprenörer upphandlas av kommunen ställs krav på hur arbetet ska genomföras för att främja en hållbar masshantering. Exempelvis kan krav gälla användning av våg i skopa för bättre lastkontroll, hantering av invasiva arter eller att massor hämtas från närliggande täkter för att minska transporter. Kommunen undersöker även möjligheten att upphandla masstransporter separat för att öka kontrollen och minska klimatpåverkan.
En viktig del av kommunens arbete med masshantering handlar om hur projekten planeras och styrs internt. Som nämnts ovan arbetar kommunen främst förebyggande med schaktmassor. Arbetet börjar redan i översiktsplaneringen och blir mer detaljerat i detaljplanerings- och projekteringsskedet. Genom att samla in kunskap om markförhållandena i god tid innan byggnationer startar kan kommunen utforma nya exploateringsområden så att mängden massor som behöver hanteras blir så liten som möjligt.
Den nödvändiga informationen omfattar både markens sammansättning – till exempel lera, morän eller berg – och förekomst av eventuella föroreningar eller förhöjda halter av ämnen. Utifrån dessa underlag kan projektörer avgöra hur området ska utformas, var vägar, byggnader och parker bör placeras och vilken typ av bebyggelse som lämpar sig för de aktuella markförhållandena. Informationen visar också om och hur eventuella överskottsmassor kan återanvändas.
Sammanfattningsvis är det viktigt att redan i ett tidigt skede – gärna flera år innan grävarbeten påbörjas – få en tydlig bild av både mängder och typer av massor. Tidig kunskap om markens egenskaper och eventuella risker för miljö eller hälsa är avgörande för att kunna planera effektivt och hållbart.
Norrköpings kommun testar ett AI-baserat verktyg som ska effektivisera och förenkla planering och uppföljning av masshantering. Genom att analysera mängder och material i bygg- och anläggningsprojekt kan verktyget visa hur olika val påverkar kostnader, transporter och klimatutsläpp. Informationen samlas i en gemensam översikt som underlättar samordning och gör det enklare att fatta välgrundade beslut för en hållbar samhällsbyggnad.
Mer information
Byggprojekt – till exempel när vägar, broar eller tunnlar anläggs – innebär ofta att stora mängder schaktmassor måste flyttas. Schaktmassor kan bestå av berg, grus, morän, sand eller lera som grävs bort för att skapa plats för mer bärande material. I vissa fall behöver även låglänt eller sank mark fyllas ut.
När massor flyttas uppstår behov av transporter. En lastbil rymmer normalt 10–20 ton, och i större projekt kan det handla om mer än en miljon ton massor som behöver flyttas. Därför skapas ett stort transportbehov i samband med byggnation.
Transporter av schaktmassor är tunga och medför betydande samhällspåverkan. De bidrar till utsläpp av växthusgaser som koldioxid, tillför avgaser, partiklar och buller i Norrköping samt ökar risken för olyckor, slitage och trängsel på vägarna. Dessutom är transporterna kostsamma, och när kommunen bygger är det i slutänden skattebetalarna som står för utgiften.
Det är inte bara transporterna som påverkar klimatet och ekonomin. Uppgrävda massor läggs ofta på deponi, vilket kräver markyta och medför höga kostnader. Samtidigt måste nytt material köpas in från bergtäkter för att fylla ut byggområden. Bergtäkter innebär i sin tur ingrepp i naturen och påverkar landskapet negativt.
Norrköpings kommun arbetar för att minska de negativa effekterna av masshantering – det vill säga hanteringen av schaktmassor. Arbetet handlar dels om att genom planering minska mängden massor som behöver flyttas, dels om att ta hand om de massor som uppkommer på ett så effektivt och hållbart sätt som möjligt.
Schaktmassor kan räknas som avfall eller som produkt, beroende på hur lagen tolkas, hur de har uppkommit och hur de ska användas. Det är därför viktigt att både kommunens medarbetare och entreprenörer har kunskap om hur massor ska klassas. För att öka förståelsen deltar kommunen i utbildningar och samarbetar med andra kommuner i Sverige för att sprida kunskap om hållbar masshantering. Arbetet startade hösten 2022.
Kommunen utvecklar nya arbetssätt för att påverka masshanteringen i Norrköping. Syftet är att minska mängden massor som behöver flyttas och att de massor som ändå måste tas om hand återanvänds på ett smartare sätt. På så sätt minskar både klimatpåverkan och kostnader.
Som en del i arbetet har kommunen planerat att etablera masshanteringsnoder – platser där massor kan sorteras, återvinnas och lagras tillfälligt. En sådan nod planerades på Herrebro, fastigheten Borg 17:8, som ägs av Norrköpings kommun. Verksamheten skulle kräva tillstånd från Länsstyrelsen i Östergötlands län.
Planerna på masshanteringsnoden är för närvarande pausade av budgetskäl. Målsättningen om en effektiv och hållbar masshantering ligger dock fast, och erfarenheterna från planeringen kommer att tas till vara i det fortsatta arbetet med att utveckla kommunens masshantering.
Uppdaterad:
Kontakt
Martin Heljedal, strategisk masskoordinator