Våld i nära relationer

Det är gratis att få stöd av Frideborg, vi finns här för dig.

Kontakta oss om du:

  • utsatts för våld
  • använt våld
  • upplevt att en förälder utsatts för våld

Ring 011-15 54 69 eller skicka e-post till frideborg@norrkoping.se

Mer information om Frideborg

På Frideborg arbetar vi med stöd till dig som lever eller har levt med våld i nära relation.

Frideborg – Barn och unga

Stöd till barn och ungdomar mellan 4 och 25 år som upplevt hot och våld i hemmet, eller i sin egen relation.

Läs mer om Frideborg – Barn och unga

Frideborg – För våldsutsatta

  • Samtal, både enskilt och i grupp.
  • Råd om vad som händer vid en polisanmälan.
  • Stöd vid polisförhör och rättegångar.
  • Öppet för både dig som är utsatt just nu, eller har varit det tidigare.

Frideborg – För våldsutövare

Stöd för dig som till exempel har svårt att hantera din ilska, eller använt hot och våld i nära relation.

  • Samtal, både enskilt och i grupp.
  • Öppet för både dig som är utövar hot och våld just nu, eller har gjort det tidigare.

Mer information om våld i nära relationer

Våld i nära relation kan göra att du reagerar känslomässigt på många olika sätt, och hela din livssituation kan påverkas. Våld kan skapa maktlöshet, lidande och sorg för alla som utsätts, bevittnar eller utövar det.

Våld i nära relationer är oftast upprepat och har nästan alltid föregåtts av ett mönster där våldsutövaren i ökande utsträckning utövat dominans och kontroll över den eller de utsatta. Vår utgångspunkt är att varje person som använder våld bär ansvar för sina våldshandlingar.

Frideborg ser våld i nära relationer som ett begrepp där hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer ingår.

Hedersrelaterat våld

Hedersrelaterat våld innebär exempelvis att utsättas för hot eller tvingas gifta sig mot sin vilja, att tvingas förneka sin sexualitet eller sexuella läggning, eller att ha önskningar om sätt att leva som går emot familjens och släktens vilja.

Våld i samkönade parrelationer

Som i samkönade parrelationer kommer våld till uttryck på liknande sätt som i heterosexuella parrelationer. Det kan finnas en rädsla för att söka hjälp då samhället ofta är präglat av ett heteronormativt tänkande. Detta kan göra att man känner en rädsla för att söka hjälp hos professionella och/eller anhöriga.

Våld i nära relationer kan ta sig uttryck på följande sätt:

  • Psykiskt våld - Det består bland annat av hot om fysiskt eller sexuellt våld, kränkande och nedvärderande uttalanden, kontrollerande beteenden, hot mot andra personer som är viktiga för den utsatta (till exempel barnen, släktingar eller husdjur), och isolering.
    Det psykiska våldet inkluderar även latent våld, som kan innebära outtalade hot om upprepat våld. Våldsutövaren kan ge uttryck för stark ilska och aggressivitet genom kroppsspråket. Det latenta våldet skapar stor otrygghet och rädsla hos den andre.
    När det gäller hedersrelaterat våld är socialt våld vanligt förekommande. Det handlar om sociala bestraffningar, som utfrysning, isolering eller förskjutning, där hela familjen eller släkten deltar i bestraffningen.
  • Fysiskt våld - Våld som riktar sig direkt mot den andre, som exempelvis slag, sparkar, örfilar, knuffar, strypgrepp eller användande av tillhyggen och vapen.
  • Sexuellt våld - Sexuellt våld kan innebära att bli tvingad att delta i eller bevittna sexuella handlingar mot sin vilja.
  • Materiellt våld - Det kan innebära att förstöra familjens gemensamma ägodelar, den utsattas personliga tillhörigheter och barnens leksaker.
  • Latent våld kan vara stark ilska och aggressivitet som visar sig genom exempelvis kroppshållning och kroppsuttryck som skapar rädsla och upplevs som hot om våldsamma konsekvenser. Detta formar våldsoffret att vara till lags.

Att vara utsatt för våld och hot är ett trauma. Människor som utsätts reagerar på olika sätt. Somliga reagerar omedelbart, andra efter en längre tid, ibland flera år senare. Det är normalt att reagera på svåra situationer. Hur man reagerar på våld är individuellt, men det finns mönster som är gemensamma.

Vanliga reaktioner hos dig som är utsatt för våld:

  • Psykiska/känslomässiga reaktioner kan visa sig genom bland annat; sorg, skam, skuld, ångest, rädsla, koncentrationssvårigheter, förvirring, maktlöshetskänsla, ilska, låg självkänsla och självförtroende, depression.
  • Fysiska reaktioner kan visa sig genom bland annat; huvudvärk, magbesvär, sömnsvårigheter, minnesstörningar, aptitlöshet och utmattning.
  • Relationsmässiga reaktioner kan visas sig genom till exempel; tillitsförlust, förändringar i sexuell aktivitet, känslor av ensamhet och främlingskap.

