Uppdragsplanens mål

Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Eleverna ska få stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. I skollagen framgår det även att man i utbildningen ska ta hänsyn till elevers olika behov. Lagen är därmed tydlig med att även elever som har särskilda styrkor i olika ämnen har rätt till en
undervisning som utmanar på den nivå där eleven befinner sig.

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att se över möjligheterna för implementering av förbättrade undervisningsmöjligheter för särbegåvade elever. I uppdraget ingår att:

• Upprätta en intranätssida med information om särbegåvning, kopplad till framgångsrik undervisning.
  
• Ta fram en handlingsplan för att säkerställa att kommunens alla pedagogiska verksamheter har en enhetlig grund i arbetet med och bemötandet av elever med särskild begåvning. Handlingsplanen ska vara ett vägledande stöd för att förskolor och skolor ska kunna bemöta barn och elever som har behov av en mer berikad och
  avancerad undervisning.
  
• Ta fram kompetensutveckling om särbegåvning till förskolans och skolans pedagoger.
  
• Upprätta en plan för organisatorisk differentiering inom och mellan skolformer som tydliggör hur vi kan organisera undervisning för särskilt begåvade elever inom grundoch gymnasieskolan.

Modersmålsundervisningen har som syfte att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Undervisningen styrs av kursplaner och ämnesplaner för ämnet modersmål. Varje skolform följer sin egen kursplan eller ämnesplan för ämnet modersmål.

Elever har rätt till studiehandledning på modersmålet utifrån elevens behov. Det ligger i skolans uppdrag att organisera undervisningen för elever med ett annat modersmål så att de ges förutsättningar att utveckla kunskaper i skolans alla ämnen samtidigt som de lär sig det svenska språket.

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att:

• Ta fram en övergångsplan från att erbjuda modersmålsundervisning från 12 till 7 år för elever på högstadiet och gymnasiet.
  
• Ta fram en plan för att kunna erbjuda modersmålsundervisning, där det är möjligt, på ett antal skolor i Norrköpings centralort. Elever i de lägre åldrarna bör erbjudas modersmålsundervisning på den egna skolan eller närliggande skola.
  
• Organisera för fjärrundervisning i årskurserna 4–9 för de språkgrupper som understiger 10–12 elever alternativt om restiden blir för lång.
  
• Ta fram en plan för hur arbetet med studiehandledning kan stärkas.
  
• Ta fram en rutin för modersmålsundervisning och studiehandledning i enlighet med utbildningsnämndens inriktningsbeslut för modersmålsundervisning.

Utbildningsnämnden gav i december 2021 utbildningskontoret i uppdrag att organisera för en likvärdig utbildning i fritidshem 6–12 år som leds av rektorer så att skolförfattningarnas krav uppfylls. Ett organisationsförslag med succesiv utökning av fritidshemsverksamheten till att också omfatta elever 10-12 år togs fram och startade i och med höstterminen 2023. Den successiva uppbyggnaden av fritidshemmet kommer även att omfatta att den automatiska uppsägningen av platsen i fritidshem den 31 juli det året eleven fyller 9 år ska upphöra. Det är vårdnadshavare som ska säga upp platsen.

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att:

• Ta fram en plan för att den automatiska uppsägningen av platsen i fritidshem den 31 juli det året eleven fyller 9 år ska tas bort. Målsättningen är att förändringen ska träda i kraft till läsåret 2024/2025

I samarbete med hemmen ska utbildningen främja barns och elevers allsidiga och personliga utveckling. Skolan ska också tydliggöra för elever och vårdnadshavare vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer samt vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Därför är ett bra samarbete och en god kommunikation mellan skola och hem viktigt för en lyckad skolgång.

Utöver de ordningsregler som ska bidra till och upprätthålla en trygg skolmiljö kan det ibland finnas behov av att upprätta ett förväntansdokument för att skapa goda förutsättningar för eleverna att lyckas i skolan. Som ett verktyg för att stödja samverkan mellan skola och
hem har Skolverket tagit fram ett stödmaterial med utgångspunkt i skolförfattningarna som förtydligar vilka förväntningar vårdnadshavare och elever kan ha på skolan, dels vilka förväntningar skolan har på vårdnadshavare och elever.

