Vägföreningar

En vägförening ansvarar för skötsel av till exempel gator och grönområden inom ett visst område med enskilt huvudmannaskap. Vägförening är ett gammalt uttryck som inte längre används i lagstiftningen. Nu pratar man istället om samfällighetsföreningar eller vägsamfälligheter.

Nytt bidragssystem 2022

Den 14 december 2021 tog tekniska nämnden beslut om hur bidragssystemet för vägföreningarna ska se ut framöver. Från och med januari 2022 ska det nya bidragsystemet gälla. Här har vi samlat frågor och svar om det nya systemet.

Kommunen har på olika sätt informerat om det nya beslutet

  • Informationsmöte 2 juni
  • Pressträff 3 december
  • Informationsmöten för vägföreningar 8 och 9 december

Vanliga frågor och svar om bidragen

Hur förändras bidragssystemet?

Det nya bidragssystemet kan delas upp i tre delar.

  • Den första delen utgår ifrån vilka enskilda vägar som idag får statligt stöd från trafikverket. Utifrån trafikverkets beräkningar betalar kommunen ytterligare 30 procent av driftkostnaden. Det här stödet kommer främst vägföreningar med gles bebyggelse på landsbygden till godo. Den här bidragsformen finns redan idag och är oförändrad.

  • Den andra delen ges till vägar som är längre än 500 meter och som inte är berättigat statligt stöd. Här görs en uträkning för hur många folkbokförda som bor inom föreningens område. Desto fler personer som bor, desto högre blir bidraget. Det här stödet ersätter ett öronmärkt bidrag som delats ut till 23 föreningar. Enligt det nya sättet att beräkna stödet blir minst 92 föreningar berättigade till bidraget. Läs mer om hur bidraget räknas ut här.

  • Den sista delen av bidragsystemet riktas till orter som i översiktsplanen är utpekade utvecklingsorter. Hit räknas Kimstad, Skärblacka, Svärtinge, Åby/Jursla, Krokek/Strömsfors och Östra husby. Syftet med det här bidraget är att se till så att dessa orter kan sköta om och utveckla grönområden, parker och lekplatser. Det här bidraget ersätter de tjänster som kommunen utför idag i vissa områden. Läs mer vilka krav som ställs för att få del av bidraget här.
Vilka föreningar får bidrag enligt förslaget till nytt system från 2022?

Alla vägsamfälligheter med mer än 500 meter väg får bidrag. Bidraget är uppbyggt i tre delar.

  • Dels ett pålägg i procent av det som Trafikverket betalar ut (till de som får statligt bidrag).
  • Dels ett särskilt bidrag som tar hänsyn antal boende per vägmeter (till de som inte får statligt bidrag från Trafikverket).
  • Dels ett utvecklingsbidrag för att hålla grönytor på allmän plats i gott skick (till de största utvecklingsorterna i kommunens översiktsplan).

Fler föreningar får bidrag utifrån den nya modellen.

När kommer det nya systemet att gälla?

Det nya bidragsystemet gäller från och med januari 2022. Utvecklingsbidraget som ersätter skötsel av grönytor träder i kraft 1 januari 2023.

Hur räknas bidraget för vägar som inte får statligt stöd ut?

Desto fler boende per meter väg desto högre bidrag. Bidraget blir 100 kronor per folkbokförd person.

För att räkna ut detta tar vi antal boende längs ”övrig väg” (andel väg som inte får statligt stöd i föreningen) delar med antal meter övrig väg, gångrar det med antal meter övrig väg och gångrar det med bidraget på 100 kronor för att få fram totalsumma för bidraget.

Räkneexempel
Vi räknar att en förening har 10 km väg som får statligt stöd och 30 km väg som inte får statligt stöd. Det är 2 000 personer som är folkbokförda inom föreningens område. Vi räknar schablonmässigt att tre fjärdedelar av de boende bor längs väg som inte får bidrag (vi kommer inte räkna hur många som faktiskt bor längs vägen).

