Tillgänglig lärmiljö

Av Ulrika Andersson, specialpedagog inriktning NPF Centrala barn- och elevhälsan.
Caroline Berg, specialpedagog inriktning syn Centrala barn- och elevhälsan. Ingela Ringqvist, specialpedagog inriktning hörsel, Centrala Barn- och elevhälsan i Norrköpings kommun

Publicerad 24-01-30

Lästid 10 minuter

Norrköpings förskolor och skolor har en tydlig målbild att alla barn och elever ska ges goda förutsättningar att lyckas. I forskning framkommer att en fungerande skolgång är en skyddsfaktor för ett framtida liv med god hälsa och livskvalité. Alla barn och elever har rätt till en god och likvärdig utbildning i en trygg miljö. Hur kan vi säkerställa att alla barn och elever ges förutsättningar för att lyckas med sin skolgång genom tillgänglig lärmiljö?

Tillgänglig lärmiljö

Tillgänglig lärmiljö är en viktig förutsättning för att främja hälsa, lärande och utveckling för alla barn och elever. Det finns många styrdokument och lagar till exempel läroplaner och skollagen, arbetsmiljölagen, FN:s barnkonvention, plan- och bygglagen samt forskning att ta hänsyn till och där framgår vikten av att skapa tillgängliga lärmiljöer. Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur väl en organisation, verksamhet, lokal eller plats fungerar oavsett funktionsförmåga och är en förutsättning för att alla barn och elever ska kunna vara delaktiga i en inkluderande skolmiljö. Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM:s) tillgänglighetsmodell beskriver tillgänglig lärmiljö utifrån en modell i form av en triangel där de tre hörnen i triangeln består av pedagogisk miljö, fysisk miljö och social miljö vilka samspelar med varandra för att skapa bästa förutsättningar för lärande och utveckling.

Skolan har ett främjande uppdrag och handlar om insatser på olika nivåer för att t.ex. förbättra verksamhetens tillgänglighet. Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa både den pedagogiska, fysiska och den sociala miljön i relation till barn och elevers lärande. Arbetet ingår i verksamhetens kvalitetsarbete, i det pedagogiska utvecklingsarbetet och som ett stöd för likabehandlingsarbetet. Lärmiljön ska vara utformad så att alla barn och elever ges förutsättningar att lyckas.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete

Alla elever har rätt till en tillgänglig och likvärdig utbildning oavsett funktionsförmåga. Elever med funktionsnedsättning löper större risk att möta hinder i lärmiljön även om lärmiljön är viktig för alla våra barn och elever. All personal ska vara uppmärksam på sådant som kan vara riskområden i skolan såväl inomhus och utomhus. Det kan innebära arbete med det som hindrar elevernas lärande och utveckling men även elevernas delaktighet och skolans tillgänglighet. Det innebär att kartlägga och utveckla den pedagogiska lärmiljön och undervisningen samt att se över den fysiska och sociala lärmiljön. Att kartlägga elevens kunskapsutveckling är ofta självklart men lika viktigt är att kartlägga elevens sociala lärmiljö vilket hör ihop med den fysiska miljön. Skolan behöver också arbeta med trygghet och studiero eftersom kränkningar och mobbing har stor inverkan på den sociala lärmiljön och elevernas mående. En tillitsfull relation mellan lärare och elev är en bra grund för elevens delaktighet men också känsla av trygghet och sammanhang. I en god relation kan lärare fånga elevernas tankar om sitt lärande och de lärmiljöer de vistas i.

Stödmaterial tillgänglig lärmiljö

Som ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet för att skapa likvärdiga och tillgängliga lärmiljöer ute på Norrköpings kommunala skolor arbetade Centrala barn – och elevhälsan under 2018 fram ett stödmaterial för tillgänglig lärmiljö utifrån ett 0-20 års perspektiv. Bakgrunden till stödmaterialets uppkomst var att vi konstaterade att skolorna kommit olika långt i arbetet med tillgängliga lärmiljöer och det saknades ofta samsyn ute på skolorna. Vi såg ett behov av ett verktyg för att kunna skapa likvärdighet kring tillgängliga lärmiljöer ute i verksamheterna.

Stödmaterialet bygger på den forskning som finns inom området och de lagar och styrdokument vi har att förhålla oss till och utgår ifrån SPSM:s tillgänglighetsmodell. Stödmaterialet avser främst den fysiska miljön och innefattar tre områden, auditiv miljö, visuell miljö samt pedagogisk miljö. Den fysiska lärmiljöns utformning och organisation är viktig för att bidra till hälsa, lärande, utveckling, trygghet och studiero. Genom en tillgänglig lärmiljö minskar behoven av extra anpassningar och särskilt stöd samt bidrar till ökad skolnärvaro.

