Kooperativt lärande - gruppråd

Av Martina Lindberg, lärare på Villastadsskolan

Publicerad 22-09-27

 

Gruppråd/klassråd har jag, under mina tidigare år som lärare, bävat lite för och upplevt som stundtals stökigt och rörigt med några elever som pratar rakt ut, samtidigt som ett fåtal röster får komma till tals i klassrummet. Sedan jag började arbeta på ett annat sätt, med hjälp av kooperativa metoder, på grupprådet har alla elevers röster blivit hörda på ett helt annat sätt och fokus på inflytande och delaktighet för var och en – har blivit betydligt större.

Gruppråd/klassråd där alla elever får komma till tals

Det jag brukar börja med är att någon vecka innan det är dags bestämma några punkter som jag vill lyfta på grupprådet och så sätter jag upp dagordningen på en gemensam plats i klassrummet. På dagordningen finns en punkt som heter övriga frågor och där kan eleverna skriva ner det som de vill att vi lyfter och diskuterar tillsammans.

Dagen innan grupprådet tar jag ner dagordningen och gör en planering för grupprådet, det vill säga vilket innehåll det ska ha i form av vilka frågor som ska diskuteras. Ofta har elevrådsrepresentanten med sig något från elevrådet som ska diskuteras, läraren har någon punkt samt elevernas punkter/frågor som utgör underlag för grupprådets diskussioner och beslut som ska tas. Ett exempel på dagordning ser ni här nedan.

Mall för gruppråd

När innehållet för grupprådet är bestämt prioriteras de viktigaste frågorna som eleverna ska diskutera, så vi hinner med dem och så de får ta mest tid. De skrivs ner på datorn i ett dokument eller i en presentation för att eleverna kan se dem framför sig när de ska diskutera dem. Det kan det se ut så här:

Struktur för gruppråd

Det är inte alltid som eleverna har skrivits ner någon egen punkt på dagordningen som satts upp i förväg. Därför har jag oftast med den som en punkt att diskutera i gruppen, ifall de tillsammans kommer på något som de vill ta upp med alla i klassen.

När dagordningen är planerad och tydlig för eleverna behöver klassen delas in i grupper. I mitt klassrum sitter eleverna redan i grupper om fyra och fyra, så det blir naturligt att de får arbeta i dessa grupper då. I gruppen utser jag sekreterare, ordförande, tidhållare och berättare. En grupp om tre eller fyra elever anser jag vara lagom för att alla ska kunna komma till tals kring alla frågor inom en rimlig tid. Ordföranden i gruppen får i uppdrag att hålla i diskussionen utifrån varje punkt på dagordningen och alla i gruppen ska komma till tals vid varje punkt. Här kan en del elever behöva lite tanketid innan diskussionen laget runt drar igång, men det behöver läraren känna in utifrån den elevgrupp och de individer man har i den. När man, i gruppen, diskuterat och lyssnat in alla under en diskussionsfråga sammanfattar sekreteraren vad gruppen tycker och antecknar det, sedan går man vidare till nästa fråga. Läraren sätter en timer för hur lång tid diskussionen får ta och tidhållaren i gruppen får ha koll på den så att alla pratar ungefär lika mycket i gruppen. Beroende på antalet diskussionsfrågor så brukar mina elever få prata 15-20 minuter i gruppen.

När tiden för gruppdiskussionen är ute samlas vi i hela klassen och läraren har då utsett en sekreterare och en ordförande. De ska hålla i den gemensamma diskussionen och höra vad alla grupper kommit fram till. Ordförande följer dagordningen punkt för punkt och tar upp en fråga i taget. När det är dags att prata om de punkter/frågor som eleverna diskuterat i sina mindre grupper lyssnar alla in vad berättarna i de olika grupperna delger vad just deras grupp kommit fram till i sitt samtal. Efter varje ny fråga sammanfattar ordförande, lärare och sekreterare vad som sagts och eventuella beslut tas. Detta gör man med alla frågor. Är det någon grupp som har en övrig fråga som man vill lyfta i hela klassen kan grupperna få ytterligare en liten stund till att diskutera den. Det kan också vara en fråga som elevrådsrepresentanten får ta med sig till elevrådet alternativt en fråga som eleverna får ta till rektor eller annan undervisande lärare. Då fördelas också vem/vilka som får ta ansvar för föra fram den frågan till rätt person.

Läraren antecknar också om han/hon fått något uppdrag och återkommer till eleverna när uppdraget är utfört eller när han/hon tänkt klart kring frågan. Så här kan några anteckningar från ett gruppråd se ut.

Protokoll till gruppråd

Positiva och givande effekter

Det är fantastiskt kul att gå runt och höra det fokus som blir på gruppråden. Dels får alla komma till tals och dels får alla träna på de olika roller som finns och som bland annat gör att man utvecklar sin samarbetsförmåga och trygghet i gruppen. Eleverna får också tänka tillsammans, vilket gör att många relevanta och kloka tankar och idéer kommer upp. Vi har för länge sedan slutat att diskutera frågor som vi inte kan påverka – numera diskuteras sådant som går att förändra och som handlar om vad vi i klassen och på skolan faktiskt kan göra och utveckla. Eleverna får också ofta komma fram till hur de själva kan ta ansvar för att en förändring sker – inte bara låta någon annan göra saker för dem hela tiden. Det är så härligt. Numera älskar jag mina gruppråd och de är långt ifrån kaos eller enstämmiga. Prova du också!

 

Kontakt
Utbildningskontoret

S:t Persgatan 95
602 33 Norrköping