Vägföreningar
En vägförening ansvarar för skötsel och investeringar av till exempel gator och grönområden inom ett visst område med enskilt huvudmannaskap.
Vägförening är ett gammalt uttryck som inte längre används i lagstiftningen. Nu pratar man istället om samfällighetsföreningar eller vägsamfälligheter.
I Norrköpings kommun beslutades 2021 att ett nytt bidragssystem skulle införas. Bidragssystemet har i februari 2023 vunnit laga kraft. Hur bidragssystemet fungerar kan du läsa om längre ner på sidan.
Kommunfullmäktige beslutade den 28 augusti 2023 att kommunen ska göra det möjligt att helt eller delvis ta över allmän mark som vägar och lekparker från vägföreningar.
2024-03-11 Sex vägföreningar har ansökt om kommunalt övertagande av allmän plats.
De utpekade utvecklingsorterna i nuvarande översiktsplan är Skärblacka, Kimstad/Norsholm, Åby/Jursla, Svärtinge, Krokek och Östra Husby.
Att genomföra ett kommunalt övertagande av huvudmannaskap för allmän platsmark är ett omfattande arbete. Det rent juridiska övertagandet kan ske först efter att aktuella detaljplaner ändrats eller nya detaljplaner tagits fram för den allmänna platsmarken.
Utifrån dessa kriterier har Östra Husby valts som prioriterat område att inleda en övertagandeprocess med. Området har goda förutsättningar gällande dagvattenhantering samt planmässiga och fastighetsrättsliga förhållanden.
För att en övertagandeprocess ska kunna inledas har medel äskats för år 2025. I juni 2024 ska kommunfullmäktige besluta om medel beviljas eller inte.
2023-09-01 Vägföreningar är välkomna till informationsträff
Kommunfullmäktige fattade den 28 augusti beslut om att möjliggöra ett kommunalt övertagande av allmän plats från vägföreningar. Norrköpings kommunen bjöd in till en informationsträff den 19 november.
Informationsmötet är främst riktat till vägföreningar inom prioriterade utvecklingsorter men även andra vägföreningar är välkomna att delta om de så önskar.
Läs mer om kommunens övertagande
2023-08-28 Beslut fattat i kommunfullmäktige som innebär att Norrköpings kommun ska göra det möjligt att helt eller delvis ta över allmän mark som vägar och lekparker från vägföreningar
I princip alla vägföreningar kan ansöka om övertagande, men föreningar i prioriterade utvecklingsorter i översiktsplanen ska ha förtur.
Läs mer om kommunens övertagande
2023-08-28 Läs webbnyhet
Läs webbnyheten "Kommunen öppnar upp för att ta över allmän mark från vägföreningar"
2023-03-27 Beslut fattat i samhällsplaneringsnämnden om möjlighet att växla utvecklingsbidrag mot kommunal skötsel av grönytor
Detta gäller för vägföreningar i översiktsplanens utvecklingsorter samt Ljunga.
Läs dokumentet "Information och anvisningar om växling av bidrag"
Pdf, 558.9 kB.
2023-02-27 Läs webbnyhet:
Läs webbnyheten "Övertagande av vägföreningar utreds under våren 2023"
Vanliga frågor och svar om bidragen
Bidragssystemet delas upp i tre delar.
- Den första delen utgår ifrån vilka enskilda vägar som idag får statligt stöd från trafikverket. Utifrån trafikverkets beräkningar betalar kommunen ytterligare 30 procent av driftkostnaden. Det här stödet kommer främst vägföreningar med gles bebyggelse på landsbygden till godo.
- Den andra delen ges till vägar som är längre än 500 meter och som inte är berättigat statligt stöd. Här görs en uträkning för hur många folkbokförda som bor inom föreningens område. Desto fler personer som bor, desto högre blir bidraget. Läs mer om hur bidraget räknas ut här.
- Den sista delen av bidragsystemet riktas till orter som i översiktsplanen är utpekade utvecklingsorter. Hit räknas Kimstad, Skärblacka, Svärtinge, Åby/Jursla, Krokek/Strömsfors och Östra husby. Syftet med det här bidraget är att se till så att dessa orter kan sköta om och utveckla grönområden, parker och lekplatser. Det här bidraget riktas till föreningar som ligger i översiktsplanen utpekade utvecklingsorter, samt till Ljunga. Läs mer vilka krav som ställs för att få del av bidraget här.
Alla vägsamfälligheter med mer än 500 meter väg får bidrag för vägunderhåll. Föreningar som ligger inom i översiktsplanen utpekade utvecklingsorter (och har mer än 10 000 kvm grönyta) samt Ljunga får även ett utvecklingsbidrag för att hålla grönytor på allmän plats i gott skick.
Desto fler boende per meter väg desto högre bidrag. Bidraget blir 100 kronor per folkbokförd person.
För att räkna ut detta tar vi antal boende längs ”övrig väg” (andel väg som inte får statligt stöd i föreningen) delar med antal meter övrig väg, gångrar det med antal meter övrig väg och gångrar det med bidraget på 100 kronor för att få fram totalsumma för bidraget.
Räkneexempel
Vi räknar att en förening har 10 km väg som får statligt stöd och 30 km väg som inte får statligt stöd. Det är 2 000 personer som är folkbokförda inom föreningens område. Vi räknar schablonmässigt att tre fjärdedelar av de boende bor längs väg som inte får bidrag (vi kommer inte räkna hur många som faktiskt bor längs vägen).
1500/3000x3000x100= 150 000 kronor.
