Naturvårdsbränning i Rödgölens naturreservat

Den 16 maj utfördes en naturvårdsbränning i Rödgölens naturreservat. Efter bränningen pågår efterbevakning tills området är helt utan rök och glöd.

Bilden föreställer en karta över Norrköping med ett rött kryss vid Rödgölens naturreservat, norr om Åby

Kartbild över Norrköping. Det röda krysset visar vart naturvårdsbränningen var tänkt att ske.

I år planerar Länsstyrelsen Östergötland att göra en naturvårdsbränning i Fjällmossen i Kolmården.

Läs mer om Länsstyrelsen Östergötlands planerade naturvårdsbränningar.

Röklukt i området

Under bränning kan det uppstå stora mängder brandrök och röklukt. Vilket ofta är märkbart under nätter eller tidiga mornar då luften kylts av och röken dyker ned till marknivå. Vi ber dig ha överseende med detta.

Länsstyrelser och kommuner arbetar med naturvårdsbränningar i skyddad natur (nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden) som en av flera viktiga skötselmetoder för att gynna och bibehålla höga naturvärden. Även privata skogsägare och skogsbolag arbetar med naturvårdsbränningar. Tidigare var skogsbränder ett naturligt inslag i de flesta barrskogar och en lång rad arter är anpassade till brand. För 150 år sedan brann i genomsnitt cirka 1 procent av skogsarealen i Sverige årligen. Idag brinner endast cirka 0,016 procent av skogen - en stor ekologisk förändring på kort tid. När branden uteblir eller om det brinner för sällan förändras skogarna och flera arter som är beroende av brand, brända träd och gamla tallar får svårt att överleva. Många skogar bär fortfarande spår av bränder men de ekologiska värdena försvinner snabbt när dessa skogar avverkas. Bränder släcks idag effektivt på grund av säkerhetsrisker och skogens ekonomiska värde.

Skogsbranden är en storskalig ”störning” som gynnar många djur, svampar och växter. Strukturen i skogen förändras och skogen blir mer öppen, ljus och varm. Skogsbrand skapar mycket döda träd, vilket det i dagens skogar råder stor brist på. Cirka 1000 arter i Sverige riskerar att försvinna på grund av att det finns alldeles för lite liggande och stående döda träd. Cirka 100 arter av insekter och svampar är beroende av brand för sin överlevnad.

En naturlig skogsbrand startar till exempel av ett åsknedslag och med största sannolikhet när det är extremt torrt i markerna. För att få den förväntade effekten på vegetation och mark sker naturvårdsbränningar vid liknande förhållanden. På så vis kan naturvården bäst efterlikna naturliga brandförhållanden och få bästa möjliga naturvårdsnytta.

Under april 2024 skickades information per post ut till de som kan komma känna av röken från naturvårdsbränningen – detta för att inte oroa människor. I detta meddelande finns det även information om hur man anmäler sig för att få mer information när det är dags för naturvårdsbränningen. Information kommer även presenteras på kommunens hemsida, via pressmeddelande och i sociala medier i anslutning till att naturvårdsbränningen äger rum.

Information har delgetts till andra myndigheter så som räddningstjänsten.

Då en naturvårdsbränning kontrolleras noggrant för att få exakt rätt påverkan på naturvärden samt för att undvika spridning så utförs den endast när rätt förutsättningar äger rum på platsen. Dessa beslut tas utifrån att det är torrt nog för att få rätt naturvårdseffekt men det inte för torrt eller blåsigt för att riskera spridning. Det är därmed omöjligt att ge mer än några dagars förvarning. Vädret kan ändras tätt inpå och därmed kan naturvårdsbränningen även behöva ställas in på kort varsel.

Naturvårdsbränningen utförs generellt från en sida av området till nästa och sker stegvis under en hel dag, vilket ger vilda djur goda möjligheter att förflytta sig till närliggande ytor som inte berörs av bränningen. Inför bränningen sker även mycket rörelse av utförarna inne i området t.ex. för att bevattningssäkra värdefulla träd och lägga ut vattenslangar. Detta innebär att även innan tändning sker så har de flesta djuren lämnat området.

Det är en mycket liten risk. Naturvårdsbränning sker med mycket kompetent personal som är utbildade för att kontrollera och stoppa bränder. Inför varje bränning görs en plan som identifierar ett område som är lätt att kontrollera. Utifrån denna plan förbereds gränser som röjs och bevattnas inför bränning och bildar en barriär mot övrig skog och mark. Förberedelserna innebär även att slangar, vattenkannor, hackor och personal placeras ut på lämpliga platser. Befintliga vattensamlingar används men även vattenkärl och pumpar ställs upp för att kunna snabbt göra insatser. Vid användning av eld finns dock alltid en risk att vändande vind eller olyckor sker – därmed krävs att bränningsplanen omfattar en plan för om elden kommer lös och vilka, bland annat räddningstjänsten, som omedelbart måste kontaktas.

Beroende på väderförhållandena tar det några dagar till flera veckor innan det slutar ryka – i extrema fall kan det ta flera månader men det är mycket ovanligt.

Direkt efter naturvårdsbränningen tar det några dagar upp till några veckor innan efterbevakningen är slut och området slutar glöda och ryka. Under denna tid ska allmänheten inte beträda området alls. Lite längre tid efter att en naturvårdsbränning har skett kommer vissa träd dö och stå ostadigare för att t.ex. markmaterialet och rötterna har brunnit. Det är därmed viktigt att hålla uppsikt och inte gå under döda träd eller träd som har kraftiga brandskador runt stammen. Håll er till offentliga leder och håll utkik efter eventuella skyltar.

Ni kan besöka området när efterbevakningen är över. Efterbevakningen är över när det slutat ryka och glöda – ser ni exempelvis slangar, vattenkannor, hackor och människor som jobbar så gå inte in i det nybrända området. Därefter är det viktigt att tänka på att fortfarande vara vaksam för döda träd, t.ex. när det blåser. Se även ”blir det några risker efter naturvårdsbränningen?”.

Nej, i Rödgölen passerar offentliga leder bara i utkanten av bränningsområdet, och det sker endast i norra delen av reservatet. Vindskyddet vid Stora Namnsgölen kommer ligga i direkt anslutning till bränningsområdet och kommer därmed inte vara tillgängligt i några dagar i anslutning till bränningstillfället. Där leden går i kanten av bränningsområdet är det bra att vara extra uppmärksam främst under bränningsdagen men vara försiktig vid exempelvis döda träd efter bränningen har skett.

Det kan vara obehagligt att besöka området när bränning sker samt under första tiden av eftersläckning då röken fortfarande kan vara besvärande beroende på hur vinden blåser. Har man problem med luftvägarna är det bra att endast besöka södra delen av Rödgölen eller något av de andra femtiotre naturreservaten som finns i kommunen.

Se även ”blir det några risker efter naturvårdsbränningen?”.

Länsstyrelsen Östergötland har planer på att utföra naturvårdsbränningar i Fjällmossen i Kolmården.

Kontakt

Kontakt Norrköping
Norrköpings kommun

Förvaltningshuset Rosen
Trädgårdsgatan 21
602 42 Norrköping

Besökstider:
Måndag–fredag 08.30–16.00

Telefontider:
Måndag–fredag 08.00–16.00

Övrig info:
Dag före röd dag är receptionen öppen 08.30–14.00 och ordinarie telefontider gäller.