Syftet är att skapa en likvärdig och tillgänglig lärmiljö för alla barn och elever i Norrköpings kommunala skolor och inte särskilja olika funktionsnedsättningar. Det är barnen och elevernas behov som är avgörande och inte eventuell diagnos. Genom att redan från början skapa förutsättningar så att det optimerar hälsa, lärande och utveckling hos de allra flesta barn och elever är ambitionen att de ska lyckas så långt det är möjligt. Det ska inte spela någon roll vilken skola eleven går på.

Stödmaterialet finns i tre olika former, ett för förskola, ett för grundskola/ anpassad grundskola/fritidshem samt ett för gymnasieskola/anpassad gymnasieskola där många delar är lika som till exempel gemensam skyltning och gemensam färgkodning av scheman, detta för att skapa trygghet och underlätta stadieövergångar och skolbyten.

Lärmiljörond

Stödmaterialet rekommenderas att användas som stöd för skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete för att skapa en likvärdig lärmiljö.
Rekommendation är att genomföra en lärmiljörond varje läsår, till exempel i samband med skyddsrond. Rektor, elevhälsopersonal samt elevrepresentant föreslås delta i lärmiljöronden. De är viktigt att beakta elevernas perspektiv och öka delaktigheten. Lärmiljöerna kartläggs, analyseras och därefter utformas en handlingsplan. I handlingsplanen dokumenteras vilka lärmiljöer/lokaler som avses, mål, tidsplan och ansvariga personer för åtgärderna. Vissa områden är enkelt åtgärdade och kan utföras omgående av personal på skolan medan andra åtgärder behöver hanteras av rektor. Att arbeta med tillgängliga lärmiljöer behöver vara ett ständigt pågående arbete och bli en naturlig del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Stödmaterialets delar

Auditiv miljö

En god ljudmiljö är viktigt för alla både utifrån hälsa och inlärning. Buller och höga ljudnivåer kan orsaka huvudvärk, stress, koncentrationssvårigheter samt påverka inlärningsförmåga och minnesfunktioner. När det är svårt att höra vad som sägs blir talförståelsen sämre, beroende på att hjärnkapaciteten måste användas för att sortera bort störande ljud vilket också är tröttande och kräver god uthållighet och koncentration. Lärarna i sin tur blir också stressade av störande ljud och forskning visar att när ljudnivåerna höjs så ökar adrenalinhalten och blodtryck och puls höjs vilket kan få negativa hälsoeffekter

Ljuden som uppstår i skolan beror både på de aktiviteter som pågår i rummet och på de akustiska förutsättningarna. Med pedagogiska strategier kan ljudmiljön förbättras och det är därför viktigt med god struktur och tydliggörande pedagogik under hela skoldagen. I skolans och fritidshemmets lokaler kan det också behövas inventarier som hjälper till att skapa god ljudmiljö. Gardiner, mattor, möbeltassar, tystgående klockor och teknik samt annan inredning med ljuddämpande funktion kan förbättra ljudmiljön.

En del elever med ljudkänslighet upplever vissa av skolans ämnen som extra utmanande. Musik, hemkunskap, Idrott och hälsa samt slöjd kan innebära mer ljudrika och rörliga miljöer. En annan utmaning kan vara att äta i matsalen. Det är viktigt att tänka utifrån organisation t.ex. möjlighet att äta vid lugnare tidpunkt, lugn placering alternativt äta i mindre grupp och i så hög utsträckning som möjligt planera för fasta platser. Inredningens betydelse har stor inverkan och ljuddämpande ytor och ljudabsorbenter kan behövas.

Visuell miljö

Den visuella miljön består av alla intryck som tas in med synen och har stor påverkan på vår hälsa och inlärning. Synen är vårt dominanta sinne men samtidigt lättstört för distraktioner. Vi tar in ca 75 % av vår omvärld genom synintryck och en medvetenhet kring hur vi underlättar den visuella lärmiljön är därför viktig. För att underlätta inlärning behöver undervisningen visualiseras vilket också avlastar arbetsminnet.

Det som finns synligt i lärmiljön behöver ha ett syfte, då onödigt synstimuli innebär visuellt buller vilket påverkar elevers koncentrationsförmåga och tar energi. Notera att uppsatt material på klassrumsväggar bidrar till många synintryck. Gör medvetna val om vad som sätts upp på väggarna och vart. Använd matt laminering om laminering behövs då blank laminering ofta skapar reflektioner och blir svårt att avläsa. Lärmiljön ska vara ombonad men inte överbelastad. Välj enfärgade inventarier i lugna kulörer då mönster och starka kulörer kan medföra onödig synstimuli och störa koncentrationen. Förvara läromedel i täckta skåp och hyllor om det är möjligt.
Glaspartier kan vara utmanande och medföra distraktioner. Stora glaspartier på dörrar och fönster kan behöva frostas för att skapa en lugnare visuell miljö. Tänk även på pedagogens placering i klassrummet vid genomgångar och instruktioner så att eleverna ser tydligt och bra. Det kan vara bra att inta elevens perspektiv och analysera, Vad ser eleverna i klassrummet? Vad finns på väggarna? Vad finns utanför fönstren? Dörrar? Glaspartier?

