Utbildningsnämndens uppdragsplan 2024

Alla barn och ungdomar i hela Norrköpings kommun blir redo för vuxenlivet genom utbildning med hög kvalitet. Det handlar om en förskola som tidigt väcker lusten att lära, en
grundskola där alla blir behöriga till gymnasiet och att gymnasieutbildningen lägger grunden för vidare studier eller arbetliv. Barn och ungdomar i Norrköping mår bra och känner framtidstro.

Kunskap

Vårt mål är en verksamhet och en utbildning av hög kvalitet där alla barn och ungdomar, inom alla skolformer och verksamheter, ges möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som är avgörande för framtiden och för ett livslångt lärande. Alla elever som lämnar grundskolan eller den anpassade grundskolan når minst godtagbara kunskaper i alla ämnen och alla elever som lämnar gymnasieskolan eller den anpassade gymnasieskolan har en
gymnasieexamen eller går ut i arbetslivet. För detta krävs en likvärdig utbildning av hög kvalitet, en undervisning där varje elev får sin garanterade undervisningstid och utmanas för hög måluppfyllelse samt en hög kvalitet på uppföljning och analys.

Våra verksamheter arbetar aktivt och medvetet med att främja alla barns och elevers lika rättigheter och möjligheter, oavsett könstillhörighet. Varje barn och elev möts av en verksamhet som är tydlig, välstrukturerad och stimulerande. Alla pedagoger och lärare stödjer, utmanar och synliggör varje individs lärande, samt arbetar aktivt med att göra barnen och eleverna delaktiga och ge dem reellt inflytande. Alla barns och elevers lärande följs upp
kontinuerligt, dokumenteras och analyseras med syfte att ge tidiga insatser och anpassad undervisning för maximal utveckling och lärande. Barns och elevers fortsatta kunskapsprogression förutsätter god samverkan och dialog.

Varje pedagog reflekterar över och analyserar sin undervisning för att fortsätta utveckla den med hjälp av individuella mål, kollegialt lärande, forskning och beprövad erfarenhet. Framgångsrik undervisning synliggörs och delas. Det kollegiala lärandet och det djupa samarbetet kollegor emellan är grundläggande för den gemensamma utvecklingen av undervisningen och för likvärdigheten.

Personalens arbete motiverar och stimulerar till kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt viljan att pröva egna idéer och lösa problem. Varje barn och elev ges, utifrån sina förutsättningar, möjlighet att ta initiativ och ansvar, och utveckla sin förmåga att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.

Alla verksamheter har ett förebyggande och främjande barn- och elevhälsoarbete med fokus på hög måluppfyllelse, på barns och elevers psykosociala hälsa samt en utbildning tillgänglig för varje barn och elev.

Fritidshemmets pedagogiska uppdrag att stimulera elevernas lärande och utveckling kompletterar skolans och är synligt på varje enhet.

Avgörande för ett starkt näringsliv och lokal tillväxt är tillgång till kvalificerad kompetens.

Utbildningsnämndens verksamheter bedriver ett kvalitativt och strukturerat samarbete med näringslivet för att berika skolan som lärandemiljö, öka elevers valkompetens och underlätta övergångar mellan olika skolformer och till arbetslivet. Varje grundskola i Norrköping har även en lokalt utformad plan för studie- och yrkesvägledning där aktiviteterna som genomförs bidrar till elevernas arbetsmarknadskunskap och till utveckling av entreprenöriella
kompetenser.

Samtliga yrkesutbildningar i gymnasieskolan är kvalitetssäkrade av branschen och samarbete mellan skola och näringsliv organiseras genom bland annat Teknikcollege, Motorbranschcollege, Vård och omsorgscollege samt programråd. Olika aktiviteter såsom Bygg- och yrkesmässan, Besöksnäringsmässan och kompetensutveckling av yrkeslärare genomförs i samarbete med näringslivet. Tillsammans med Ung Företagsamhet (UF)
fortsätter arbetet för att fler elever ska få möjlighet att driva processutbildningen UFföretagande under sin gymnasieutbildning för att därigenom öka sina entreprenöriella förmågor.

Utbildningsnämndens vision och prioriterade mål är att 100 % av eleverna i grundskolans årskurs 9 ska nå minst kriterierna för godtagbara kunskaper i alla ämnen och att 100 % av eleverna som lämnar gymnasieskolan når en gymnasieexamen. Nedanstående är måluppfyllelser på väg mot detta. Utbildningsnämndens vision är också att verksamhetens andel behöriga lärare ska närma sig 100%.

