Befolkningsprognos för Norrköping åren 2024-2033

Den senaste prognosen beräknades i augusti 2024 och avser de kommande 10 åren (2024–2033). Resultatet av denna sammanfattas nedan.

Det ska först nämnas att en befolkningsprognos alltid är behäftad med ett visst mått av osäkerhet eftersom framtida händelser såsom flyktingströmmar, konjunkturer, pandemier och politiska beslut samt okända och slumpmässiga faktorer som naturligt varierar mellan åren kan påverka befolkningsutvecklingen men är mer eller mindre omöjliga att förutse och skatta effekterna av. Osäkerheten ökar med tiden och är högre i de yngre åldersgrupperna och de prognostiserade siffrorna är inte så exakta som de kan ge sken av.

Resultat i korthet

Norrköpings folkmängd ökade under åren 2001 – 2023 men befolkningstillväxten har på senare tid stannat av. 2023 ökade invånarantalet med endast 43 invånare och under perioden januari – juli 2024 minskade folkmängden med 180 invånare. Sedan juni 2024 har dock folkmängden ökat något, främst på grund av en ökad invandring från Ukraina eftersom skyddsökande därifrån fått rätt att folkbokföra sig i Sverige sedan dess.

Under de kommande åren förväntas befolkningstillväxten vara fortsatt svag, vid utgången av 2024 beräknas folkmängden minska med runt 140 invånare jämfört med utgången av 2023 och åren därefter beräknas folkmängden öka sakta med i genomsnitt runt 160 invånare per år vilket innebär ett invånarantal på 146 500 år 2033. Den minskande befolkningstillväxten beror främst på en flerårig trend med minskad invandring till Sverige och ett minskande barnafödande men på senare tid också en sjunkande inrikes inflyttning som ser ut att hålla i sig på en relativt låg nivå.

Diagrammet nedan visar utvecklingen av Norrköpings folkmängd under år 1973–2033.

Källa: Statistiska centralbyrån åren 1973–2023, Norrköpings kommuns befolkningsprognos för åren 2024–2033. Notera att y-axeln inte börjar på värdet noll.

Klicka här för att se diagrammet ovan i större format

En sammanfattning av utvecklingen i olika åldersgrupper

• Antalet födda barn var rekordlågt under 2023 och under inledningen av 2024 år har barnafödandet varit fortsatt lågt, även om det har varit något högre jämfört med 2023. I början av prognosperioden beräknas antalet födda barn vara fortsatt lågt med en summerad fruktsamhetsnivå på omkring 1,4 barn per kvinna för att senare öka något mot slutet av prognosperioden, men bara upp till en historiskt sett låg nivå på ca 1,6 barn per kvinna. Detta innebär att det i snitt beräknas födas färre än 1 400 barn per år under de kommande 10 åren, vilket är drygt 200 färre per år jämfört med den föregående 10-årsperioden (2014 – 2023) då det i genomsnitt föddes ungefär 1 600 barn per år.
• Antalet invånare i förskoleåldern, 1–5 år, hade en topp på närmare 8 800 år 2017 men har därefter minskat och vid utgången av 2023 var antalet knappt 8 050. Antalet förväntas fortsätta minska ner till nivåer under 7 000 barn från och med år 2027 som en följd av det sjunkande barnafödandet. Utvecklingen på längre sikt är mycket osäker eftersom ju längre fram i prognosen vi tittar desto mer består gruppen av personer som inte var födda när prognosen beräknades och antalet födda barn har historiskt sett varit svårt att prognostisera med ganska stora variationer.
• Antalet invånare i grundskoleåldern, 6–15 år, har minskat något från toppnoteringen på 17 800 år 2022 ned till 17 600 vid utgången av 2023. Minskningen beräknas fortsätta under hela prognosperioden efter flera år med minskat barnafödande och minskad inflyttning med minskande årskullar i förskoleåldrarna som följd och dessa årskullar når nu grundskoleåldrarna. Redan till år 2028 beräknas antalet minska med över 1 000 barn jämfört med 2023 till en nivå på cirka 16 600. Antalet år 2033 beräknas till cirka 14 700 barn, alltså runt 2 900 färre jämfört med 2023. För att hitta ett lägre invånarantal än så i denna åldersgrupp får vi gå tillbaka till år 2013 vilket betyder att den prognostiserade minskningen i antal mellan 2023 och 2033 är ungefär lika stor som den ökning i antal som var mellan år 2013 och 2023.
• Antalet invånare i åldrarna 16–18 år, som till största del återfinns på gymnasiet, beräknas vara relativt stabil runt 5 400 invånare under kommande år. De senaste åren har antalet ökat och en liten ytterligare ökning förväntas fram till år 2026, då antalet beräknas vara runt 340 fler än vid utgången av 2023. Därefter beräknas antalet minska något men fortfarande ligga på nivåer som är något högre jämfört med 2023.
• Antalet invånare som är 80 år och äldre ökar, mycket på grund av att de stora kullarna födda under 1940-talet fortsätter att träda in i denna åldersgrupp under prognosperioden. År 2033 beräknas antalet vara drygt 2 800 fler jämfört med 2023.

