Utgångspunkter för utbildningsnämndens uppdragsplan

• Nämndens ansvarsområden enligt reglementet.
  
• Planeringsförutsättningar.
• Ekonomiska förutsättningar.
• Norrköpings kommuns vision 2035, Borgerlig samverkans politiska program för mandatperioden 2022–2026, kommunfullmäktiges övergripande mål samt för utbildningsnämndens aktuella lagstadgade planer och inriktningsdokument.
  
• Uppföljningar och utvärderingar av genomförd verksamhet.
  
• Lagar och regler.

Utbildningsnämndens ansvarsområden

Utbildningsnämnden värnar om alla barn och ungdomar i Norrköpings kommun och ansvarar enligt reglementet som huvudman för kommunal verksamhet inom skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola samt den centrala barn- och elevhälsan. Utbildningsnämnden har även det övergripande ansvaret för kommunal verksamhet i fritidshem 6–12 år, vilket ska komplettera utbildningen i förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola.

Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn får föreskriven utbildning.
Utbildningsnämnden har ansvar för bevakning av skolplikten för alla barn och ungdomar som bor i Norrköpings kommun.

Utbildningsnämnden ansvarar för tillsynen över fristående förskolor och för pedagogisk omsorg i enskild regi. Nämnden ansvarar också för godkännande av enskilda förskolor samt rätt till bidrag för pedagogisk omsorg. Nämnden ansvarar även för tillsyn samt godkännanden av de fritidshem som inte Skolinspektionen ansvarar för.

Vidare har utbildningsnämnden ett ansvar för annan pedagogisk verksamhet, som är en sammanfattande benämning för fyra verksamheter; pedagogisk omsorg i form av familjedaghem, omsorg på obekväm tid och öppen förskola. Kommuner ska sträva efter att erbjuda pedagogisk omsorg istället för förskola eller fritidshem om barnets vårdnadshavare önskar det. Nämnden svarar för den medicinska delen av elevhälsan enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Norrköpings kommuns aktivitetsansvar för ungdomar (KAA) återfinns hos
utbildningsnämnden. Hemkommunen ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som har fullgjort sin skolplikt, men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola eller motsvarande utbildning är sysselsatta.

Slutligen ansvarar utbildningsnämnden också för korttidstillsyn för skolungdom enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Planeringsförutsättningar

Planeringsförutsättningarna beskriver bland annat omvärldsfaktorer och samhällstrender, kommunala förutsättningar och faktorer samt nationella reformer och ny lagstiftning som bedöms ha en viktig påverkan på Norrköpings kommun och på utbildningsnämndens ansvarsområden. Källor till utbildningsnämndens planeringsförutsättningar är bland annat Sveriges kommuner och regioner (SKR), Migrationsverket, Folkhälsomyndigheten samt
Skolverket och utbildningsdepartementet.

Sveriges kommuner och regioner har lyft fram tio trender mot år 2030 som kan komma få stor långsiktig betydelse nationellt och kommunalt. Det livslånga lärandet, ökad polarisering och utsatthet, tillitens betydelse, samhällets sårbarhet och komplexa samhällsutmaningar som kräver nya arbetssätt är några av de trender som lyfts fram. Det komplexa globala, nationella och kommunala framtidsscenario som beskrivs ställer stora krav på och innebär svåra val inom det politiska beslutsfattandet samtidigt som all utveckling
innebär nya möjligheter att ta till vara. Planeringsförutsättningarna, som bygger vidare på tidigare års rapporter, kan komma att påverka både organisering och finansiering av verksamheten samt utveckling av verksamhetens kvalitet.

Den ekonomiska utvecklingen innebär att svåra ställningstaganden och tydliga prioriteringar kommer behöva göras framöver. Utmaningarna ur ett kommunalt perspektiv blir för utbildningsnämnden att upprätthålla en verksamhet med fortsatt god kvalitet, men med eventuellt minskade resurser för verksamheten. Strategiska val kring vilka åtgärder och grupper som ska prioriteras där det ekonomiska utrymmet för politiska satsningar är begränsat
kommer behöva göras. Det kan även innebära att verksamheterna behöver effektiviseras för att leverera sitt uppdrag trots att eventuella kompensationer för inflation befaras inte motsvara de verkliga prishöjningarna.

Segregation är en del av samhällsbilden i Norrköping och en utmaning inom
utbildningsnämndens olika verksamheter. Utmaningarna för utbildningsnämndens verksamheter kommer att vara att både motverka den ökande segregation i sig, att lyckas utveckla det kompensatoriska uppdraget gentemot barn och elever från förskola till gymnasiet samt att öka likvärdigheten i en samhällelig kontext som präglas av stora socioekonomiska
och kulturella skillnader. Likvärdigheten kan ökas genom en hög medvetenhet om utmaningen samt tydliga prioriteringar och satsningar inom bland annat ekonomisk fördelningsmodell, likvärdig bemanning, utvecklingsinsatser, tidiga och förebyggande insatser.

