Modersmålsundervisning och studiehandledning

Av Caisa Skoglund, utvecklingslärare, Dennis Lachan Eriksson, Enhetschef IKSE och Edina Muratagic, Enhetschef IKSE vid FoU-avdelningen i Norrköpings kommun.

Publicerad 23-04-04

Lästid 5 minuter

 

Modersmålsundervisningens syfte är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Undervisningen har stor betydelse för både elevens tankeutveckling, begreppsutveckling såväl som dess identitet och personlighet. I Norrköping erbjuds modersmålsundervisning på 36 olika språk, i hela Sverige bedrivs det på ungefär 110 olika språk. Studiehandledning på modersmålet kan stödja elevers kunskapsutveckling i olika ämnen, och är till för att hjälpa elever utveckla sin förståelse av ämnet och lära sig viktiga begrepp. Studiehandledning kan också vara till hjälp för en ämneslärare i de bedömningar som ska göras av elevens kunskaper.

Att lära sig ett andra språk

Vårt modersmål lär vis oss utan att egentligen behöva anstränga oss, den inlärningen startar redan från det att vi föds. Redan vid omkring tre, fyra års ålders har barn tillägnat oss de flesta av språkets regler. För att lära sig ett andraspråk är dock förutsättningarna annorlunda.

För flerspråkiga elever kan man säga att det tar ungefär 1-2 år att lära sig ett vardagsspråk, det språk som används i informella situationer som till exempel hemma vid matbordet, tillsammans med kompisar eller i idrottsklubben. Vardagsspråket utvecklas spontant och vardagligt i de sammanhang där barn ingår, genom att titta, känna, undra, prata och umgås. Barn lär sig då först begreppets kulturella innebörd, och sedan benämningarna. Vardagsspråket är oftast muntligt och kan sakna ofta det djup och den bredd som behövs för att fullt ut kunna lära sig på sitt andraspråk, det vill säga inhämta ämneskunskaper i skolan. Ett skolspråk bygger däremot snarare på konstruktioner som arbetats fram av forskare, de begreppen används sällan spontant i vardagliga samtal. I ett skolspråk lär sig elever först att benämna begreppen för olika fenomen, företeelser och processer, därefter lär de sig själva innehållet. Det tar cirka 6-8 år att utveckla ett skolspråk, som är anpassat efter olika syften och mottagare. Många flerspråkiga elever utvecklar sitt vardagsspråk och sitt skolspråk parallellt.

Vid skolstart har de flesta barn ett ordförråd på ca 8 000-10 000 ord på sitt modersmål. Ordförrådet ökar sedan med cirka 3000 ord per år i skolåldern. För att kunna läsa en dagstidning eller förstå läromedel på gymnasiet behövs ett ordförråd på 30 000-40 000 ord. Det är viktigt för elever att få använda alla sina språk som resurs för sitt lärande. Begreppen transspråkande eller korsspråkande kan användas för att flytta fokus från språk till språkanvändande och ger då elever möjlighet att använda alla sina språk för att kunna vidga möjligheterna att uttrycka sina tankar.

Modersmålsundervisning - en elevs förstaspråk

Modersmålsundervisningens syfte är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar för att lära sig både svenska och andra språk, men även skolans andra ämnen. Modersmålsundervisning har stor betydelse för både elevens tankeutveckling, begreppsutveckling såväl som dess identitet och personlighet. Barn som lärt sig läsa på sitt förstaspråk har lättare att lära sig läsa även på ett andraspråk då de då redan känner till hur bokstäver, tecken och ljud hänger ihop. Annan kunskap som förvärvas förs också över från ett språk till ett annat.

Modersmålsämnet följer en egen kursplan och bedömning och betygssättning sker på samma sätt som i skolans övriga ämnen. I Sverige bedrivs modersmålsundervisning på ungefär 110 olika språk. Elever ska, av huvudman, erbjudas modersmålsundervisning om minst en av vårdnadshavarna har ett annat språk än svenska som modersmål, språket utgör elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och eleven har grundläggande kunskaper i språket. Även elever som är adopterade har rätt till modersmålsundervisning, även om de inte dagligen talar språket. Däremot måste eleven ha grundläggande kunskaper. För att huvudman ska vara skyldig att anordna modersmålsundervisning krävs att minst fem elever har rätt till undervisning i det språket, eleverna vill få undervisning, och det finns en lämplig lärare. Elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna har en starkare rätt till modersmålsundervisning. Då finns det inga krav på att eleven dagligen ska använda språket eller att eleven ska ha några tidigare kunskaper i språket, det räcker med att eleven vill läsa språket.