Om du är orolig för dina egna eller dina anhörigas reaktioner kontakta exempelvis Frideborgs verksamhet eller din vårdcentral för en kuratorskontakt. Det är viktigt att få hjälp att prata om våldsupplevelserna.

Vanliga reaktioner hos barn:

  • Ont i magen
  • Koncentrationssvårigheter
  • Spända, hyperaktiva, kroppen är i ständig beredskap
  • Drömmer mardrömmar, sömnstörningar
  • Huvudvärk
  • Överdriven rädsla vid plötsliga ljud t.ex. högt ljud
  • Drar sig undan från kamrater
  • Slutar leka
  • Aggressionsutbrott
  • Gråtattacker
  • Förskolebarn kan genom sin lek visa upplevelser av våld

För många barn har våldet pågått under en längre tid. Hur barnet påverkas beror på det sammanhang barnet befinner sig i och också på barnets ålder och kön. De minsta barnen reagerar mer på den vuxnas reaktion. Att se mamma eller pappa vara rädd är skrämmande för barn, då den trygghet föräldern står för försvinner.

Det går att se ett visst mönster när det gäller reaktioner hos flickor respektive pojkar. Pojkarna kan använda mer våld i sina lekar och upplevas vara överdrivet intresserade av att prata om våld. Flickorna kan dra sig undan och tystna.

Att ha en närstående som är utsatt för våld är svårt och många gånger frustrerande. Behovet är stort av att hjälpa till och göra något för att förändra situationen.

Prata

Hitta ett tillfälle när du kan prata ostört med den vuxne eller barnet och berätta att du är orolig för hur hon eller han mår. Förmedla att du ser att det inte står rätt till och att personen (/barnet) kan berätta för dig vad som är fel. Ibland får man fråga flera gånger.

Lyssna

Lyssna utan att ifrågasätta det du får höra. Många gånger kan det som berättas för dig vara en liten del av det som hänt. Tänk på att inte lägga någon skuld på den vuxne eller barnet eller att bortförklara eller ursäkta beteendet från den som har utsatt henne eller honom.

Stötta

Det är inte ovanligt att personer som lever med våld i sin nära relation väljer att fortsätta relationen med sin partner. Fundera på om du ändå orkar finnas kvar som stöd. Många människor som har tagit sig ur en våldsrelation upplever sig som mycket ensamma, då de under förhållandet förlorat kontakten med familj och vänner.

Det är därför viktigt att bryta isoleringen. Fortsätt att ta kontakt även om personen drar sig undan och tackar nej till gemensamma aktiviteter och inbjudningar.

Om personen inte vill berätta

Var tydlig med att även om hon eller han inte vill prata just nu, så kan personen vända sig till dig vid ett senare tillfälle. Tala om att du finns där och kan hjälpa till.

Ring polisen eller socialkontoret

Ring själv till polisen eller socialkontoret om du upplever situationen som akut, till exempel om det är fara för någons liv eller om barn far illa. Misshandel är ett brott enligt Brottsbalken och polisen är skyldig att ta emot din anmälan.

Frideborg – Skyddat boende

Skyddat boende kan vara en möjlighet för dig som är eller har varit utsatt för våld i nära relation, och har en hotbild som gör att du inte kan vara kvar i hemmet.

För att få komma till ett skyddade boendet behövs ett biståndsbeslut från socialtjänsten. Vänd dig till mottagningen på socialkontoret, via kontaktcenter på telefon 011-15 00 00 eller till socialjouren (helgfria vardagar 16.00-24.00 samt lördagar och söndagar 13.00-00.00) telefon 011-15 22 83. I akuta situationer ring polisen, telefon 112.

Läs mer om skydd

Kontakt

Frideborg
Socialkontoret

Tegelängsgatan 11B
602 28 Norrköping

Telefontider:
Måndagar, torsdagar och fredagar kl. 8.30-10.30 samt tisdagar och onsdagar kl. 13.00-15.00.

Övrig info:
Lämna ett meddelande om vi inte svarar, så ringer vi upp.

Telefonnummer och länkar

Polisen 114 14

Socialjouren Norrköpings kommun 011-15 22 83

Vrinnevisjukhuset 010-103 00 00

Föreningen Kvinnojouren i Norrköping 072-518 38 11

Tantjouren 072-045 45 61

Tjejjouren 020-54 49 00

Hbt-jouren Norrköping (Homo-, bi- och transpersoner) 011-444 14 40

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50

BRIS (Barnens rätt i samhället)

BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) i Norrköping

BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin) Elefanten

Brottsofferjouren Norrköping

Brottsofferjouren Östergötland

Brottsoffermyndigheten

Brå (Brottsförebyggande rådet)

Hbt-jouren

Kvinnofridslinjen

Kvinnojouren

Novahuset

Polisen (anmälan)

ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige)

Rädda barnen

SKR (Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund)

Socialkontoret i Norrköping

Storasyster (stöd till dig som blivit utsatt för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp)

Sveriges professionella kriscentra för män

Tjejjouren

Nationellt centrum för kvinnofrid

Våld i nära relationer

RFSL brottsofferjour