1500/3000x3000x100= 150 000 kronor.

Är budgetpotten för bidragen bestämd för lång tid framöver? Vad händer när det blir fler föreningar som ska dela på potten – höjs den då?

Budgetpotten bestäms rent formellt från år till år i budgetarbetet för nämnden. Det går inte att lova något över mandatperioder men den politiska viljan är att ge så långsiktiga besked som möjligt och inte ändra i bidragsystemet med kort varsel. Allt för att ge föreningarna så lång planeringshorisont som möjligt.

Kommer man behöva ansöka om de nya bidragen eller betalas de ut automatiskt?

Hur de administrativa rutinerna kring bidragen kommer se ut framöver är inte beslutat.

Får vägföreningar kompensation för att andra verksamheter belastar vägen tex. industrier, badplatser, skolor m.m.?

Verksamheter som finns inom föreningens förrättade område till exxempel förskolor eller företag är nyttjare av föreningens väg och därmed medlemmar.

Vid fördelning av avgifter till föreningens medlemmar tillämpas andelstal som speglar belastningen på vägen. Principen är att den som belastar mest betalar mest. Andelstalen fastställs i förrättningen av Lantmäteriet.

Någon kompensation via bidrag finns inte.

Kommer kommunen ställa några krav på föreningar som får bidrag?

Kravet för att vara berättigad bidrag är att allmän trafik ska tillåtas på förenings vägar och att det inte får förekomma olovlig skyltning. Föreningen ska dessutom följa sina stadgar och hålla protokollförda styrelse- och årsmöten.

Är de krav som kommunen ställer på vägarna för att ge service t.ex. skolskjuts och sophämtning bidragsgrundande?

Nej, bidragen är inte knutna till sådana krav och kan inte heller ta hänsyn till specifika förutsättningar i olika områden.

Kommunen ställer samma krav på alla vägar och oavsett vem som är huvudman. Kraven ställs utifrån framkomlighet och säkerhet för både förare, passagerare och personer som vistas i trafikmiljön.

Vad gäller till exempel skolskjuts åligger det chauffören att tillse att resandet sker på ett säkert sätt.

Vad händer med skötseln av gång/cykelvägar, lekplatser och liknande som inte ingår i en förenings förrättning/ansvar?

I de fall föreningen anser vissa inventarier (till exempel ett lekredskap, väg eller dylikt) tillhör kommunen får separat hantering ske utifrån aktuell förrättning och gällande lagrum.

Kommunen vill komma tillrätta med otydligheter i ansvarsfördelning och kommer att föra en dialog med berörda föreningar.

Grundidén med det nya bidragsystemet är att föreningar får bidrag och då ska sköta om dessa anläggningar.

Vilka föreningar får omställningsbidraget?

För att underlätta omställningen för de föreningar som idag får tjänster i form av skötsel av parker och grönområden delas en engångssumma om totalt 5 miljoner ut. Syftet med pengarna är att föreningen ska kunna förbereda sig inför att själva behöva köpa in eller i egen regi ta hand om sina grönområden framåt.

  • Åby-Jursla cirka 1 400 000 kronor
  • Svärtinge östra cirka 50 000 kronor
  • Kimstad cirka 700 000 kronor
  • Skärblacka cirka 1 200 000 kronor
  • Östra Husby cirka 500 000 kronor
  • Ljunga cirka 200 000 kronor
  • Kolmården cirka 1 000 000 kronor
Vad händer med de sökbara bidragen för skolvägar och lekplatser?

Bidragsformen försvinner i och med den nya bidragsmodellen. Investeringar för skolvägar och lekplatser ska istället rymmas inom de andra bidragsformer kommunen ger.

Vilka krav ställs för att en förening ska få bidrag till skötsel av grönytor?