Studiehandledning

Studiehandledning på modersmålet kan stödja elevers kunskapsutveckling i olika ämnen och hjälpa elever utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Studiehandledning är till för att hjälpa elever utveckla sin förståelse av ämnet och att lära sig viktiga begrepp kopplat till både svenska och sitt modersmål. Studiehandledning ska inte blandas ihop med elevens behov av särskilt stöd. Studiehandledning ges heller inte i ämnen som engelska, svenska och moderna språk. Studiehandledning på modersmålet stöttar elever att tillägna sig ett skol- och ämnesspråk på svenska genom att eleverna får möjlighet att använda det språk som de redan förstår för att lära sig nya kunskaper samt uttrycka det de redan har kunskaper i. Ett språkligt fokus i studiehandledning på modersmålet kan innebära arbete med ordförråd och ämnesspecifika begrepp men även vardagliga ord och uttryck och uttal. Under studiehandledning på modersmålet bearbetas ämnesspråket tillsammans med eleven, både på det språk som eleven förstår och på svenska. Genom att göra det ges eleven möjlighet att bli delaktig i lärandeprocessen, och förstå hur kunskaper uttrycks på olika sätt i olika ämnen.

Studiehandledning kan också vara till hjälp för ämnesläraren i bedömningen av elevens kunskaper i ämnet då studiehandledaren är ämneslärarens språkliga länk till elevens kunskaper. Studiehandledare och lärare kan till exempel arbeta med aktiviteter som integrerar språk och ämneslärande, exempelvis strukturerat klassrumssamtal eller grupparbete. Att använda talspråk som en brygga till skriftspråk och aktiviteter som läsförmågan och hörförståelsen är andra exempel på metoder för att integrera språk- och ämneslärande. Studiehandledare kan också vara stöd i att bidra med sin kunskap om skolsystem i både Sverige och i andra länder, för att till exempel hjälpa elever att förstå skolkontexten. En undervisande lärare och en studiehandledare kan tillsammans planera och genomföra undervisningen, även om detta inte alltid är möjligt. Läraren bör då planera undervisningen och ha i åtanke hur studiehandledaren kan bidra med sin språkliga och interkulturella kompetens. Studiehandledaren behöver känna till vilket ämnesinnehåll eleven kommer att få möta, vilka centrala ord och begrepp som eleven behöver utveckla för att uttrycka den nya kunskapen på svenska, vilket som är målet med lektionen och även kommande lektioner om de hänger ihop. Studiehandledaren behöver även veta utifrån vilka betygs eller bedömningskriterier läraren ska bedöma elevens prestationer mot. Det är även viktigt att studiehandledaren får veta på vilket sätt läraren kommer att arbeta med ämnesinnehållet.

Utvecklingsprojektet RÖST 2.0

Norrköpings kommun genomförde under 2019-2021 projektet RÖST. Syftet med projektet var att öka sannolikheten för flerspråkiga elever att nå kunskapskraven samt ökad måluppfyllelse. Det gjordes genom att med hjälp av forskning och beprövad erfarenhet utveckla den lokala studiehandledningen samt utveckla en kvalitativ organisation av studiehandledningen. I projektet utvecklades också samverkan mellan studiehandledare och lärare på kommunens skolor samt en utveckling av en central handlingsplan och en mall för lokal handlingsplan.

Insatsen organiserades i tre olika delar.

  • Insats studiehandledare - kollegialt lärande med litteraturstudie och samtal.
  • Insats skola - fördjupning för rektor, lärare och studiehandledare som grupp med fokus på organisering av studiehandledning.
  • Insats flerspråkighetspiloter - öka samarbetet mellan lärare och studiehandledare.

Projektet ledde till att studiehandledarna fick utveckla ett gemensamt yrkesspråk, vilket i sin tur ledde till fördjupade diskussioner och reflektioner. För att studiehandledning ska bli det verktyg som stöttar eleverna i sitt lärande är samarbete ett måste.

Norrköpings kommun

  • Interkulturella språkenheten (IKSE) organiserar modersmålsundervisningen och den centrala studiehandledningen
  • erbjuder undervisning i 36 olika språk
  • undervisar ca 2500 elever
  • är arbetsgivare till 98 modersmålslärare och studiehandledare
  • arbetar för likvärdig modersmålsundervisning

Referenser

Kontakt
Utbildningskontoret

S:t Persgatan 95
602 33 Norrköping