Måluppfyllelse som kompletterar kommunfullmäktiges måluppfyllelse:


Måluppfyllelse
Samtliga mått ska också om möjligt redovisa värdet för de enheter med högst respektive lägst värde.

Utfall
läsåret
2021/22

Riket läsåret 2021/22

A.

Andelen elever i årskurs 3 som bedöms nå godtagbara kunskaper i alla ämnen med kriterier för årskurs 3 ökar i jämförelse med läsåret 2021/22

81%


B.

För andelen elever i årskurs 6 med betyg A-E i alla ämnen minskar skillnaden mellan Norrköping och riket i jämförelse med läsåret 2021/22.

68,6 %

72,4 %

C.

För andelen elever i årskurs 9 som når gymnasiebehörighet minskar skillnaden mellan Norrköping och riket i jämförelse med läsåret 2021/22.

80,2 %

85,0 %

D.

För andelen elever i årskurs 9 med betyg A-E i alla ämnen minskar skillnaden mellan Norrköping och riket i jämförelse med läsåret 2021/22.

72,0 %

74,1 %

E.

För det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 minskar skillnaden mellan Norrköping och riket i jämförelse med läsåret 2021/22.

221,9 p

229,2 p

F.

För den genomsnittliga betygspoängen på gymnasieskolans högskoleförberedande program respektive yrkesprogram minskar skillnaden mellan Norrköping och riket i jämförelse med läsåret 2021/22.

14,2 p (h)
13,1 p (y)

15,0 (h)
13,3 (y)

G.

Andelen avgångselever som når gymnasieexamen på gymnasieskolans högskoleförberedande program respektive yrkesprogram ökar i jämförelse med läsåret 2021/22.

85,2 % (h)
89,8 % (y)

91,7 % (h)
89,6 % (y)

H.

För andel avgångselever som nått grundläggande högskolebehörighet från gymnasieskolans yrkesprogram minskar skillnaden mellan Norrköping och riket i jämförelse med läsåret 2021/22.

29,6 %

32,1 %

I.

Andelen lärare i fritidshem med legitimation och behörighet att undervisa i fritidshemmet ökar i jämförelse med läsåret 2021/22.

46,9 %

44,2 %

J.

För andel lärare i grundskolan med legitimation och behörighet i minst ett ämne minskar skillnaden mellan Norrköping och riket i jämförelse med läsåret 2021/22.

68,3 %

71,0 %

K.

För andel lärare i anpassad grundskola med legitimation och behörighet i minst ett undervisande ämne minskar skillnaden
mellan Norrköping och riket i jämförelse med läsåret 2021/22.

2,9 %

13,8 %

L.

Andelen lärare i anpassade gymnasieskolan med specialpedagogisk högskoleexamen ökar i jämförelse med läsåret 2021/22.

24,1 %

26,3 %

M.

Andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation ökar i jämförelse med läsåret 2021/22.

44 %

44 %

N.

Förskollärartätheten i förskolan ökar i jämförelse med läsåret 2021/22 och skillnaden i förskollärartäthet mellan förskolorna minskar.

11,3

σ14 = 5,5

11,7

Uppföljning

Dessa måluppfyllelser följs upp som en del av utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete i samband med delårsrapport för uppdragsplan samt i samlad kvalitetsrapport för utbildningsnämndens verksamheter.

  • A. För andelen norrköpingsbor med minst gymnasial utbildning minskar skillnaden mellan Norrköping och riket i jämförelse med 2021.
  • B. För andelen elever i årskurs 9 som når gymnasiebehörighet minskar skillnaden mellan Norrköping och riket i jämförelse med 2022.
  • C. För andelen elever som når gymnasieexamen minskar skillnaden mellan Norrköping och riket i jämförelse med 2022.

Riktade uppdrag

Nedan beskrivs de särskilda uppdrag som utbildningsnämnden ger till
utbildningskontorets lednings- och verksamhetsstöd inom området kunskap.

Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Eleverna ska få stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. I skollagen framgår det även att man i utbildningen ska ta hänsyn till elevers olika behov. Lagen är därmed tydlig med att även elever som har särskilda styrkor i olika ämnen har rätt till en
undervisning som utmanar på den nivå där eleven befinner sig.

