Metakognitivt lärande och självreglering

Av Caisa Skoglund, utvecklingslärare vid FoU-avdelningen och Therese Björnstam, psykolog Centrala Barn- och elevhälsan i Norrköpings kommun

Publicerad 23-11-23

Lästid 12 minuter

I skolan ska våra elever inte bara lära sig ämneskunskaper, de ska också få möjlighet att utveckla sin medvetenhet om hur de lär sig. I skolans olika läroplaner beskrivs att skolans mål är att varje elev genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt eget lärande. “Hur tänkte du när du löste uppgiften?” är en fråga de flesta av oss, som arbetar med barn och elever, har ställt, med förhoppning om att elever reflekterar om sitt eget lärande. För många elever är det svårt att svara på frågor om strategier och tänkande och svar som “vet inte” och “jag bara gjorde” är vanligt. Innebär det att eleven inte har några studiestrategier? Nej, menar forskaren Petri Partanen, däremot behöver vi förstå och aktivt arbeta med begreppet metakognition i vår undervisning. Vi behöver också prata med våra elever om studiestrategier utifrån deras ålder och förutsättningar, för att på bästa sätt kunna utveckla deras medvetenhet om sitt lärande genom undervisningen.

Metakognition

Metakognition är ett begrepp som har använts och används i mycket bred bemärkelse. I dess bredaste omfattning avser metakognition tänkande om tänkandet och i utbildningssammanhang även lärande om lärandet. En uppdelning, som används för att förtydliga metakognition som begrepp, är att dela upp begreppet i två delar: metakognitiv kunskap och självreglering.

Metakognitiv kunskap innefattar elevens kunskaper om tillvägagångssätt för att lära sig. Det delas i sin tur in i ämnes-/domänspecifik kunskap och mer generell kunskap. Ämnes-/domänspecifik kunskap avser till exempel vilka strategier en elev använder i mötet med en svår text, som möjliggör att eleven klarar uppgiften. Generell kunskap handlar om elevens kunskap om vilka förutsättningar som krävs för att eleven ska lära sig något, antingen generellt eller i ett specifikt ämne.

Självreglering är kopplat till exekutiva funktioner (mer förklaring i nästa stycke) och handlar om hur en elev kan styra sig själv i lärandet, till exempel gällande uppmärksamhet, impulskontroll och att avväga hur arbetet med uppgiften fortskrider och vilket som är nästa steg utifrån det.

Utveckling av lärandeförmåga

Metakognitiva kunskaper och självreglering är ingen medfödd förmåga, utan ses som en färdighet som utvecklas under livet. Det är kopplat till bl.a. exekutiva funktioner, vilket är ett samlingsbegrepp för flera olika processer, som styrs av pannloben. Mycket förenklat så kan exekutiva funktioner sägas vara det som fungerar som hjärnans arbetsledare, det leder, planerar och organiserar handlingar. Exekutiva funktioner innefattar processer som riktar, vidmakthåller samt växlar uppmärksamhet och koncentration. Det har också en reglerande, hållande funktion, av till exempel arbetsminne och känslouttryck. Pannloben fortsätter att utvecklas ända upp i 25-årsåldern, vilket gör att elever vi möter håller på att utveckla färdigheter kopplade till de processer som styrs från pannloben. Förskolebarn och barn i skolans lägre årskurser har viss förmåga att tänka kring sitt lärande och utveckla metakognitiva strategier, men strategierna är färre och eleverna har svårare att själva ge uttryck för dem.

Det innebär att vi behöver ha olika förväntningar på eleven och anpassa vår undervisning inom metakognition till elevens ålder, elevens egna förutsättningar och vilken träning eleven har fått i färdigheten. Utveckling av färdigheter kopplade till exekutiva funktioner ska inte heller ses som en linjär process utan istället som en rekursiv process, alltså en process som ofta behöver återupprepas i olika sammanhang och om igen utifrån behov. Hur du som pedagog kan gå tillväga för att utveckla dina elevers förmåga, kan du läsa om i sista avsnittet.

