Skapa mening och motivation i undervisningen med värdeskapande lärande

Av Caisa Skoglund vid FoU-avdelningen i Norrköpings kommun
Publicerad 24-04-09
Lästid 8 minuter

Ett sätt att göra undervisningen mer hanterbar, meningsfull och begriplig för många elever är att arbeta med värdeskapande lärande. Värdeskapande lärande är ett tankesätt som ökar elevers motivation och prestation då lärandet skapar värde inte bara för den egna personen utan också för andra mottagare utanför klassrummet. Genom att arbeta värdeskapande blir skolan en del av samhället och samhället får ta plats i skolans miljö.

Värdeskapande lärande - ett tankesätt

Att arbeta värdeskapande i undervisningen handlar till stor del om att utmana eleverna att tänka nytt och att utmanas i sina tankar, det vill säga att tänka utanför boxen. Ofta kan det handla om att utgå från en redan tänkt lektionsplanering men att utveckla den lite till genom att skapa ett moment för eleverna där innehållet de arbetar med eller skapar når en annan mottagare, gärna utanför klassrummet. Allt skolarbete behöver inte skapa värde för andra, men arbetssättet kan bidra till ökad motivation och uthållighet hos eleverna. Det värdeskapande lärandet handlar om att skapa en balans mellan att lära nytt och att få använda sig av det i praktiken.

Enligt forskaren Martin Lackéus handlar värdeskapande lärande om att lära sig något genom att använda sig av sina kunskaper, för att skapa värde för någon annan. Det handlar inte bara om att skapa värde för sig själv, utan också för någon utanför sin absoluta närhet. Exempel på verkliga mottagare kan vara parallellklassen, en klass i en annan årskurs, föräldrar, en förskola i området, ett äldreboende, andra i närsamhället, i landet eller i världen.

Lackéus beskriver i sin forskning det värdeskapande lärandets tre principer.

  • Värdeskapande för andra som resulterar i feedback
    Handlar om att elever i sitt lärande försöker skapa något av värde för minst en person utanför den egna klassen. När elever skapar något som resulterar i någon form av feedback från någon annan, stärks eleven och det ger i sin tur kraft till lärandet.
  • Interaktion med verkliga individer i omvärlden
    Det värdeskapande lärandet hämtar sin kraft från social interaktion med andra människor, gärna människor som finns lite utanför elevens egna nätverk.
  • Finkornig blandning av lärande och värdeskapande
    Lärare behöver hela tiden sträva efter att kontinuerligt se till att ha med både teoretiskt och praktiskt lärande i undervisningen, och att det värdeskapande lärandet integreras i den ordinarie undervisningen och inte blir en isolerad del.

Lackéus menar att ett värdeskapande lärande leder till ökade kunskaper hos elever men också till ökade entreprenöriella kompetenser såsom självförtroende, självinsikt, mod, uthållighet och sociala förmågor. Att bry sig om varandra och att vara sociala är starkt inbyggt i oss människor. Samarbete är ett utmärkande drag och många vill vara hjälpsamma mot andra. Biologiskt sett handlar det om dopamintillförsel till hjärnan, vi mår bra av att hjälpa andra och av att känna oss behövda. Ur ett socialt och psykologiskt perspektiv handlar det bland annat om empati, moral, grupptryck och respekt, vi vill hålla ihop och skapa en gemenskap. Det värdeskapande lärandet kan tänkas lära ut om medmänsklighet och om ansvarstagande och kan därmed bli identitetsskapande på ett positivt sätt då det ger eleverna ett ökat kontaktnät, nya förebilder och förhoppningsvis en ny gemenskap. Begreppet värdeskapande lärande har ett samband med begreppet entreprenöriellt lärande som finns i skolans läroplaner, och kan sägas vara en ny dimension till entreprenörskap. Det värdeskapande lärandet kan ses som en utveckling, som har ett större lärandefokus och passar kanske därför bättre in i skolvärlden.

Motivation och inkludering

Studier gjorda av bland annat Lackéus visar att effekterna av ett värdeskapande lärande är många. Det är ett effektivt sätt att skapa motivation hos elever i skolan och det leder till att elever får en mer meningsfull skolsituation. Om elever utvecklar ett intresse för skolarbetet presterar de också bättre och får därmed högre betyg. Genom att rikta lärandet utåt till en mottagare signaleras att arbetet är viktigt och elever som får ett positivt bemötande, även utanför skolan, får också ett stärkt självförtroende. Känslor är en viktig del av lärandet och känslor bidrar till att kunskap blir bestående. Ett känsloladdat ögonblick eller en stunds eufori gör att vi med större sannolikhet kommer att komma ihåg en händelse eller en ny kunskap. Ett starkt intresse kan i sin tur också leda till ett fördjupat lärande, mer självständiga elever och även färre konflikter i klassrummet. När elever får möjlighet att tillämpa olika teorier och kunskaper i ett värdeskapande lärande stärker det deras kunskapsutveckling, de får en djupare förståelse och många elever kommer bättre ihåg vad de lärt sig. För många elever blir lärandet relevant på ett annat sätt, inte bara något som görs för ett prov eller ett betyg. När elever får möjlighet att skapa mervärde för andra går de från att vara konsumenter till producenter av sitt eget lärande.

Det värdeskapande lärandet handlar om att göra skillnad på riktigt. Att kunna ge varje elev förutsättningar för en meningsfull skola och att skapa en skolmiljö där varje elev känner sig delaktig och behövd. Meningsfullhet är viktigt då det bygger på delaktighet och skapar motivation vilket resulterar i ett känslomässigt engagemang.