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att se över möjligheterna för implementering av förbättrade undervisningsmöjligheter för särbegåvade elever. I uppdraget ingår att:

  • Upprätta en intranätssida med information om särbegåvning, kopplad till framgångsrik undervisning.
  • Ta fram en handlingsplan för att säkerställa att kommunens alla pedagogiska verksamheter har en enhetlig grund i arbetet med och bemötandet av elever med särskild begåvning. Handlingsplanen ska vara ett vägledande stöd för att förskolor och skolor ska kunna bemöta barn och elever som har behov av en mer berikad och
    avancerad undervisning.
  • Ta fram kompetensutveckling om särbegåvning till förskolans och skolans pedagoger.
  • Upprätta en plan för organisatorisk differentiering inom och mellan skolformer som tydliggör hur vi kan organisera undervisning för särskilt begåvade elever inom grundoch gymnasieskolan.

Modersmålsundervisningen har som syfte att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Undervisningen styrs av kursplaner och ämnesplaner för ämnet modersmål. Varje skolform följer sin egen kursplan eller ämnesplan för ämnet modersmål.

Elever har rätt till studiehandledning på modersmålet utifrån elevens behov. Det ligger i skolans uppdrag att organisera undervisningen för elever med ett annat modersmål så att de ges förutsättningar att utveckla kunskaper i skolans alla ämnen samtidigt som de lär sig det svenska språket.

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att:

  • Ta fram en övergångsplan från att erbjuda modersmålsundervisning från 12 till 7 år för elever på högstadiet och gymnasiet.
  • Ta fram en plan för att kunna erbjuda modersmålsundervisning, där det är möjligt, på ett antal skolor i Norrköpings centralort. Elever i de lägre åldrarna bör erbjudas modersmålsundervisning på den egna skolan eller närliggande skola.
  • Organisera för fjärrundervisning i årskurserna 4–9 för de språkgrupper som understiger 10–12 elever alternativt om restiden blir för lång.
  • Ta fram en plan för hur arbetet med studiehandledning kan stärkas.
  • Ta fram en rutin för modersmålsundervisning och studiehandledning i enlighet med utbildningsnämndens inriktningsbeslut för modersmålsundervisning.

Utbildningsnämnden gav i december 2021 utbildningskontoret i uppdrag att organisera för en likvärdig utbildning i fritidshem 6–12 år som leds av rektorer så att skolförfattningarnas krav uppfylls. Ett organisationsförslag med succesiv utökning av fritidshemsverksamheten till att också omfatta elever 10-12 år togs fram och startade i och med höstterminen 2023. Den successiva uppbyggnaden av fritidshemmet kommer även att omfatta att den automatiska uppsägningen av platsen i fritidshem den 31 juli det året eleven fyller 9 år ska upphöra. Det är vårdnadshavare som ska säga upp platsen.

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att:

  • Ta fram en plan för att den automatiska uppsägningen av platsen i fritidshem den 31 juli det året eleven fyller 9 år ska tas bort. Målsättningen är att förändringen ska träda i kraft till läsåret 2024/2025

I samarbete med hemmen ska utbildningen främja barns och elevers allsidiga och personliga utveckling. Skolan ska också tydliggöra för elever och vårdnadshavare vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer samt vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Därför är ett bra samarbete och en god kommunikation mellan skola och hem viktigt för en lyckad skolgång.

Utöver de ordningsregler som ska bidra till och upprätthålla en trygg skolmiljö kan det ibland finnas behov av att upprätta ett förväntansdokument för att skapa goda förutsättningar för eleverna att lyckas i skolan. Som ett verktyg för att stödja samverkan mellan skola och
hem har Skolverket tagit fram ett stödmaterial med utgångspunkt i skolförfattningarna som förtydligar vilka förväntningar vårdnadshavare och elever kan ha på skolan, dels vilka förväntningar skolan har på vårdnadshavare och elever.

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att:

  • Implementera Skolverkets stödmaterial för förväntansdokument under läsåret 2024/25.

Det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, vänder sig till ungdomar 16–20 år som inte påbörjat en gymnasieutbildning, som har hoppat av sin gymnasieutbildning eller som genomgått en gymnasieutbildning men endast fått ett studiebevis, det vill säga saknar tillräckligt många godkända betyg för att kunna få en gymnasieexamen. Det är kommunens ansvar enligt skollagen, att erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder som leder till studier, sysselsättning eller arbete.c

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att fortsatt utveckla det kommunala aktivitetsansvaret. I uppdraget ingår att:

  • Öka antalet aktuella ungdomar som KAA får kontakt med.
  • Öka antalet ungdomar som kartläggs och som får en individuell plan.
  • Utveckla och fördjupa samarbetet mellan KAA och andra verksamheter inom kommunen som till exempel Kompetensförsörjningskontoret och Socialtjänsten.