Diagrammet nedan visar Norrköpings folkmängd i några för kommunen extra intressanta åldersgrupper för åren 1993 – 2033:

Källa: Statistiska centralbyrån åren 1993-2023, Norrköpings kommuns befolkningsprognos för åren 2024-2033.

De heldragna linjerna visar den faktiska folkmängden 1993-2023 och de prickade linjerna visar prognostiserad folkmängd för 2024-2033.

Klicka här för att se diagrammet ovan i större format

Skillnad mot föregående prognos

Den närmast föregående befolkningsprognosen beräknades i mars 2024. Sedan dess har folkmängden i kommunen minskat trots att en del personer som flytt från Ukraina numera har möjlighet att folkbokföra sig i Sverige, vilket har lett till en viss ökning av invandringen till kommunen. Sedan den föregående befolkningsprognosen beräknades har också nya befolkningsprognoser på nationell nivå från Statistiska centralbyrån publicerats och dessa har visat på ett förväntat lägre barnafödande under kommande år i Sverige jämfört med tidigare prognoser. Detta påverkar framför allt det prognostiserade antalet barn i förskoleåldrarna under kommande år. Sedan föregående befolkningsprognos har också nya prognoser från Migrationsverket visat på en fortsatt minskad invandring (exklusive tillfälliga ökningar främst 2024 och 2025 på grund av massflyktingar från Ukraina). Att folkmängden fortsätter att minska trots att invandringen nu alltså åtminstone tillfälligt ökar något beror på att benägenheten att flytta till Norrköping från andra kommuner i Sverige minskat sedan 2022 och att utflyttningen är fortsatt hög. Detta gör att den aktuella befolkningsprognosen för den totala folkmängden är nedreviderad jämfört med föregående prognos.

I den föregående befolkningsprognosen beräknades Norrköpings folkmängd vara oförändrad under 2024 för att sedan växa med i genomsnitt 300 invånare om året 2025 – 2033 och i den aktuella prognosen beräknas folkmängden minska med 140 invånare 2024 för att sedan växa med i genomsnitt 160 invånare per år 2025 – 2033, vilket innebär en svag tillväxttakt på ca 0,1 procent per år. Störst skillnad i jämförelse med föregående prognos blir det bland barnen i 1–5 års ålder eftersom de påverkas mest på kortare sikt av förändrade antaganden kring det framtida barnafödandet. I de andra åldersgrupperna bland barn och unga innebär den aktuella prognosen en viss ökning jämfört med föregående prognos på kortare sikt, det beror bland annat på att utvandringen bland barn och unga inte varit lika hög under 2024 som 2023 och att invandringen från Ukraina är relativt hög i dessa åldersgrupper. Även antalet äldre invånare är något högre jämfört med föregående prognos vilket beror på en något sjunkande dödlighet.

Se skillnad i några utvalda åldersgrupper för åren 2024 – 2027 nedan.

Resultattabeller

Här kan du ladda ned tabeller med befolkningsprognosens resultat både för hela kommunen samt för delområden (nyko3-områden) i Excelformat:

Tabeller befolkningsprognos 2024 (Excelfil) Excel, 53.4 kB. (Excel, 53.4 kB)

Vid beräkningen av delområdesprognoser används historisk statistik över flyttrörelser och barnafödande för de olika områdena för att beräkna den framtida utvecklingen, dessutom tas hänsyn till förväntat bostadsbyggande och dess effekter på befolkningsutvecklingen.