Självreglering: En viktig färdighet för alla elever

Krav på metakognitiva kunskaper och självreglering är idag inbyggt i skolsystemet, både genom läroplanen och genom hur vi organiserar skolan med krav på självreglering. Skolverket samt forskaren David Mitchell uppger att få tillgång till metakognitiv kunskap och självreglering kan vara effektiva insatser för elever i riskzonen för skolmisslyckanden. Genom ett arbetssätt som inkluderar ett fokus på metakognitiv kunskap och färdigheter, får eleverna hjälp med stödstrukturer, vilket ökar lärmiljöns tillgänglighet och elevernas autonomi i lärandet. Det innebär att undervisningen behöver innehålla ett aktivt förhållningssätt för att utveckla dessa färdigheter och strategier i elevgruppen. Psykologen Petri Partanen tydliggör ytterligare vårt ansvar i skolan när han säger att stödstrukturer aldrig får vara hemligt för elever, utan vi ska ständigt stärka en medvetenhet, ett språkbruk och göra eleverna delaktiga i detta arbete.

För elever med olika svårigheter framhålls av Skolverket och SPSM att metakognitiva kunskaper och självreglering är av stor betydelse för såväl elevens kunskapsutveckling, liksom elevens förhållningssätt till sig själv som elev. För de elever som till exempel riskerar att inte nå målen har det visat sig att de saknar metakognitiv kunskap och självreglering och om dessa färdigheter ökar, så ökar också elevens lärande och framgång i skolan. Det gäller även för utveckling av specifika färdigheter, såsom läsförståelse och matematisk problemlösningsförmåga. Även för elever med ADHD, som ofta har svårare att utveckla självreglering, lyfts elevens möjlighet att bli mer strategisk och målinriktad kring sitt lärande och behovet av en utveckling av tillit till den egna förmågan, som framgångsrika arbetssätt för elevens kunskapsutveckling.

Skolverket framhåller också att metakognition är ett område som har betydelse för den psykiska hälsan och är en färdighet där det dubbelriktade sambandet mellan hälsa och lärande blir synligt. Exekutiva funktioner är förutom sin arbetsledande funktion också kopplat till en färdighet som kallas kognitiv eller psykologisk flexibilitet. Psykologisk flexibilitet hjälper till att skifta uppmärksamhet och perspektiv, vilket leder till att en individ inte fastnar i samma tankar eller beteenden, varken i förhållande till sig själv eller till andra. Exempelvis kan det hjälpa en elev att klara ett långsiktigt mål i skolarbetet, trots att de initiala tankarna säger till eleven “det kommer aldrig att gå”, “jag orkar inte”, “jag fattar ingenting”, “jag kan lika gärna ge upp redan nu”. Den erfarenheten kan i sin tur hjälpa eleven att klara andra svåra upplevelser i livet kopplat till livserfarenheter eller ohälsa.

Metoder för att utveckla metakognitivt lärande

Utifrån detta kan konstateras att metakognitiv kunskap och självreglering är en viktig del av den didaktiska kunskapsöverföringen. Det metakognitiva tillägget till ämneskunskaper innehåller reflektion kring sitt lärande, lärstrategier, självreglering och studieteknik såväl i ämnen som ämnesövergripande. Det belyser också vikten av att fortsätta ha stödstrukturer hela vägen genom skolsystemet, även om stödstrukturerna förändras i takt med elevernas färdigheter utvecklas.

Utifrån detta tankesätt går det att urskilja såväl gemensamma som separata aktiviteter, som kan öka våra elevers metakognitiva förmåga och självreglering. Gemensamma aktiviteter som stärker såväl metakognitiva förmågor och självreglering som ämneskunskaper handlar till exempel om att stärka elevernas reflektionsförmåga, erbjuda nya erfarenheter och perspektiv på ämnen och kunskaper, arbeta språkförstärkande och få tillgång till språket genom undervisning samt att lyckas med en uppgift som har krävt ansträngning. Det handlar också om att reflektera över vilka förutsättningar som ges eleven kring att använda sig av sin självregleringsförmåga och eventuella behov av kompensatoriska verktyg.

Aktiviteter som syftar till att stärka elevernas metakognitiva kunskaper och självreglering påverkas av elevernas utgångsläge, i form av ålder, förutsättningar och förkunskaper. Nedan finns några goda exempel som utgår från hur du kan bygga elevers kunskap och färdigheter steg för steg genom undervisning. Eleverna vi möter är i utveckling av dessa färdigheter. Stegen ska därför inte ses som en linjär process, utan som tidigare beskrivits är det en rekursiv process, alltså en process som ofta behöver återupprepas i olika sammanhang och om igen utifrån behov.