Trygghet

Norrköpings skola ska erbjuda en trygg och stimulerande lärmiljö präglad av arbetsro, där barn och elever ges möjlighet att bygga en inre trygghet och en positiv självbild som hjälper dem att hantera förändringar i omvärlden. Norrköpings skola ska också vara en attraktiv och trygg arbetsplats för verksamhetens medarbetare. Utbildningen och arbetsmiljön präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter.

Barn och ungdomar i Norrköping har rätten att må bra, känna trygghet och känna framtidstro. Trygghet är grunden för utveckling och lärande. Vi har nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, och ställer lika höga krav på våra barns och elevers lärmiljöer som på de vuxnas arbetsplatser. I alla verksamheter bedrivs ett aktivt demokrati- och värdegrundsarbete, med fokus på allas lika värde och en miljö fri från
kränkande språkbruk och sexuella trakasserier. Arbetet med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck sker systematiskt och är en del av jämställdhetsuppdraget. Vuxna i verksamheten är lyhörda och uppmärksammar alla former av kränkande behandling och agerar utifrån
aktuella planer och rutiner. Omsorg om varje enskild individs hälsa, välbefinnande ochutveckling präglar verksamheten. Ett aktivt arbete för att bryta negativa livsmönster sker i bred samverkan för att minska risken att unga hamnar i kriminalitet.

Genom tillitsfulla relationer med såväl elever som vårdnadshavare och inkluderade undervisningsmiljöer ger vi alla barn och elever goda möjligheter att vara delaktiga i såväl sitt lärande som i den sociala gemenskapen. Våra förskolor och skolor är anpassade för att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och säkerställer en tillgänglig
lärmiljö för alla.

Alla verksamheter har ett systematiskt närvaroarbete. Upprepad och långvarig frånvaro följs upp särskilt, kartläggs tidigt för att hitta orsaker och insatser för att öka närvaron sätts in skyndsamt. Saknade barn uppmärksammas omgående och ett förebyggande arbete bedrivs för att inget barn ska saknas i våra verksamheter.

Varje barn och elev möter respekt, både för sin person och för sitt arbete. I undervisning och andra aktiviteter ges varje barn och elev möjlighet att delta och inkluderas i arbetet och i gruppen. I alla verksamheter bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på en långsiktigt hållbar arbetsmiljö och ett förebyggande arbete för att öka barns, ungdomars och medarbetares hälsa.



Måluppfyllelser
Samtliga mått ska också om möjligt redovisa värdet för enheter med högst
respektive lägst värde.

Utfall läsåret 2021/22

O.

Elevernas upplevda trygghet är i paritet med rikssnitt.
Årlig elevenkät ”Känner du dig trygg i skolan?” (grundskola årskurs 5 och årskurs 8, gymnasieskola årskurs 2, medelvärde)

Ny enkät

P.

Elevernas genomsnittliga närvaro ökar i jämförelse med läsåret 2021/22 för respektive stadium inom grundskolan.

90 % (årskurs 1–3)

89 % (årskurs 4–6)

85 % (årskurs 7–9)

Q.

Andelen elever i grundskolan med oroande frånvaro minskar i jämförelse med läsåret 2021/22.

24 %

R.

Sjukfrånvaron för personalen minskar i jämförelse med läsåret 2021/22.

4,9 %

S.

Elevernas upplevda studiero är i paritet med rikssnitt.
Årlig elevenkät: ”Hur ofta är det arbetsro på lektionerna?” (grundskola årskurs 5 och årskurs 8, gymnasieskola årskurs 2, medelvärde)

Ny enkät

Uppföljning

Dessa måluppfyllelser följs upp som en del av utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete i samband med delårsrapport för uppdragsplan samt i samlad kvalitetsrapport för utbildningsnämndens verksamheter.

  • Andelen barn och unga som använt narkotika minskar i jämförelse med 2022.

Riktade uppdrag

Nedan beskrivs de särskilda uppdrag som utbildningsnämnden ger till
utbildningskontorets lednings- och verksamhetsstöd inom området trygghet.