Om kommunen tar över ansvaret för en förenings anläggningar gäller det även kostnaderna för dessa och då finns inte längre någon grund för utbetalning av bidrag. Så länge vägföreningen har ansvaret för anläggningar ges bidrag.
Utbetalningarna ska ske automatiskt till föreningar som är berättigade. Om utbetalning inte skett kan det vara så att samhällsbyggnadskontoret saknar något underlag eller har fel uppgifter angående föreningens anläggningar. Föreningen behöver då kontakta samhällsbyggnadskontoret.
Kravet för att vara berättigad bidrag är att allmän trafik ska tillåtas på föreningsvägar och att det inte får förekomma olovlig skyltning. Föreningen ska dessutom följa sina stadgar och hålla protokollförda styrelse- och årsmöten.
Nej, för de föreningar som byter utvecklingsbidraget mot kommunal skötsel av grönytor kommer skötselnivåerna utgå från kommunens standard för den typen av områden. Kommunen gör inga reinvesteringar såsom utbyte av lekutrustning och liknande eftersom det är huvudmannens, det vill säga föreningens, ansvar. Ett avtal tecknas som reglerar vem som ansvarar för vad och vad som ingår i den kommunala skötseln.
I det fall kommunen tar över huvudmannaskapet och ansvaret för föreningens anläggningar är det också kommunen som bestämmer över skötselnivåer.
Nej, bidragen är inte knutna till sådana krav och kan inte heller ta hänsyn till specifika förutsättningar i olika områden.
Kommunen ställer samma krav på alla vägar och oavsett vem som är huvudman. Kraven ställs utifrån framkomlighet och säkerhet för både förare, passagerare och personer som vistas i trafikmiljön.
Vad gäller till exempel skolskjuts åligger det chauffören att tillse att resandet sker på ett säkert sätt.
Det så kallade utvecklingsbidraget ges från och med 2023 till följande föreningar:
- Åby-Jursla
- Svärtinge östra
- Kolmården
- Strömsfors
- Kimstad
- Skärblacka
- Östra Husby
- Ljunga
Vanliga frågor och svar om vägföreningar
En samfällighetsförening som bildats för att ta hand om t.ex. gemensamma vägar eller områden där kommunen inte är huvudman, så kallade enskilda vägar eller enskilda områden. Vad föreningen ansvarar för, får ägna sig åt och hur den gemensamma anläggningen ska förvaltas fastställs i ett anläggningsbeslut i enlighet med anläggningslagen. Processen för att skapa en gemensamhetsanläggning och en förening kallas förrättning och drivs av lantmäterimyndigheten.
Principen om likställighet som finns i kommunallagen innebär att kommuner ska behandla medlemmar i samma situation lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Exempel på medlemmar i samma situation är de som bor i vägföreningsområden (enskilt huvudmannaskap). Det nya bidragsystemet har tydligare regler för fördelningen av bidrag och är mer likställt än tidigare eftersom fler får bidrag och att det sker på sakliga grunder.
Vilket huvudmannaskap (enskilt eller kommunalt) som gäller för ett område fastställs i detaljplanen i enlighet med lagstiftningen i plan- och bygglagen. Plan- och bygglagen är en speciallagstiftning, vilket gör att kommunallagens bestämmelser, till exempel likställighetsprincipen, inte kan tillämpas på frågan om huvudmannaskap.
I Sverige är ansvaret för vägar fördelat mellan staten, kommunen och enskilda (samfällighetsföreningar eller personer). Juridiskt brukar man använda ordet huvudmannaskap istället för ansvar, huvudman är den som ansvarar för till exempel ett område eller en väg.
Vilken typ av huvudmannaskap det är fastställs i detaljplanen för området som görs utifrån bestämmelserna i plan- och bygglagen. När det gäller enskilda vägar har de personer som har nytta av vägen också ansvar för att den sköts. Ofta bildas en samfällighetsförening för att hantera ansvaret. Det här gäller över hela Sverige och är alltså inte unikt för Norrköpings kommun.
När man köper ett hus i ett område med enskilt huvudmannaskap godkänner man samtidigt att man får en del av ansvaret för att sköta vägarna.
Det är bestämmelserna i plan och bygglagen som styr att det finns skillnader mellan olika områden och som gör att du som bor vid en enskild väg måste betala avgift för skötseln av den enskilda vägen.
Vägföreningen beslutar själv hur hög avgiften ska och behöver vara.
Några exempel som kommunen känner till visar på ett spann mellan 1000 – 5000 kronor per år och medlem. Avgiften kan vara olika för fastighetsägare i en förening beroende på så kallade andelstal som speglar belastningen på vägen. Andelstalet ska ge en rättvis fördelning utifrån hur mycket fastigheten använder vägarna eller andra gemensamma anläggningar, principen är att den som belastar vägen mest betalar mest. Andelstalen fastställs i förrättningen av Lantmäteriet.
Verksamheter som finns inom föreningens förrättade område, till exempel förskolor eller företag, är nyttjare av föreningens väg och därmed medlemmar.
Vägföreningar finns över hela kommunen. De största vägföreningarna finns i tätorterna utanför staden.
I Norrköping finns flera exempel på väg- och samfällighetsföreningar inom staden. Kartbilden nedan visar var det finns så kallade gemensamhetsanläggningar inom Norrköpings tätort. En gemensamhetsanläggning kan vara till exempel en ledning, en väg eller ett grönområde som en grupp människor gemensamt ansvarar för.
Relaterat