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att:

• Implementera Skolverkets stödmaterial för förväntansdokument under läsåret 2024/25.

Det kommunala aktivitetsansvaret, KAA, vänder sig till ungdomar 16–20 år som inte påbörjat en gymnasieutbildning, som har hoppat av sin gymnasieutbildning eller som genomgått en gymnasieutbildning men endast fått ett studiebevis, det vill säga saknar tillräckligt många godkända betyg för att kunna få en gymnasieexamen. Det är kommunens ansvar enligt skollagen, att erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder som leder till studier, sysselsättning eller arbete.c

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att fortsatt utveckla det kommunala aktivitetsansvaret. I uppdraget ingår att:

• Öka antalet aktuella ungdomar som KAA får kontakt med.
• Öka antalet ungdomar som kartläggs och som får en individuell plan.
• Utveckla och fördjupa samarbetet mellan KAA och andra verksamheter inom kommunen som till exempel Kompetensförsörjningskontoret och Socialtjänsten.
  

Alla enheter ska bedriva ett förebyggande och hälsofrämjande barn- och elevhälsoarbete. Varje enhet ska organisera för ett välfungerande stöd för barn och elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Detta kan ske per enhet eller tillsammans över flera enheter och i god dialog med centrala barn- och elevhälsan (CBEH), vid behov också med stöd av CBEH. Även särbegåvade elever ska omfattas av detta stöd för att möjliggöra deras kapacitet. Omfattande skolfrånvaro kan få svåra konsekvenser för elever, på både kort och lång sikt. Skolan kan motverka det genom att systematiskt främja närvaro och förebygga frånvaro.

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att:

• Tillse att varje enhet har en väl fungerande lokal elevhälsoorganisation och tillräcklig kompetens för att möta varje barn och elev i behov av extra anpassningar och särskilt stöd.
  
• Ta ett samlat strategiskt helhetsgrepp för att stärka det närvarofrämjande arbetet på varje enhet, förbättra uppföljningsarbetet samt organisatoriskt stärka arbetet med att
  motverka problematisk/oroande skolfrånvaro.
  
• Utveckla samverkan med de övriga samhällsinstanser som är viktiga för barns ochelevers utveckling och lärande.
• Se över nuvarande samverkansenheter och forum i syfte att skapa en långsiktig hållbarhet organisation för insatser för målgrupperna.

Barn och elever i alla skolformer har rätt till en trygg och säker skolmiljö, liksom alla medarbetare som har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö.

Arbetet med att ta fram en skolsäkerhetsstrategi pågår och ett första utkast väntas gå ut på remiss till olika funktioner på utbildningskontoret innan årets slut. Strategin kommer rama in allt säkerhets- och beredskapsarbete som behövs, detta för att möjliggöra att verksamheter kan fortgå så långt det är möjligt när oönskade händelser sker samt under störda förhållanden när kritiska beroenden begränsas eller försvinner. Strategin kommer visa på utbildningskontorets viljeriktning i frågorna samt vara ett övergripande stöd för kontorets verksamheter.

Utöver strategin har i samverkan med polis och socialkontor genomförts ett arbete för att revidera rutinen för allvarliga händelser. En vägledning för utbildningskontorets verksamheter har tagits fram som stöd vid kontakt med polisen och socialkontoret. Rutinen vägleder också verksamheter utifrån skollagens möjligheter till disciplinära åtgärder.

Utbildningskontoret har i kontorets krisplan beskrivit hur samverkan med de fristående skolorna i kommunen ska ske i händelse av kris.

Utbildningskontoret bidrar i det kommunövergripande arbetet kring trygghetsfrågor utifrån det politiska programmet bland annat genom att se över möjligheterna att använda sig av narkotikasök med hund. Region Östergötland har tagit fram en strategi för ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel).22 Utbildningskontoret har fått ett uppdrag att ta fram en rutin för ANDTS 0-20 år, med strategin som utgångspunkt och med fokus på förebyggande och främjande insatser. Narkotikasök med hund kan vara en sådan insats.