Att arbeta värdeskapande innebär inte alltid att alla elever jobbar på samma sätt med samma uppgifter utan handlar till stor del om att differentiera så att alla elever kan inkluderas i uppgifterna utifrån sina förutsättningar. I det värdeskapande lärandet blir elevers eventuella anpassningar inte utpekande utan det finns en plats och ett uppdrag till alla elever, oavsett förutsättningar och tidigare kunskaper. Elevernas olikheter kan istället bli en utgångspunkt för arbetet och eleverna får en känsla av att det är hanterbart och de får en upplevelse av att kunna möta de krav som finns i olika situationer och sammanhang.

Formativ bedömning i fokus

Läraren och författaren Maria Wiman beskriver att det värdeskapande lärandet inte är ett mål i sig utan ett medel för att nå framåt. Den undervisning som har ett värdeskapande innehåll kan oftast bedömas precis som vilken annan undervisning. Om de värdeskapande aktiviteterna blir mer omfattande kan dock det värdeskapande lärandet skapa nya utmaningar gällande bedömning. Lärare kan då behöva ha mer fokus på formativ bedömning och på lärprocessen och kanske även använda andra former av verktyg och metoder för bedömning av elevens kunskaper. Det kan till exempel vara att genomföra tätare uppföljningar av olika lärprocesser och ge mer återkoppling till eleverna. Eleverna kan också återkommande göra kortare skriftliga reflektioner genom till exempel exit tickets eller loggbok och eleverna kan också visa sina kunskaper på andra sätt än genom traditionella prov. Eleverna kan till exempel istället använda ljud, bild och film för att underlätta dokumentationen av sitt arbete och som bedömningsmaterial till läraren. I arbetet med ett värdeskapande lärande kan det vara viktigt med en tydlig struktur där eleverna själva skriver ner sin plan över arbetet, vad som ska göras, hur ska det göras, varför, hur tidsplanen ser ut och vem som gör vad. Digitala verktyg kan vara ett stort stöd i arbetet, både med planering och med dokumentation. Om det värdeskapande lärandet blir omfattande och är en stor del av undervisningens innehåll kan det också behövas ett stort utrymme för kreativitet och improvisation där vägen till målet kanske inte alltid är förutbestämd och resan kan ta alla möjliga vägar men där det ändå finns en tydlighet i vad eleverna ska lära sig och där läraren är säker på vad som ska bedömas.

Exempel på värdeskapande lärande

Vid planering av undervisning med ett värdeskapande innehåll menar Lackéus att en första fråga att ställa sig bör vara “för vem kan denna kunskap vara värdefull i dag?”Andra frågor att också ställa sig kan vara “vem/vilka kan vi hjälpa?”, “hur hjälper vi?”, “hur når vi dem vi vill hjälpa”, “hur kan vi lösa andras problem på ett helt nytt sätt?”. Sammanfattningsvis handlar det om att eleverna får ta ansvar för sitt skapande och undervisningen blir viktig på riktigt genom att rikta det som ändå är tänkt att göras utåt, till en mottagare.

Med hjälp av AI-verktyget Gemini (tidigare Bard) har några exempel på värdeskapande lärande i olika årskurser skrivits fram:

  • Elever i årskurs 4 skapar en informationskampanj om vikten av att äta frukost. De skriver texter, gör bilder och filmer och sprider informationen till elever i andra årskurser och till föräldrar.
  • Elever i årskurs 6 lär sig om elektricitet och får i uppdrag av Världsbanken att konstruera en enkel lampa som kan användas i områden utan el.
  • Elever i årskurs 9 besöker en förskoleklass för att ta reda på vad de gillar att läsa om. De ställer frågor, tittar på böckerna som redan finns och ritar bilder på olika fantasikaraktärer tillsammans med barnen. Men utgångspunkt i dessa karaktärer skriver de sedan sagor.
  • Elever på gymnasiets samhällsprogram gör en undersökning om hur ungdomar i kommunen ser på politik. De presenterar resultatet för politiker och tjänstemän.
  • Elever på gymnasiets naturvetenskapliga program samarbetar med ett lokalt företag för att ta fram en ny produkt.
  • Elever på gymnasiets estetiska program sätter upp en teaterföreställning för en specifik målgrupp, till exempel barn i förskolan.

Sammanfattning

Värdeskapande lärande är ett sätt att öka motivationen och meningsfullheten i undervisningen. Genom att koppla lärandet till att skapa värde för andra utanför klassrummet blir skolan en del av samhället. Värdeskapande lärande utmanar eleverna att tänka nytt och skapar en balans mellan teoretiskt och praktiskt lärande. Det främjar inte bara kunskapsutveckling utan också entreprenöriella kompetenser och social interaktion. Studier visar att det ökar elevernas motivation och ger en mer meningsfull skolsituation, vilket också leder till bättre prestationer.

Exempel på frågor att diskutera tillsammans med kollegor

  • Vilka specifika exempel på värdeskapande moment i klassrummet kan du tänka dig att pröva?
  • Hur kan du ta en befintlig lektionsplanering och integrera ett värdeskapande moment? Vilka delar av lektionen kan anpassas?
  • Hur skapar du en god balans mellan att lära sig nytt och att använda kunskaperna i praktiken? Vilka utmaningar kan finnas?
  • Hur kan du involvera externa parter och skapa samarbeten i värdeskapande lärande?

Referenser

  • Lackéus, M. (2022) Den värdeskapande eleven - en handbok för meningsfullt lärande i skolan. Lund: Studentlitteratur AB
  • Kooperativt lärande (2023) Värdeskapande lärande
  • Wiman, M. (2019) Värdeskapande lärande. Stockholm: Lärarförlaget

Kontakt

Utbildningskontoret

S:t Persgatan 95
602 33 Norrköping