Uppdragsplanens mål
Målen i vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan är en politisk prioritering och omfattar hela vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde i kommunal regi.
Vård- och omsorgsnämnden har i uppdragsplanen prioriterat två målområden:
- Målområde 1: Kvalitet i stöd, service, vård och omsorg.
- Målområde 2: Attraktiv arbetsgivare och ändamålsenlig organisation.
Målområde 2 innehåller mål för att säkerställa resurser till målområde 1. Det handlar om att säkerställa en rättssäker handläggning och en verksamhet som håller hög kvalitet för dem vi finns till för.
Varje mål inleds med en beskrivning av den långsiktiga politiska viljeinriktningen inom området. Varje mål har kvalitativa måluppfyllelser och framtagna indikatorer som beskriver den långsiktiga utvecklingen över tid för målet och målområdet. Där det är möjligt ska statistiken redovisas uppdelat på kön och uppdelat mellan egen regi och privat utförare.
Syftet med indikatorerna är att de ska användas som stöd vid bedömning av måluppfyllelse för målen i uppdragsplanen som görs i samband med delårsrapporten och slutrapporteringen. Indikatorerna ska vara relevanta, tydliga och underlätta jämförelser med andra kommuner. Indikatorerna ska också vara enkla att ta fram. Grundprincipen är att indikatorerna ska ligga
fast under hela mandatperioden. En årlig översyn görs dock med avseende på exempelvis mätbarhet.
Återrapportering sker vid kvartal 1, delår och helår. Där det är aktuellt ska rapportering av varje mål vara uppdelad efter de olika verksamhetsområdena.
Vård- och omsorgskontoret ska sträva efter att inom ramen för Norrköpings kommuns avtal med Linköpings universitet ta tillvara möjligheter till samverkan vid till exempel uppföljningar eller metodutveckling. Norrköpings kommun har genom vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden, beslutat att genom ett samverkansavtal bli medlem i FoU2-centrum för vård, omsorg och socialt arbete med Linköpings kommun som huvudman. FoU-centrum har avtal med länets övriga tolv kommuner och kommer utvecklas mot en
mellankommunal RSS-struktur3 (VON 2023/1252).
Hållbar utveckling
Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
Det ekonomiska perspektivet handlar om att vi genom ett effektivt resursutnyttjande och en god verksamhetsstyrning kan uppnå en stabil ekonomi. De sociala värdena handlar om att bygga ett samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Medan de miljömässiga värdena handlar om att bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och inte äventyra naturen och människans hälsa.
Norrköpings kommun har ställt sig bakom Agenda 2030 och de globala målen, vilket innebär att all kommunal verksamhet ska bidra till en hållbar utveckling. För varje mål i uppdragsplanen anges hur arbetet med målen bidrar till de globala målen.
Målområde 1: Kvalitet i service, stöd, vård och omsorg
Vård- och omsorgsnämndens insatser ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den enskildes stöd ska bygga på dennes egna mål för att stödet ska bidra till att återfå eller bibehålla förmågor genom ett rehabiliterande förhållnings- och arbetssätt. Insatserna ska ges utifrån ett stödjande synsätt och den enskilde ska medverka i utförandet så långt det är möjligt. Myndighetsutövningen ska följa upp alla beslutade insatser en gång per år eller när behoven hos den enskilde har förändrats som gör att en uppföljning är aktuell.
Alla kommuninvånare ska kunna vara fullt delaktiga oavsett funktionsförmåga. Personer med funktionsnedsättning är en viktig resurs både i samhället och på arbetsmarknaden och alla personers kompetenser behövs. En viktig del är att de dagliga verksamheterna arbetar för att
personer ska utvecklas utifrån sin egen förmåga med sikte på att närma sig arbetsmarknaden.
Kvalitativ måluppfyllelse
A. Beskriv hur verksamheten planerar att arbeta med att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv, utifrån den enskildes behov (återrapport kvartal 1).