Utbildningskontoret tar också ett stort ansvar i de kommunövergripande samverkansforum som finns och de särskilda uppdrag som är kopplade till den nya lag som trädde i kraft den 1 juli 2023 som ger kommunen i uppdrag att arbeta brottsförebyggande.23 Insatser som aktivt deltagande i de sociala arbetsgrupperna i våra EST-områden (Effektiv samordning för ökad trygghet) är exempel på sådant arbete.

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att:

• Utveckla samverkan med fristående förskolor och fristående skolor när det gäller trygghetsarbete.

Kvaliteten på undervisningen är en avgörande faktor för vad och hur mycket barn och elever lär sig i förskolan och skolan. För att hålla hög kvalitet är det viktigt att undervisningen planeras och genomförs av kompetenta och behöriga förskollärare och lärare. Som en konsekvens av den stora kompetensbristen kan det strategiska kompetensförsörjningsarbetet behöva intensifieras och utvecklas ytterligare. Det kan handla om att stärka kompetensen hos befintlig personal samt se över och omdefiniera traditionella organisationer och roller.

Det råder stor brist på personal med rätt behörighet till både skolor och förskolor. Bristen förväntas bestå och öka de närmaste åren. Vi behöver erbjuda våra medarbetare attraktiva arbetsplatser, en god introduktion, attraktiva uppdrag och en attraktiv arbetssituation på varje enhet så att de vill stanna kvar hos oss. Vi behöver också identifiera våra framtida
medarbetare, nå dem via olika rekryteringskanaler samt kommunicera vårt erbjudande till dem.

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att:

• Verkställa den fastställda planen för strategisk kompetensförsörjning och fortsätta det aktiva arbetet för att öka andelen behöriga pedagoger och medarbetare.
  
• Förbättra lärarnas arbetssituation genom att till exempel utveckla mentorskap och se över förutsättningarna för detta. Med stöd av mentorerna verka för att lärarna får mer tid för planering och undervisning.

I kommunallagen står angivet att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen, både utifrån ett verksamhetsperspektiv och utifrån ett finansiellt perspektiv.

Utbildningsnämnden uppdrar till utbildningskontoret att:

• Genomföra en grundläggande genomlysning av den ekonomiska hushållningen med syfte att säkerställa mer resurser till elevnära verksamheter och enheternas budget.
  
• Revidera nuvarande resursfördelningsmodell för att säkerställa likvärdiga villkor för skolor i ytterområden och landsbygd.
  
• Säkerställa likvärdiga ekonomiska villkor för kommunal och fristående verksamheter.
  
• Öka förvaltningsorganisationens flexibilitet och följsamhet inför eventuell nödvändig anpassning av verksamhetsorganisationen utifrån demografisk utveckling, ekonomisk utveckling samt samhällsplanering och stadsutveckling.
  
• Genomföra förtätning av förskolor och grundskolor enligt utbildningsnämndens beslut om delningstal till 28 elever per klass.

Kommuner ska sträva efter att erbjuda pedagogisk omsorg istället för förskola eller fritidshem om barnets vårdnadshavare önskar det. Pedagogisk omsorg ingår inte i det svenska skolväsendet, utan är ett alternativ till utbildning i förskola eller fritidshem. Pedagogisk
omsorg ska stimulera barns utveckling och lärande och utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. Det ska finnas personal med utbildning eller erfarenhet som gör att de kan tillgodose barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet, men det ställs inte
krav på högskoleutbildad personal som i förskola och fritidshem.

Utbildningsnämnden uppdrar åt utbildningskontoret att:

• Upprätta en plan för hur pedagogisk omsorg, familjedaghem, kan utvecklas i kommunen. Syftet är att öka valfriheten och alternativen inom barnomsorgen med målet att fler barn ska finnas i familjedaghemsverksamhet.

Utbildningsnämnden har identifierat ett behov av inrättandet av två kommunala resursskolor, en med inriktning mot autism samt en med inriktning mot utåtagerande beteendeproblematik.

Utbildningsnämnden uppdrar åt utbildningskontoret att:

• Inrätta två kommunala resursskolor med inriktning autism samt utåtagerande beteendemed start läsåret 2024/2025.
  
• Upprätta en intranätssida med information om resursskolor, kopplad till framgångsrik undervisning.
  
• Ta fram och sprida goda exempel på särskilda undervisningsgrupper som en del i nämndens systematiska kvalitetsarbete.