Rikta och hålla uppmärksamheten

För barn i förskoleåldern och i skolans lägre årskurser är förmågan till självreglering starkt kopplad till förmågan att hålla uppmärksamhet. I dessa åldrar har det stor betydelse att arbeta med yttre hjälpmedel, såsom bildscheman, stegvis arbetsgång och påminnelser om frågor. För vissa elever kvarstår detta behov genom hela skolgången.

Modellering och kooperativa strukturer

För elever som börjar kunna rikta sin uppmärksamhet och därmed lättare kan utveckla sin metakognitiva kunskap och självreglering är språket en nyckel. Det är för många elever lättare att få syn på strategier i lärandet från vuxna eller att höra en kamrat uttrycka sig, för att medvetandegöra och stärka sin egen uttrycksförmåga. Som pedagog behövs ett aktivt förhållningssätt, där pedagogen undervisar i metakognitiva strategier och uppmuntrar ett samtal kring metakognition i klassrummet.

Kooperativt lärande är ett förhållningssätt med ett väl strukturerat arbete för att få med alla elever i undervisningen. Ett exempel på arbetssätt kan då vara att få öva på att ställa på förhand givna frågor i par till varandra, då det ibland kan vara lättare att vara uppmärksam på hur någon annan tänker än sina egna tankar. Där kan EPA (enskild-par-alla) användas som modell, men i modifierad form, där pedagogen kan dela med sig av strategier och där den enskilda reflektionen, blir det sista steget.

I högre årskurser kan elever lättare koppla strategier i lärandet till sig själv. Det finns dock fortfarande fördelar av att rikta blicken utåt först, till exempel genom att använda sig av analysmaterial och diskussioner, för att öka den självreflekterande förmågan. Elever kan t.ex. få analysera olika typer av texter och ge omdömen kring dessa utifrån givna bedömningsmallar, och sedan koppla det till sin egenproducerade text och till lärstrategier, som eleven använder sig av eller behöver utveckla.

Före - under - efter

En generell strategi att använda i sin undervisning kring metakognition är att förhålla sig till de tre begreppen före, under och efter. Före innebär ett tydliggörande av vad eleven behöver använda sig av för strategier innan eleven tar sig an en uppgift eller en aktivitet. Under innebär pauser i arbetet där eleven får stöd att reflektera kring om strategierna fungerar eller behöver förändras. Efter innebär en utvärdering och en planering inför nästa gång eleven stöter på liknande uppgifter eller aktiviteter. En strategi som är mer hjälpsam för eleverna än att ställa frågor är om pedagogen presenterar domänspecifika strategier, som eleverna kan utgå ifrån, och övar dem tillsammans med eleverna och hjälper eleverna att analysera strategierna i förhållande till sitt lärande.

Begreppen före - under - efter kan också användas i pedagogens egen planering, t.ex. vid införandet av ett nytt moment eller kunskapsområde för eleverna. Då kan det vara hjälpsamt att fundera över vilka nya strategier eleverna behöver för att kunna ta sig an området, och påminna sig om vilka de redan har arbetat med. Det kan också vara viktigt att synliggöra för eleverna vilka strategier som de kommer att arbeta med och efteråt reflektera tillsammans med eleverna om vilka strategier som var användbara.

Exempel på domänspecifika strategier

Förstå strukturen i en text som ska läsas - FOSSUS
Förutsäg vilka idéer som berättelsen innehåller.
Ordna dina tankar.
Sök efter strukturen.
Sammanfatta huvudidéerna.
Utvärdera genom att jämföra, förklara och förutsäga.
Sammanfatta hela texten.

Skriva uppsats - FLAS
Fundera ut en ämnesrubrik.
Lägg till stödjande idéer.
Avvisa eventuella argument för andra sidan.
Slutför det hela med en sammanfattning.

Problemlösning - IDEAL
Identifiera: Inse att det finns ett problem att lösa.
Definiera: Definiera roten till problemet och lägg fram relevant information.
Exponera förslag: Fundera över vilken information och vilka strategier som behövs för att lösa problemet.
Agera: Använd tillgängliga resurser för att agera och lösa problemet.
Läs av: Se om lösningen fungerar och ändra strategi vid behov.