B. Återrapport hur verksamheten arbetat för att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv, utifrån den enskildes behov. (Återrapport delår- och helår).
Indikatorer | Mål | Källa | Period |
---|---|---|---|
1. Andel uppföljda ärenden inom myndighets-utövningen*, procent. | Öka | WebFOCUS | Delår, |
2. Andel personer med aktuell genomförande-plan** | Öka | Kolada/ | Helår |
Särskilt boende | |||
3. Antal personer som efter beviljad ansökan till särskilt boende för äldre har fått vänta mer är tre månader på en plats. | Minska | Treserva | Delår, |
4. Andel personer på särskilt boende för äldre som upplever att | Öka | Kolada/ | Helår |
5. Andel personer på särskilt boende för äldre som upplever att det känns mycket/ganska tryggt att bo på boendet, procent. | Öka | Kolada/ | Helår |
6. Andel personer på särskilt boende för äldre som är ganska/mycket nöjda med sitt boende, procent | Öka | Kolada/ | Helår |
Ordinärt boende | |||
7. Andel personer med hemtjänst som upplever att personalen tar hänsyn till brukarens åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras, procent. | Öka | Kolada/ | Helår |
8. Andel personer med hemtjänst som upplever att det känns mycket/ganska tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten, procent. | Öka | Kolada/ | Helår |
9. Andel personer med hemtjänst som är ganska/mycket nöjda | Öka | Kolada/ | Helår |
Verksamhet för personer med funktionsned-sättning | |||
10. Antal personer som avslutar sitt beslut om daglig verksamhet via Aktema och påbörjar en anställning eller studier. | Öka | Combine | Helår, delår |
11. Andel brukare som trivs på sin dagliga verksamhet LSS, procent. | Öka | Kolada/SKR | Helår |
12. Andel brukare som kan göra vad hen vill med hjälp av sina assistenter, procent. | Öka | Kolada/SKR | Helår |
13. Andel brukare som känner sig trygga med alla sina assistenter, procent. | Öka | Kolada/SKR | Helår |
14. Antal personer som efter beviljad ansökan till bostad med särskild service för vuxna har fått vänta mer är tre månader på en plats. | Minska | Treserva | Helår, |
15. Gruppbostad LSS - Andel brukare som känner sig trygg med personalen hemma, procent. | Öka | Kolada/SKR | Helår |
16. Boendestöd SoL – Andel brukare som känner sig trygg med sina boendestödjare, procent. | Öka | Kolada/SKR | Helår |
*Där möjligt ska statistiken rapporteras fördelad per verksamhetsområde eller lagrum.** Statistiken finns för SoL äldre; hemtjänst och säbo för äldre, samt inom LSS för daglig verksamhet och bostad med särskild service för vuxna.
Personer som får insatser från vård- och omsorgsnämnden ges fortsatt möjlighet att påverka sitt eget liv och sin vardag genom att fortsätta förbättra kvaliteten i genomförandeplaner och vårdplaner. Alla personer som har en beviljad insats enligt SoL och LSS ska erbjudas en kontaktman. Den som har hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt. En person som har behov av samordnade insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård har rätt att få en samordnad individuell plan (SIP). Detta för att insatserna ska utgå från individens behov och delaktighet samt i sin helhet leda till ett gott stöd.
Vård- och omsorgstjänster ska präglas av kontinuitet för den enskilde. Antal personer som kommer för att ge stöd och hjälp är ett mått, så kallad personalkontinuitet, men det kan även handla om att insatsen utförs på liknande sätt varje gång, så kallad insatskontinuitet. Det är av vikt att hemtjänsten organiseras på ett sådant sätt att varje omsorgstagare har ett begränsat antal personal som de möter.
Personer som får stöd av vård- och omsorgsnämndens verksamheter ska uppnå en så god hälsa och välbefinnande som möjligt utifrån den enskildes förutsättningar. Fysisk aktivitet, goda matvanor, social gemenskap och meningsfullhet utgör tillsammans en hållbar livsstil som leder till god hälsa. Personer med funktionsnedsättning behöver erbjudas pedagogiskt stöd för att ha möjlighet att uppnå god hälsa och livsstil.
