Hoppa till huvudinnehåll

RÖST Studiehandledning - utvecklingsarbete med många spår

En kvinna läser i en bok mellan två bokhyllor.

Åza Jarlsdotter, projektledare och utvecklingsledare på FoU i Norrköings kommun. Nihad Bunar, proffessor vid Stockholms universitet, Helena Grönås, projektledare och universaitetadjunkt vid Linköpings universitet. Dennis Platin och Margareta Rosell, enhetschefer interkulturella språkenheten.

Syftet med RÖST 2.0

Vi hade ett övergripande syfte: att öka sannolikheten för flerspråkiga elever att nå kunskapskraven samt ökad måluppfyllelse. Detta ville vi göra genom:

lokal utveckling av studiehandledning kopplat till forskning och beprövad erfarenhet.
utveckling av en kvalitativ organisation av studiehandledning på kommunens skolor.
utveckling av samverkan mellan studiehandledare och lärare på enheterna.
utveckling av en central handlingsplan för studiehandledning samt mall för lokal handlingsplan.

Två halvdags konferenser genomfördes inom ramen för RÖST, för rektorer i regionen, en på Linköpings universitet och en på Campus i Norrköping. Vid dessa dagar framkom med tydlighet en stor önskan om att fördjupa sig inom frågorna kring studiehandledning vilket förstärkte vår övertygelse om att projektet RÖST 2.0 hade hög efterfrågansgrad ute på skolorna.

Linköpings universitet och Stockholms universitet gick med som samarbetsparter och de som representerade respektive universitet var universitetsadjunkt Helena Grönås Linköpings universitet och professor Nihad Bunar Stockholms universitet. Professor Nihad Bunar är den som fått uppdraget att utreda och presentera förslag på förändringar utifrån SOU 2019:18 För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering - Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Denna SoU 2019:18 har varit grund och forskningsförankring för design av hela projektet.

Ansökan skickades in till Länsstyrelsen Östergötland, och beviljades.

En beskrivning arbetades fram, och upplägget implementerades först på ledningsnivå och därefter på enhetsnivå. Skolorna fick själva anmäla sitt intresse att delta. Innan starten av de tre insatserna genomfördes intervjuer och enkäter. Och under insatserna har en stor mängd minnesanteckningar samlats in. Som avslutning genomförde vi motsvarande intervjuer och enkäter, för att på så vi kunna jämföra före- och efter projektets insatser.

Insatserna bestod av tre parallella processer som beskrevs på följande vis:

Insats studiehandledare - litteraturstudie och samtal via boken En handbok för studiehandledare, 6 träffar.

Syfte: fördjupade kunskaper om studiehandledning som uppdrag.
Insats skola - fördjupning för rektor, lärare och studiehandledare som grupp med fokus på organisering av studiehandledning, 4 träffar.

Syfte: ökad kunskap och förståelse kring studiehandledning, ökat samarbete mellan studiehandledare och klass-/ämneslärare och förbättrad organisation kring studiehandledningen på skolan.
Insats flerspråkighetspiloter - utsedd lärare och studiehandledare utgör flerspråkighetspilotpar som tillsammans deltar i insatsen. Rektor är med första och sista tillfället. 6 träffar med samarbete däremellan.

Syfte: Att öka samarbetet mellan lärare och studiehandledare utifrån både organisatoriskt perspektiv och ett innehållsmässigt perspektiv för att öka elevens möjligheter att utveckla språk och ämneskunskaper. Organisationen handlar om att utveckla samarbetsformer.

Hela projektet påverkades naturligtvis av Covid19. De fysiska träffarna som planerats fick styras om till digitala. När implementeringen var klar kom Covid19 och vi tvingades/valde att skjuta fram starten en termin. Dessa båda saker kan ha lett till en sänkt engagemangsnivå och att andra Covid-relaterade frågor var tvungna att prioriteras. En höjd stressnivå hos deltagarna kunde märkas då viss tid av träffarna gick åt till att ventilera det nya läget och dess konsekvenser. Men trots denna utmaning hade vi ett fortsatt gott samarbete med båda universiteten. Vi hittade nya datum och möttes digitalt istället för fysiskt.

Och när vi väl kom igång med dessa digitala träffar så var engagemanget kring att utveckla studiehandledningen stort på alla håll.

Att redovisa effekter av studiehandledning i form av höjda studieresultat är inte möjligt. Eleven kan ta del av flera stödinsatser under sin skolgång och därmed är det omöjligt att urskilja just studiehandledningens effekter på studieresultaten (se SOU 2019:18).

Vi kan se att genom att bearbeta boken/litteraturen fick studiehandledarna utveckla ett gemensamt yrkesspråk som i sin tur ledde till fördjupade diskussioner och reflektioner både i studiehandledargruppen och externt i samarbetet med klasslärare/mentor/rektor. Vi noterar att det var mycket lyckat att organisera insatserna där samarbete mellan lärare och studiehandledare ingick i konceptet och där rektor var involverad på ett väldigt närvarande och delaktigt vis. Skolorna har kommit igång med det egna utvecklingsarbetet gällande studiehandledning, om än i olika grad. Det uttrycks en önskan om fortsatt stöd i frågorna, eventuellt via ett nätverk med fokus på studiehandledning. Vi har inlett ett viktigt arbete som behöver hållas i, och så är det med allt förändringsarbete. Det måste få ta tid, och det behöver finnas anpassade stödstrukturer. Resultaten behöver utvärderas och följas upp och så måste arbetet fortgå.

Det vi konstaterar är att för att få till ett riktigt effektivt utvecklingsarbete kring studiehandledning krävs att rektor, lärare och studiehandledare har goda kunskaper om syftet med studiehandledning utifrån olika perspektiv:

Rektor ska organisera och fatta beslut om vem som får studiehandledning.
Läraren ska kartlägga kunskapsutvecklingen och identifiera behov av stöd och ta fram material som ska bearbetas i studiehandledning och följa upp elevens kunskapsutveckling eftersom studiehandledning är en stödinsats.
Studiehandledaren tar del av lärarens planering och genomför studiehandledning där eleven får möjlighet att utveckla nya kunskaper och förmågor (ej tolkande/översättande) med stöd av modersmål/starkaste språk.

För att studiehandledning ska bli det verktyg som stöttar eleven effektivt är samarbete ett måste. I samarbetet sker det kollegiala lärandet, de olika kompetenserna kompletterar och utvecklar varandra och resultatet blir god undervisning för eleven där stor kunskapsutveckling och lärlust möjliggörs.