Alla enheter ska bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande barn- och elevhälsoarbete. Varje enhet ska organisera för ett välfungerande stöd för barn och elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Detta kan ske per enhet eller tillsammans över flera enheter och i god dialog med centrala barn- och elevhälsan (CBEH), vid behov också med stöd av CBEH. Även särbegåvade elever ska omfattas av detta stöd för att möjliggöra deras kapacitet. Omfattande skolfrånvaro kan få svåra konsekvenser för elever, på både kort och lång sikt. Skolan kan motverka det genom att systematiskt främja närvaro och förebygga frånvaro.

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att:

  • Tillse att varje enhet har en väl fungerande lokal elevhälsoorganisation och tillräcklig kompetens för att möta varje barn och elev i behov av extra anpassningar och särskilt stöd.
  • Ta ett samlat strategiskt helhetsgrepp för att stärka det närvarofrämjande arbetet på varje enhet, förbättra uppföljningsarbetet samt organisatoriskt stärka arbetet med att
    motverka problematisk/oroande skolfrånvaro.
  • Utveckla samverkan med de övriga samhällsinstanser som är viktiga för barns ochelevers utveckling och lärande.
  • Se över nuvarande samverkansenheter och forum i syfte att skapa en långsiktig hållbarhet organisation för insatser för målgrupperna.

Barn och elever i alla skolformer har rätt till en trygg och säker skolmiljö, liksom alla medarbetare som har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö.

Arbetet med att ta fram en skolsäkerhetsstrategi pågår och ett första utkast väntas gå ut på remiss till olika funktioner på utbildningskontoret innan årets slut. Strategin kommer rama in allt säkerhets- och beredskapsarbete som behövs, detta för att möjliggöra att verksamheter kan fortgå så långt det är möjligt när oönskade händelser sker samt under störda förhållanden när kritiska beroenden begränsas eller försvinner. Strategin kommer visa på utbildningskontorets viljeriktning i frågorna samt vara ett övergripande stöd för kontorets verksamheter.

Utöver strategin har i samverkan med polis och socialkontor genomförts ett arbete för att revidera rutinen för allvarliga händelser. En vägledning för utbildningskontorets verksamheter har tagits fram som stöd vid kontakt med polisen och socialkontoret. Rutinen vägleder också verksamheter utifrån skollagens möjligheter till disciplinära åtgärder.

Utbildningskontoret har i kontorets krisplan beskrivit hur samverkan med de fristående skolorna i kommunen ska ske i händelse av kris.

Utbildningskontoret bidrar i det kommunövergripande arbetet kring trygghetsfrågor utifrån det politiska programmet bland annat genom att se över möjligheterna att använda sig av narkotikasök med hund. Region Östergötland har tagit fram en strategi för ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel).22 Utbildningskontoret har fått ett uppdrag att ta fram en rutin för ANDTS 0-20 år, med strategin som utgångspunkt och med fokus på förebyggande och främjande insatser. Narkotikasök med hund kan vara en sådan insats.

Utbildningskontoret tar också ett stort ansvar i de kommunövergripande samverkansforum som finns och de särskilda uppdrag som är kopplade till den nya lag som trädde i kraft den 1 juli 2023 som ger kommunen i uppdrag att arbeta brottsförebyggande.23 Insatser som aktivt deltagande i de sociala arbetsgrupperna i våra EST-områden (Effektiv samordning för ökad trygghet) är exempel på sådant arbete.

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att:

  • Utveckla samverkan med fristående förskolor och fristående skolor när det gäller trygghetsarbete.

Ledarskap

Ett verksamhetsutvecklande ledarskap och tydlig styrning har en avgörande betydelse för kvalitet och utveckling av våra verksamheter. Grunden är ett professionellt ledarskap på alla nivåer, både chefers och medarbetares, med tydliggjorda uppdrag, roller och ansvarsförhållanden. Verksamheten genomsyras av ett pedagogiskt och förändringsorienterat ledarskap med fokus på kärnuppdraget. Kontinuitet är en viktig framgångsfaktor. För att
säkerställa ett hållbart och långsiktigt medarbetarskap och ledarskap behöver all personal goda förutsättningar för sina uppdrag.