Kvalitativ måluppfyllelse
- A. Beskriv hur verksamheten planerar att arbeta med att utveckla och förbättra kvaliteten i verksamheten (återrapport kvartal 1).
- B. Beskriv hur hemtjänsten planerar att organisera sig så att varje omsorgstagare har ett begränsat antal personal som de möter (återrapport kvartal 1).
- C. Beskriv hur verksamheten arbetat för att utveckla och förbättra kvaliteten i verksamheten (återrapport delår- och helår).
- D. Beskriv hur hemtjänsten har organiserat sig så att varje omsorgstagare har ett begränsat antal personal som de möter (återrapport delår- och helår).
Indikatorer | Mål | Källa | Period |
---|---|---|---|
1. Personalkontinuitet inom hemtjänsten | Öka | Egen granskning | Delår/ |
2. Andel personer med hemtjänst som upplever att personalen alltid/oftast meddelar i förväg om tillfälliga förändringar, procent. | Öka | Kolada/ | Helår |
3. Andel personer på särskilt boende för äldre som upplever att personalen på boendet alltid/oftast meddelar i förväg om tillfälliga förändringar, procent. | Öka | Kolada/ | Helår |
4. Andel brukare inom daglig verksamhet LSS som får bestämma | Öka | Kolada/SKR | Helår |
5. Servicebostad LSS - Andel brukare som får bestämma om saker som är viktiga för hen hemma, procent. | Öka | Kolada/SKR | Helår |
6. Servicebostad LSS - Andel av personalen som förstår brukaren | Öka | Kolada/SKR | Helår |
7. Gruppbostad LSS - Andel av personalen som förstår brukaren | Öka | Kolada/SKR | Helår |
8. Andel avvikelser som är avslutade och uppföljda inom 12 veckor. | Öka | WebFOCUS | Delår, helår |
Omställningen till Nära vård berör och kommer att göra skillnad för alla Sveriges invånare och hjälpa oss att klara välfärdens utmaningar. Den pågående omfattande omställningen till Nära vård avser ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg. Nära vård syftar till att vård och omsorg ska komma närmare brukaren eller patienten. Omställningen innebär att vi samskapar med invånare och flyttar fokus till att arbeta mera personcentrerat, sammanhållet, proaktivt och hälsofrämjande. Enligt SKR:s målbild för Nära vård, ska en god och nära vård utgå från individuella förutsättningar och behov, bygga på relationer, vara hälsofrämjande,
förebyggande och proaktiv samt bidra till jämlik hälsa, trygghet, självständighet och grundas i gemensamt ansvarstagande och tillit.
Målbilden5 för Östergötlands kommuner och Region Östergötland gemensamma arbete är att: ”Senast år 2030 ska alla invånare erbjudas en god, nära, jämlik och samordnad hälso- och sjukvård, omsorg och socialtjänst som förebygger ohälsa och stärker hälsan. Hälso- och
sjukvård, omsorg och socialtjänst ska vara lätt tillgängliga och invånare ska vara delaktiga utifrån sina förutsättningar och behov. Primärvården ska vara navet. En effektivare användning av kommunernas, regionens och invånarens egna resurser ska uppnås”.
Ett pågående arbete inom ramen för omställningen till Nära vård är att ta fram en gemensam plan för Region Östergötland och länets tretton kommuner med rubriken ”Primärvården som nav”. Planen beräknas vara klar under kvartal 1 år 2024.
Viktiga områden för att uppnå nära hälsa, vård och omsorg är:
- Personcentrering är vägledande som förhållningssätt och arbetssätt inom vård och omsorg.
- Samverkan mellan vård- och omsorgsnämndens verksamheter och Region Östergötland.