Mer om Norrköpings befolkningsutveckling de senaste åren och framåt

Den låga befolkningstillväxten på senare år beror främst på ett sjunkande barnafödande, en sjunkande invandring till Sverige och en ökande utflyttning - en ökning som under 2023 och början av 2024 främst orsakades av en ökad utvandring. Att utvandringen varit så hög just 2023 och 2024 beror främst på att Skatteverket under denna period utfört utökade kontroller av personer som misstänkts varit felaktigt folkbokförda i Sverige. Detta har bland annat inneburit att invånare som i praktiken varit utvandrade sedan en längre tid tillbaka utan att ha anmält detta till Skatteverket har kunnat räknas som utvandrade först efter att dessa utökade kontroller har utförts. I folkbokföringen, som befolkningsstatistiken i Sverige baseras på, har detta lett till att antalet utvandrade har ökat rejält sedan i sommaren 2023 men i praktiken rör sig alltså detta delvis om personer som utvandrat tidigare men som felaktigt varit fortsatt folkbokförda i Sverige.

Eftersom det mesta talar för att barnafödandet och invandringsnettot till Sverige kommer att fortsätta vara relativt lågt så är det mycket som talar för att befolkningstillväxten i Norrköping under kommande år kommer att vara fortsatt svag.

Barnafödandet har visat på en sjunkande trend under många år nu, inte bara i Norrköping utan även i Sverige och globalt. Under 2023 föddes det 1 399 barn i Norrköping, det lägsta antalet under ett år sedan 2004. Med tanke på att antalet norrköpingsbor i de mest barnafödande åldrarna under 2023 var relativt högt så innebär detta att fruktsamheten, alltså antalet födda barn per kvinna i barnafödande ålder, var på den lägsta nivån som observerats i kommunen så långt tillbaka det finns statistik över detta (från år 1969 och framåt) och var 1,44 barn per kvinna under 2023. Under inledningen av 2024 har nivån varit fortsatt låg. I början av prognosperioden beräknas antalet födda barn vara fortsatt lågt med en summerad fruktsamhetsnivå på omkring 1,4 barn per kvinna för att senare öka något, men bara upp till en låg nivå historiskt sett på ca 1,6 barn per kvinna, det är fruktsamhetsnivåer som följer samma utveckling som i Statistiska centralbyråns befolkningsprognos för hela Sverige. Det här är en utveckling som är mycket osäker men om det blir så innebär det att det under vissa av prognosperiodens år kommer det att födas färre barn än det avlider invånare, vilket för första gången sedan början av 2000-talet skulle innebära att födelsenettot (antalet födda – antalet avlidna) blir negativt.

Det sjunkande barnafödandet beror på en minskad vilja att skaffa barn som inte tydligt går att koppla till några samhällsförändringar gällande exempelvis ekonomi, jämställdhet, medicin eller familjepolitik som har kunnat förklara tidigare variationer i barnafödandet. Exempelvis sjönk barnafödandet i Sverige under 1990-talet på grund av den kraftiga lågkonjunkturen som var då och som gjorde att många yngre blev arbetslösa samtidigt som stora satsningar gjordes på högre utbildning. Detta innebar att många yngre vuxna sköt upp barnafödandet till något senare i livet när de hunnit avslutat sina högre studier eller läget på arbetsmarknaden hade blivit bättre. Senare under 2000-talet vände därför barnafödandet upp igen då viljan att skaffa barn inte påtagligt minskade utan att det snarare blev lämpligare för många att skaffa barn senare i livet. Nu när viljan att skaffa barn sjunkit utan att det går att koppla till något cykliskt samhällsfenomen som vi kan förvänta oss ska vända så är det svårt att på kortare sikt se en utveckling där den rådande nedgången följs av en tydlig uppgång, alltmer tyder på att barnafödandet kommer vara på en lägre nivå även i framtiden och att tvåbarnsnormen som gällt i Sverige kan vara på väg att brytas.