Skolverket lyfter i sin rapport kring coronapandemins effekter7 elevers mående som en utmaning för skolorna under pandemin, en ökad psykisk ohälsa i relation till tillgången av elevhälsa samt att elevernas sociala möjligheter begränsades. Det tillsammans med kriget i Ukraina, klimatkris, och den oroande ekonomiska utvecklingen påverkar elevernas mående. Utmaningen för utbildningsnämndens verksamheter blir dels att kunna stödja barn och unga i att bygga psykisk hälsa och dels att möjliggöra för att kunna bedriva ett förebyggande och främjande arbete för en förbättrad psykisk hälsa, minskad stress och minskad känsla av utanförskap. Samarbete, samverkan och ett gemensamt ansvarstagande tillsammans med andra samhällsfunktioner så som socialkontoret, vård- och omsorgskontoret och region Östergötland är en viktig del i arbetet kring barn och ungas psykiska hälsa.

De förändrade värderingarna och de ökade kraven på individuell hantering och individuella önskemål är synlig även i Norrköping. Det kan ta sig i uttryck genom exempelvis explicit uttryckta önskemål om hur professionen i verksamheten ska arbeta, vilka insatser eller åtgärder man förväntar sig, utövande av det fria skolvalet samt ökad anmälningsfrekvens till
utbildningsnämndens klagomålshantering. I utbildningsnämndens verksamheter märks förändringarna av värderingar hos befolkningen genom en tydlig trend mot ökad individualisering och kraven från invånarna kännetecknas av individfokus och förväntningar på individuella lösningar. Kraven som ställs signalerar också att förväntningarna är högre ställda än att de är realistiska för verksamheten att genomföra. Utmaningarna för
utbildningsnämnden är att bibehålla en hög grad av samhällsservice i den individualistiska samhällsutvecklingen.

I Norrköping behöver det främjande och förebyggande trygghetsarbetet vara både aktivt, strategiskt och långsiktigt, samt genomföras i bred kommunövergripande samverkan. Ett systematiskt arbete behöver ske för att bygga trygga individer och för att skapa en ökad trygghet i utbildningen och studiero i undervisningen för varje barn och elev. Inom utbildningsnämndens verksamheter tas en skolsäkerhetsstrategi fram för att både öka den faktiska tryggheten, öka kompetensen inom området samt minska oro och risker.
Skolsäkerhetsstrategin bygger på en kartläggning av verksamheternas nuvarande arbete när det gäller krisberedskap, krisplaner, fysiska förutsättningar, kontinuitetshantering samt förebyggande och främjande trygghetsarbete.

Alla de nationella utredningarna och de nationella förändringarna inom skolsystemet kommer att ställa stora krav på både utbildningskontorets organisation och på tillförande av resurser för genomförande. Några av de mest omfattande områdena berör statligt skolhuvudmannaskap, en mer likvärdig skola med minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning, gymnasieskolans framtida planering och dimensionering samt dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning. Gymnasieskolans
dimensionering, utbud och marknad kommer till exempel behöva bevakas i syfte att vara väl förberedd vid eventuella nationella beslut inom området. Som kommunal huvudman finns en skyldighet att vara anpassningsbar och ta emot färre elever i verksamheten vid friskoleetableringar eller ökat elevantal i friskolor, liksom skyldigheten att ta emot alla kommunens elever i sin verksamhet i de fall friskolor avvecklas med kort eller längre framförhållning. En utmaning för utbildningsnämnden framåt blir att dels prognostisera var i
staden barn och elever kommer att bo och behöva tillgång till förskolor och skolor, samt prognostisera för hur många barn och elever som väljer fristående respektive kommunal verksamhet. Samtidigt innebär den demografiska utvecklingen en utmaning vad gäller att förvalta, utöka och prioritera inom verksamheten med samma eller mindre resurser, fler barn
och elever att ta hänsyn till samt bibehålla kvaliteten.

För att bedriva en verksamhet av hög kvalitet där undervisningen möter varje barn och elev utifrån deras förutsättningar krävs professionella medarbetare med god kompetens och adekvat utbildning. Utbildningskontorets verksamhet i Norrköping står, på samma sätt som övriga Sverige, inför stora kommande rekryterings- och bemanningsutmaningar. Att förlita sig på rekrytering av medarbetare från andra huvudmän och från förskollärarutbildning och
lärarutbildningar kommer inte att räcka till för att täcka de kommande rekryteringsbehoven. För att klara utmaningen med personalförsörjning kommer nya rekryteringsvägar att behöva prövas, befintlig personal kommer att behöva vidareutbildas och den traditionella organisationen och dess roller kommer att behöva omdefinieras.

Ekonomiska förutsättningar

Utbildningsnämndens alla verksamheter ska utföra sitt uppdrag inom tilldelad budget. Det finns utmaningar framåt när det gäller förändringar i befolkningsutvecklingen som innebär färre barn och elever i verksamheterna vilket i sin tur ställer högre krav på en flexibel organisation. Det finns även yttre osäkerhetsfaktorer och ekonomiska förutsättningar som innebär behov av fortsatt strukturerat arbete och effektivisering av verksamheten.
Uppdragsplanens mål ska rymmas inom befintlig budget.