I Norrköpings skola tar alla ansvar för och bidrar till helhet, tillitsfullt förhållningssätt och god kommunikation med såväl kollegor som barn, elever och vårdnadshavare. Kvalitetsarbetet har ett 0–20 års perspektiv och i varje verksamhet finns en organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Vid all uppföljning och utvärdering görs en analys där aktiviteter och insatser utvärderas och nya åtgärder planeras. Varje medarbetare är delaktig i
verksamhetsutvecklingen och upplever att den egna kompetensen utvecklas och tas tillvara. Vi arbetar aktivt för att våra arbetsplatser ska vara attraktiva för alla medarbetare.

Utbildningen organiseras för mesta möjliga måluppfyllelse. Chefernas och medarbetarnas ledarskap är verksamhetsnära, medvetet och synligt i alla sammanhang. Undervisningen har en tydlig ledning och struktur, vilket bidrar till god arbetsro och hjälper barn och elever att fokusera på lärandet. All personal har ett reflekterande förhållningssätt till sitt arbete och bidrar i det kollegiala lärandet, vilket tar oss mot målen att öka kunskapsresultaten och
likvärdigheten i Norrköpings skola.

 


Måluppfyllelser
Samtliga mått ska också om möjligt redovisa värdet för enheter med högst
respektive lägst värde.

Utfall läsåret 2021/22

T.

Andelen medarbetare som upplever att ”Jag har dialog med min närmaste chef om hur jag utför mitt arbete” ökar i jämförelse med läsåret 2021/22. (Medelvärde, medarbetarenkät)

4,04

U.

Andelen rektorer med fler än 35 tillsvidareanställda medarbetare minskar i jämförelse med 2022.

29 % (förskola)
26 %(grundskola)
5 % (gymnasieskola)

V.

Personalomsättningen inom respektive verksamhetsområde minskar i jämförelse med läsåret 2021/22.

8 % (förskola)
9 % (grundskola)
11 % (gymnasieskola)

Uppföljning

Dessa måluppfyllelser följs upp som en del av utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete i samband med delårsrapport för uppdragsplan samt i samlad kvalitetsrapport för utbildningsnämndens verksamheter.

Riktade uppdrag

Nedan beskrivs de särskilda uppdrag som utbildningsnämnden ger till
utbildningskontorets lednings- och verksamhetsstöd inom området ledarskap.

Kvaliteten på undervisningen är en avgörande faktor för vad och hur mycket barn och elever lär sig i förskolan och skolan. För att hålla hög kvalitet är det viktigt att undervisningen planeras och genomförs av kompetenta och behöriga förskollärare och lärare. Som en konsekvens av den stora kompetensbristen kan det strategiska kompetensförsörjningsarbetet behöva intensifieras och utvecklas ytterligare. Det kan handla om att stärka kompetensen hos befintlig personal samt se över och omdefiniera traditionella organisationer och roller.

Det råder stor brist på personal med rätt behörighet till både skolor och förskolor. Bristen förväntas bestå och öka de närmaste åren. Vi behöver erbjuda våra medarbetare attraktiva arbetsplatser, en god introduktion, attraktiva uppdrag och en attraktiv arbetssituation på varje enhet så att de vill stanna kvar hos oss. Vi behöver också identifiera våra framtida
medarbetare, nå dem via olika rekryteringskanaler samt kommunicera vårt erbjudande till dem.

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att:

  • Verkställa den fastställda planen för strategisk kompetensförsörjning och fortsätta det aktiva arbetet för att öka andelen behöriga pedagoger och medarbetare.
  • Förbättra lärarnas arbetssituation genom att till exempel utveckla mentorskap och se över förutsättningarna för detta. Med stöd av mentorerna verka för att lärarna får mer tid för planering och undervisning.

Framtidens förskola och skola

Omställningen till en allt mer globaliserad värld innebär en stor och oförutsägbar påverkan avseende bland annat ekonomisk utveckling, pandemier samt oros- och konflikthärdar. Det som sker i en del av världen påverkar övriga världsdelar, länder och invånare betydligt mer och i snabbare takt än tidigare.

Att ha en ständigt pågående omvärldsbevakning och ett långsiktigt strategiskt perspektiv är viktigt för att organisationen och verksamheterna ska utvecklas proaktivt och i takt med omvärlden. Med framförhållning kan eventuella omställningar och anpassningar genomföras planerat, strukturerat, i delaktighet och med god kommunikation.