Områden som i översiktsplanen är utpekade utvecklingsorter, eller ligger i direkt anslutning till en utvecklingsort och har minst 10 000 kvadratmeter grönområden är berättigade till bidraget.

Varför kommer inte Ljunga få det nya utvecklingsbidraget för grönytor?

För att göra det nya systemet transparent valdes översiktsplanens utvecklingsorter som utgångspunkt för vilka orter som ska vara berättigade till bidrag. För Ljunga, som idag får skötsel av kommunen, men inte är en utpekad utvecklingsort, blir detta en försämring jämfört med tidigare system.

Vanliga frågor och svar om vägföreningar

Varför måste jag betala avgift till vägföreningen när jag ändå betalar skatt?

I Sverige är ansvaret för vägar fördelat mellan staten, kommunen och enskilda (samfällighetsföreningar eller personer). Juridiskt brukar man använda ordet huvudmannaskap istället för ansvar, huvudman är den som ansvarar för till exempel ett område eller en väg.

Vilken typ av huvudmannaskap det är fastställs i detaljplanen för området som görs utifrån bestämmelserna i plan- och bygglagen. När det gäller enskilda vägar har de personer som har nytta av vägen också ansvar för att den sköts. Ofta bildas en samfällighetsförening för att hantera ansvaret. Det här gäller över hela Sverige och är alltså inte unikt för Norrköpings kommun.

När man köper ett hus i ett område med enskilt huvudmannaskap godkänner man samtidigt att man får en del av ansvaret för att sköta vägarna.

Det är bestämmelserna i plan och bygglagen som styr att det finns skillnader mellan olika områden och som gör att du som bor vid en enskild väg måste betala avgift för skötseln av den enskilda vägen.

Läs mer om enskilda vägar på trafikverket.se

Är det inte mot likställighetsprincipen att det finns vägföreningar?

Principen om likställighet som finns i kommunallagen innebär att kommuner ska behandla medlemmar i samma situation lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Exempel på medlemmar i samma situation är de som bor i vägföreningsområden (enskilt huvudmannaskap). Det nya bidragsystemet har tydligare regler för fördelningen av bidrag och är mer likställt än tidigare eftersom fler får bidrag och att det sker på sakliga grunder.

Vilket huvudmannaskap (enskilt eller kommunalt) som gäller för ett område fastställs i detaljplanen i enlighet med lagstiftningen i plan- och bygglagen. Plan- och bygglagen är en speciallagstiftning, vilket gör att kommunallagens bestämmelser, till exempel likställighetsprincipen, inte kan tillämpas på frågan om huvudmannaskap.

Hur stor är avgiften till vägföreningen?

Vägföreningen beslutar själv hur hög avgiften ska och behöver vara.

Några exempel som kommunen känner till visar på ett spann mellan 1000 – 5000 kronor per år och medlem. Avgiften kan vara olika för fastighetsägare i en förening beroende på så kallade andelstal som ska ge en rättvis fördelning utifrån hur mycket fastigheten använder vägarna eller andra gemensamma anläggningar. 

I vissa föreningar som får sänkt bidrag kanske medlemsavgiften till vägföreningen behöver höjas något.

Var finns vägföreningarna i Norrköpings kommun?

Vägföreningar finns över hela kommunen. De största vägföreningarna finns i tätorterna utanför staden.

I Norrköping finns flera exempel på väg- och samfällighetsföreningar inom staden. Kartbilden nedan visar var det finns så kallade gemensamhetsanläggningar inom Norrköpings tätort. En gemensamhetsanläggning kan vara till exempel en ledning, en väg eller ett grönområde som en grupp människor gemensamt ansvarar för.

Kartbild som visar var det finns samfällighetsföreningar och vägföreningar i Norrköping
Kontakt
Samhällsbyggnadskontoret

Förvaltningshuset Rosen
Trädgårdsgatan 21
601 81 Norrköping

Samhällsbyggnadskontorets företagslinje