Planprocessen
Med en detaljplan får kommunen reglera användningen av mark- och vattenområden. Kommunen kan använda en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för bland annat bebyggelse. Det gäller till exempel både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Detaljplanen ska redovisa allmänna platser, kvartersmark och vattenområden och gränserna för dessa.
Detaljplanen medför en rätt att bygga i enlighet med planen under en särskild angiven genomförandetid, som är minst 5 år och högst 15 år. Efter att genomförandetiden gått ut fortsätter planen att gälla på samma sätt som innan med den skillnaden att planen då kan ersättas, ändras eller upphävas utan att berörda kan ställa ersättningsanspråk för förlorade rättigheter.
En detaljplan upprättas vanligtvis enligt standardförfarande. I vissa fall upprättas detaljplanen dock enligt begränsat standardförfarande eller utökat förfarande. De största skillnaderna i förfarandena är att i begränsat standardförfarande sker inget granskningsskede. Och i utökat förfarande måste beslut om granskning tas i samhällsplaneringsnämnden och i vissa fall även tas upp för beslut om antagande i kommunfullmäktige. Val av förfarande görs efter ett antal kriterier som regleras i plan- och bygglagen.
En ansökan kommer in till kommunen om ny eller ändrad detaljplan. Sökande kan vara en privatperson, ett företag eller kommunen själv.
Sökande ska få ett positivt eller negativt planbesked inom fyra månader (om inte annat avtalats) efter det att ansökan inkommit. Om sökande får ett positivt planbesked för sitt ärende kommer samhällsbyggnadskontoret att inleda ett planarbete. Planarbetet startas dock först upp efter att ett beslut om uppdrag tagits.
I planbeskedet framgår när planarbetet bedöms vara klart, det vill säga planerat antagande, samt val av förfarande.
Samhällsplaneringsnämnden har tagit beslut om uppdrag för ärendet. Planarbetet kan därmed påbörjas. Samhällsbyggnadskontoret påbörjar planprocessen med att ta fram handlingar inför samråd. Det är en ansvarig planarkitekt på enheten detaljplanering som håller i detaljplanearbetet. I vissa fall finns även en utsedd projektledare för detaljplanen. En projektgrupp skapas i syfte att få med alla nödvändiga professioner och kunskaper i planarbetet. Det kan handla om bygglov, gata/trafik, stadsmiljö, park och natur, vatten och avlopp.
I vissa fall tas först ett planprogram fram innan upprättandet av detaljplaner. Ett planprogram brukar vanligtvis innehålla ett större område där flera detaljplaner sedan tas fram inom det området. Uppmärksamma att det dock inte handlar om ett så stort område som vid en översiktsplan.
Syftet med att ta fram ett planprogram är att i ett tidigt skede ange planeringens utgångspunkter och mål samt lyfta frågor om olika alternativa lösningar. Detta för att underlätta det kommande detaljplanearbetet. Det är kommunen själva som bestämmer om ett planprogram ska tas fram.
Vid samråd har ett förslag till detaljplan har tagits fram. Samrådstiden är vanligtvis sex veckor. Här finns möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på förslaget. Kommunen samråder med bland annat länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, andra kommunala myndigheter, fastighetsägare och boende inom området.
I vissa fall hålls ett samrådsmöte. Detta underrättas i sådana fall berörda om via brev, sociala medier samt annonsering i lokaltidningen. Om inte ett samrådsmöte hålls hänvisas berörda istället direkt till ansvarig handläggare vid eventuella frågor.
De samrådshandlingar som har upprättats är vanligtvis plankarta, planbeskrivning samt undersökning om betydande miljöpåverkan alternativt en miljökonsekvensbeskrivning om detaljplanen anses ge en betydande miljöpåverkan.
Förslag till detaljplan har varit ute på samråd. Ett nytt förslag tas fram där de yttranden som inkom under samrådet är en del i detta arbete. Inkomna synpunkter redovisas och kommenteras också i en samrådsredogörelse.
Vid begränsat standardförfarande måste planförslaget godkännas av samtliga berörda parter under samrådet. Om detta sker så genomförs inte ett granskningsskede. Ärendet går direkt vidare till beslut om antagande. De synpunkter som lämnades under samrådet redovisas och kommenteras i ett granskningsutlåtande.
Vid granskning har ett nytt planförslag tagits fram. Granskningstiden är vanligtvis tre veckor. Ännu en gång finns det tillfälle att lämna skriftliga synpunkter.
Kommunen underrättar om granskning till bland annat länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, andra kommunala myndigheter, fastighetsägare och boende inom området. Såsom vid samrådet.
De granskningshandlingar som har upprättats är de bearbetade samrådshandlingarna. Till granskningen har även en samrådsredogörelse tagits fram.
Ett andra förslag till detaljplan har varit ute på granskning där inkomna synpunkter är en fortsatt del i planarbetet. Nu tas ett sista planförslag fram. De synpunkter som lämnades under granskningen redovisas och kommenteras i ett granskningsutlåtande.
Det slutliga planförslaget tas upp för beslut om antagande. De antagandehandlingar som har upprättats är de bearbetade granskningshandlingarna. Även ett granskningsutlåtande har tagits fram där inkomna synpunkter vid granskningen redovisas och kommenteras. Här sammanställs även vilka synpunktsförfattare som har överklaganderätt eller inte. För att ha rätt att överklaga ska man vara berörd av planen samt ha inkommit med synpunkter under samråds- och/eller granskningstiden som helt eller delvis inte blivit tillgodosedda.
Detaljplanen antas av samhällsplaneringsnämnden på delegation från kommunfullmäktige. I vissa fall tas dock beslut om antagande av kommunfullmäktige. Det kan då handla om att detaljplanen avviker från översiktsplanen eller anses vara en plan av större vikt.
Efter ett beslut om antagande har tagits kan beslutet överklagas till mark- och miljödomstolen. Överklagandetiden är 22 dagar och börjar gälla från den dag då justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.
Om detaljplanen överklagas skickar kommunen ärendet vidare till mark- och miljödomstolen i Växjö. Om samtliga klaganden avslås finns det möjlighet att överklaga igen. Om detta sker skickar mark- och miljödomstolen vidare ärendet till Mark- och miljööverdomstolen. De tar först beslut om prövningstillstånd. Om prövningstillstånd ges kommer Mark- och miljööverdomstolen fatta ett slutgiltigt beslut om att antingen avslå samtliga klaganden eller upphäva antagandet av detaljplanen. Detta beslut kan inte överklagas. Om prövningstillstånd inte ges eller om samtliga klaganden avslås vinner detaljplanen laga kraft.
Länsstyrelsen kan dessutom överpröva kommunens beslut om att anta planen. Läs mer om detta i plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap. 10-14 §.
Detaljplanen har vunnit laga kraft. En detaljplan vinner laga kraft om ingen har överklagat beslutet om att anta detaljplanen eller om samtliga överklaganden avslås. Länsstyrelsen ska inte heller ha valt att överpröva beslutet.
Kontakt
Förvaltningshuset Rosen
Trädgårdsgatan 21
601 81
Norrköping