Under kommande år prognosticeras tuffa ekonomiska utmaningar som kan leda till att utbildningsnämndens verksamheter behöver effektiviseras. Det blir då extra viktigt med god planering och långsiktighet för att i förändringararbetet kunna upprätthålla likvärdig och god kvalitet, även med eventuellt minskade resurser.

Stärkt och fördjupad samverkan och kommunikation med fristående skolhuvudmän är viktigt för att säkra tillgång till god utbildning för kommunens alla barn och elever. Samverkan och kommunikation är också viktigt för att kunna göra en flexibel planering av den kommunala
utbildningsverksamhetens omfattning.

Utbildningsnämnden har utöver målformuleringarna i uppdragsplanens mål tilldelat utbildningskontoret ett antal riktade uppdrag att genomföra under mandatperioden 2023–2025. De riktade uppdragen är indelade i huvudområden som utgår från det politiska programmet Frihet och ansvar – Borgerlig samverkan för Norrköping som är en del av Norrköpings kommuns styrmodell.

Riktade uppdrag

Nedan beskrivs de särskilda uppdrag som utbildningsnämnden ger till
utbildningskontorets lednings- och verksamhetsstöd inom området Framtidens förskola och skola.

I kommunallagen står angivet att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen, både utifrån ett verksamhetsperspektiv och utifrån ett finansiellt perspektiv.

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att:

  • Genomföra en grundläggande genomlysning av den ekonomiska hushållningen med syfte att säkerställa mer resurser till elevnära verksamheter och enheternas budget.
  • Revidera nuvarande resursfördelningsmodell för att säkerställa likvärdiga villkor för skolor i ytterområden och landsbygd.
  • Säkerställa likvärdiga ekonomiska villkor för kommunal och fristående verksamheter.
  • Öka förvaltningsorganisationens flexibilitet och följsamhet inför eventuell nödvändig anpassning av verksamhetsorganisationen utifrån demografisk utveckling, ekonomisk utveckling samt samhällsplanering och stadsutveckling.
  • Genomföra förtätning av förskolor och grundskolor enligt utbildningsnämndens beslut om delningstal till 28 elever per klass.

Kommuner ska sträva efter att erbjuda pedagogisk omsorg istället för förskola eller fritidshem om barnets vårdnadshavare önskar det. Pedagogisk omsorg ingår inte i det svenska skolväsendet, utan är ett alternativ till utbildning i förskola eller fritidshem. Pedagogisk
omsorg ska stimulera barns utveckling och lärande och utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. Det ska finnas personal med utbildning eller erfarenhet som gör att de kan tillgodose barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet, men det ställs inte
krav på högskoleutbildad personal som i förskola och fritidshem.

Utbildningsnämnden uppdrar åt utbildningskontoret att:

  • Upprätta en plan för hur pedagogisk omsorg, familjedaghem, kan utvecklas i kommunen. Syftet är att öka valfriheten och alternativen inom barnomsorgen med målet att fler barn ska finnas i familjedaghemsverksamhet.

Utbildningsnämnden har identifierat ett behov av inrättandet av två kommunala resursskolor, en med inriktning mot autism samt en med inriktning mot utåtagerande beteendeproblematik.

Utbildningsnämnden uppdrar åt utbildningskontoret att:

  • Inrätta två kommunala resursskolor med inriktning autism samt utåtagerande beteendemed start läsåret 2024/2025.
  • Upprätta en intranätssida med information om resursskolor, kopplad till framgångsrik undervisning.
  • Ta fram och sprida goda exempel på särskilda undervisningsgrupper som en del i nämndens systematiska kvalitetsarbete.

Övriga strategiska uppdrag

Utbildningsnämnden uppdrag till utbildningskontoret att under mandatperioden 2023–2025 tillsammans med presidiet att:

  • Planera strategiskt för verksamhetsutveckling för att förbereda och genomföra en ansvarsfull implementering av de många förändringar som är på gång i den statliga styrningen inom utbildningsnämndens ansvarsområde inom bland annat:

    – En förskola för fler barn – öka deltagandet i förskolan i syfte att stärka barns språkutveckling i svenska.

    – Förändrad undervisningstid i grundskola.

    – Planering och dimensionering av gymnasial utbildning.
  • Förbereda för förändringsarbete genom att identifiera och föreslå strukturella förändringar vilka leder till kostnadsreducerande åtgärder. Inriktningen är att kärnverksamhet ska prioriteras framför centraliserad administration, samt att personal prioriteras framför lokaler.
Kontakt
Utbildningskontoret