Norrköpings folkökningar under 2000-talet hade inte skett utan invandring till Sverige. Antalet kommuninvånare med utländsk bakgrund, alltså utrikes födda personer samt barn födda i Sverige av två utrikes födda föräldrar, har mer än fördubblats sedan 2002 medan antalet invånare med svensk bakgrund har varit på en relativt konstant nivå. På senare år har invandringen till Sverige minskat och det har också följts av att Norrköpings befolkningstillväxt avtagit. Under 2023 var antalet asylsökande det högsta i EU sedan 2016 men antalet som sökte asyl i Sverige fortsatte att minska, den trenden har hållit i sig även under inledningen av 2024. Bland annat så har den alltmer strama migrationspolitiken som förs i Sverige lett till att andelen asylsökande i EU som söker asyl i Sverige har minskat. Även reglerna för att få exempelvis arbetstillstånd i Sverige håller på att stramas åt. Samtidigt har utvandringen ökat sedan 2023, även om det främst har varit på grund av administrativa orsaker i form av Skatteverkets utökade kontroller så påverkar troligtvis även den åtstramade migrationspolitiken utvandringen under kommande år genom exempelvis fler återkallade uppehållstillstånd, att det blir svårare att förlänga uppehållstillstånd och genom åtgärder för att få fler att återvandra. Mycket talar alltså för att invandringsnettot (invandring minus utvandring) i Sverige under kommande år kommer vara fortsatt lågt jämfört med tidigare år och därmed är det mycket som talar för att Norrköpings befolkningstillväxt kommer att fortsätta mattas av. Ett tillfälligt undantag från detta beräknas dock bli att vissa personer från Ukraina som bott i Sverige och fått skydd i enligt massflyktsdirektivet har fått möjligheten få folkbokföra sig sedan juni 2024 och enligt ett förslag kommer ännu fler få denna möjlighet efter den 1 november 2024. Hur invandringen från Ukraina kommer att utveckla sig är en stor osäkerhetsfaktor i befolkningsprognosen.

Sedan 2023 har inflyttningen från andra kommuner till Norrköping (inrikes inflyttning) minskat ganska tydligt, det är oklart vad det beror på och om det är en tillfällig nedgång eller en mer ihållande trend. Nivån beräknas dock vara fortsatt relativt låg kommande år jämfört med åren 2020–2022 även om den troligtvis kommer att öka något från 2024 års mycket låga nivåer då det även tidigare varit tillfälliga upp- och nedgångar i inrikes inflyttning, där nedgångar följts av uppgångar, och att invånarantalen i de mest inflyttningsbenägna åldersgrupperna (20–25 år) ökar i Sverige som helhet och i närliggande kommuner samtidigt som Campus Norrköping räknar med att växa lite i takt med detta.

Påverkan på olika åldersgrupper och kommunala verksamheter

Eftersom det främst är det minskande barnafödandet och den minskade inflyttningen som bidrar till Norrköpings minskande befolkningstillväxt så är det framför allt befolkningsutvecklingen bland barn och unga som påverkas. Detta eftersom barnfamiljer och unga vuxna i barnafödande åldrar utgör en relativt stor andel bland dem som migrerar och flyttar mellan kommuner. Invånarantalet i de äldre åldersgrupperna har ökat på senare år och förväntas fortsätta att öka då stora födelsekullar med invånare födda under 1940-talet och på lite längre sikt 1960-talet når allt högre åldrar. Under de kommande åren är det alltså troligt att vi får en befolkningsutveckling där antalet barn och unga minskar men antalet äldre ökar.

För de kommunala verksamheterna innebär detta att äldreomsorgen precis som tidigare prognoser har visat ställs inför ökande resursbehov och att kompetensförsörjningen kan bli en allt större utmaning när antalet invånare i yrkesverksamma åldrar inte ökar i samma takt som den äldre befolkningen både i Norrköping och i Sverige som helhet.

För barn och utbildningsverksamheten innebär de historiskt kraftiga och svårförutsedda upp- och nedgångarna i barnafödande samt migration och flyttrörelser ett behov av att kunna anpassa verksamheten för snabba förändringar av antalet barn och elever. Under de kommande åren så kommer det av allt att döma främst att handla om tydliga minskningar av antalet barn och unga, minskningar som först kommer märkas i de yngsta åldersgrupperna inom förskola och tidig grundskola men på längre sikt även i grundskolans senare år och gymnasiet.

Även övriga delar av kommunkoncernen behöver anpassa sin verksamhet efter en situation där befolkningstillväxten totalt sett inte alls är lika hög som den var för några år sedan.

Metod och antaganden

I denna rapport kan du ta del av både resultat samt en genomgång av de metoder och antaganden som ligger till grund för prognosberäkningarna:

Befolkningsprognos 2024: Resultat, metod och antaganden Pdf, 640.9 kB. (Pdf, 640.9 kB)