Språklig medvetenhet och begreppslig förståelse - Frayers diagram
Frayers diagram har utvecklats för att öka elevers begreppsliga förståelse, före, under och efter undervisningsmoment. Den kan också användas för ämnesövergripande begrepp, såsom jämföra, reflektera, röd tråd och dra slutsatser. Genom utökad begreppslig förståelse kan elever få syn på sitt eget lärande. Modellen består av en fyrfältare som innehåller:
⁃ Definition (ordbeskrivning)
⁃ Kännetecken (allmän beskrivning)
⁃ Exempel (synonymer, tillämpning)
⁃ Icke-exempel/motsatsord (antonymer)

Återkoppling som hjälper eleverna att tänka om sitt lärande

Forskarna Helen Timperley och John Hattie har, i sin artikel “The power of feedback”, lyft fram metakognition som ett verktyg för pedagoger vid återkoppling till eleverna. De anger att det finns fyra nivåer av återkoppling, där nivå 3 handlar om att utveckla elevernas metakognitiva färdigheter och självreglerande förmåga, vilket de visar är en kraftfull undervisningsstrategi.

  • Nivå 1: Återkoppling om uppgiften, till exempel om den var rätt eller fel, eller korrigerande kommentarer (1+1 = 2, beutiful - beautiful)
  • Nivå 2: Återkoppling om processen kring uppgiften, till exempel om hur en elev behöver förbättra uppgiften (röd tråd, meningsbyggnad, matematiska uppställningar och jämförande mellan begrepp)
  • Nivå 3: Återkoppling om elevens självreglerande förmåga, till exempel uppmaningar om att eleven ska använda olika strategier samt kontrollera och utvärdera om alla delar i en uppgift finns med (se exempel ovan för domänspecifika strategier)
  • Nivå 4: Återkoppling om eleven som person, till exempel omdöme av elevens personliga egenskaper vid genomförande av en uppgift (Du är så duktig! Försök att skärpa dig! Jag tror att du är skärmberoende!

Sammanfattning

Sammanfattningsvis beskriver läroplanen att vi som arbetar i skolan ska utveckla våra elevers tänkande, både i form av ämneskunskaper och deras medvetenhet kring sitt eget lärande. Ett sätt att ta sig an det är genom begreppet metakognition, som består av såväl metakognitiva färdigheter som självreglering. Att undervisa i metakognitiva strategier och göra dem synliga för elever har visats ha betydelse för såväl elevers lärande och framgång i skolan, liksom deras syn på sig själv som elev. Att eleverna får lära sig att kunna styra och planera sitt egna lärande, även gällande uppmärksamhet och impulskontroll. De elever vi möter i skolan är fortfarande i utveckling gällande dessa färdigheter och det finns skilda förutsättningar kring att utveckla färdigheter utifrån ålder, individuella förutsättningar och hur mycket arbete som har skett tidigare. Det är alltså någonting vi ständigt behöver återkomma till genom hela elevens skolgång. Att ha en förståelse för elevers skilda förutsättningar och ett aktivt förhållningssätt i undervisningen är en förutsättning för att stödja elevens utveckling. Att ge elever återkoppling är också viktigt i att främja deras självreglerande förmåga och metakognitiva strategier.

Exempel på frågor att diskutera tillsammans med kollegor

  • Hur arbetar jag med att utveckla elevernas metakognitiva färdigheter och självreglering i min undervisning?

  • Vilka strategier använder jag för att hjälpa eleverna att utveckla metakognitiva färdigheter och självreglering?

  • Hur anpassar jag min undervisning till elevernas olika behov och förutsättningar?

  • Vilka förväntningar ställer min lärandemiljö på elevernas självregleringsförmåga och hur skapar jag arbetssätt som gynnar elevernas självregleringsförmåga?

  • Hur kan jag samarbeta med andra lärare för att utveckla vår undervisning för att stärka elevers metakognitiva färdigheter och självreglering?

  • Hur kan jag ge återkopplingen på ett sätt som uppmuntrar eleven att fortsätta utveckla sina metakognitiva färdigheter och studiestrategier?

Referenser

Kontakt
Utbildningskontoret

S:t Persgatan 95
602 33 Norrköping