Skyltning

Tydlig skyltning är viktigt för att hitta till skolans olika lokaler och funktioner. I Norrköpings kommunala förskolor/skolor finns en skyltpolicy utifrån ett 0-20 års perspektiv. Skyltarna har pictogrambilder med både vanlig text och punktskrift. Skyltarna ska placeras på väggen, bredvid dörren för att vara synliga även om en dörr står öppen.
Lika viktigt är också att personal bär tydliga namnskyltar, vit skylt med svart text rekommenderas.

Kontraster

Stora glasytor och glaspartidörrar kan vara svåra att upptäcka och utgöra en risk för sammanstötning. Dessa ytor ska vara tydligt markerade och kontrastmarkeras i ögonhöjd för både stående och för personer i rullstol enligt Boverkets författningssamling.
Enligt lagen ska också trappor såväl inomhus som utomhus markeras för att underlätta att se nivåskillnader genom att det översta och nedersta trappsteget på själva trampytan tydligt ska vara markerat. Om det inte är gjort från början kan det enkelt göras med svart/gul tejp eller målas i kontrasterande färg. Gul färg är en bra kulör som syns bäst utomhus utifrån våra olika årstider.

Belysning

Det är också viktigt att tänka på hur dagsljus påverkar vakenhet och koncentrationsförmåga. En del elever med annorlunda perception kan ha svårt för stark belysning, bli distraherad av ljus som reflekteras och många är också känsliga för flimrande belysning, både synligt och osynligt flimmer. Gardiner, markiser eller persienner kan behövas för att reglera ljusinsläppet i klassrummet. Grundregeln är att belysningen ska vara tänd men kan regleras i styrka om möjligt, detta för att underlätta koncentration men också för att möjliggöra mimik och läppavläsning samt vara stöd för vakenhetsreglering. Bra ljus under dagtid ger stöd åt god dygnsrytm.

Pedagogisk miljö

Skolan bör skapa struktur och tydlighet i den pedagogiska lärmiljön och eftersträva likvärdig utformning både i skola och fritidshem. Detta bidrar till att sänka stressnivå och skapa en känsla av trygghet och kontroll, vilket i sin tur ökar möjlighet till lärande. För att minska behoven av extra anpassningar ska stödstrukturerna finnas tillgängliga för alla. Beakta individens/gruppens behov. Stödmaterialet rekommenderar hemklassrum, då det innebär färre förflyttningar samt att material och hjälpmedel finns lättillgängligt vilket bidrar till ökad trygghet och sparar energi. Fasta platser i så stor utsträckning som möjligt är också att föredra.

I stödmaterialet rekommenderas visuellt tydligt aktivitetsschema, veckoschema, dagsschema, lektionsschema som besvarar de tydliggörande frågorna för pedagogik (Var ska jag vara? Med vem? Vad ska jag göra? Vad ska jag lära? Hur ska jag göra? När? Hur länge? Vad ska jag göra sen? Varför ska jag göra det?). För att underlätta stadie- och skolbyte bör skolorna använda Norrköpings kommuns rekommenderade färgkodning och koppla färgkod för ämnen till material som exempelvis ämnesmapp. En tydlig struktur och skyltning för placering av material är nödvändig och möjliggör egenkontroll och självständighet. Det behöver också finnas visuellt stöd i kapprum, toalett, omklädningsrum, matsal.

Skolan behöver ha tillgång till koncentrationshjälpmedel till exempel tyst plockmaterial, sittkudde, tidshjälpmedel och flexibel arbetsställning om behov finns.

Det är lika viktigt att tänka på de pedagogiska delarna både inomhus och utomhus. Planerade rastaktiviteter som är visuellt presenterade rekommenderas. Likaså behöver rastvärdar vara tydligt synliga genom att bära reflexvästar.

Centrala barn- och elevhälsan erbjuder fortbildningsinsatser kring tillgänglig lärmiljö och rekommenderar att all personal på skolan deltar för gemensam samsyn.

Varje läsår revideras stödmaterialet som finns på Norrköpings kommuns intranät.

Referenser

Kontakt
Utbildningskontoret

S:t Persgatan 95
602 33 Norrköping