- Användning av ny teknik för att utveckla arbetssätten inom vård och omsorg.
- Utveckling av egenvård, där kroniskt sjuka patienter är en viktig målgrupp samt ett led i att förhindra att fler drabbas av kronisk sjukdom.
- Satsning på kompetensförsörjning där förmåga att arbeta över traditionella gränser, kommunicera och arbeta preventivt och proaktivt är viktiga delar.
- Att utveckla arbetet tillsammans med civilsamhället med syfte att motverka äldres ensamhet.
Kvalitativ måluppfyllelse
- A. Beskriv hur verksamheten planerar att arbeta för att uppnå målbilden om Nära vård under året samt hur verksamheten planerar att arbeta med fysisk aktivitet, goda matvanor, social gemenskap och meningsfullhet (återrapport kvartal 1).
- B. Beskriv hur verksamheternas arbetat för att uppnå målbilden om Nära vård under året samt hur arbetet med fysisk aktivitet, goda matvanor, social gemenskap och meningsfullhet går (återrapport delår- och helår).
Indikatorer | Mål | Källa | Period |
---|---|---|---|
1. Andel personer på särskilt boende för äldre som upplever måltiderna på sitt boende oftast/ alltid som en trevlig stund på dagen, procent. | Öka | Kolada/ Socialstyrelsen | Helår |
2. Andel personer på särskilt boende för äldre som är nöjd/mycket nöjd med de aktiviteter som erbjuds på sitt boende, procent. | Öka | Kolada/ Socialstyrelsen | Helår |
3. Andel personer på särskilt boende för äldre som uppger att de inte besväras av ensamhet, procent. | Öka | Kolada/ Socialstyrelsen | Helår |
4. Andel personer över 65 år med insatsen hemtjänst som uppger att de inte besväras av ensamhet, procent. | Öka | Kolada/ Socialstyrelsen | Helår |
5. Dokumenterad munhälsobedömning sista levnadsveckan, procent. | Öka | Palliativa registret | Helår |
6. Smärtskattning sista levnadsveckan, procent. | Öka | Palliativa registret | Helår |
7. Andel personer på särskilt boende för äldre med BMI < 22. | Minska | Senior Alert | Helår |
8. Andel personer med BPSD symtom där vårdåtgärder leder till minskade symtom, procent. | Öka | BPSD kvalitetsregister | Helår |
9. Andelen brukare inom boendestöd respektive personlig assistans som får den hjälp hen vill ha, procent. | Öka | Kolada/ Sveriges kommuner och regioner | Helår |
10. Andel brukare som känner sig trygg med personal i sin bostad med särskild service, procent. | Öka | Kolada/ Socialstyrelsen | Helår |
11. Andelen brukare som uppger att de trivs på sin dagliga verksamhet (som svarat ja), procent. | Öka | Kolada/ Socialstyrelsen | Helår |
Kommunen ansvarar för allt större del av äldres vård och omsorg och är huvudman för flera insatser. Detta ska ses som en möjlighet för Norrköpings kommun att utveckla sin verksamhet och skapa en bättre livskvalitet för den äldre.
Äldreomsorgen ska tydligt utgå från de äldre medborgarnas perspektiv och önskemål. Människor som är vana att ha makt över sitt eget liv ska fortsätta bestämma även när orken tryter och omsorgsbehoven ökar. Därför ska all verksamhet genomsyras av hög grad av valfrihet – både när det gäller utförare och hur olika insatser ska organiseras, och det ska finnas olika inriktningar för särskilda boenden. Verksamheten ska erbjuda en värdig tillvaro som garanterar tryggheten för äldre och anhöriga. I arbetet mot psykisk ohälsa ska äldres ensamhet motverkas och olika insatser kan möjliggöras genom samarbete med civilsamhället.
Som ett led i detta arbete har vård- och omsorgsnämnden beslutat om ett projekt för att stärka valfrihet, trygghet och kostnadseffektivitet i vård och omsorg om äldre personer (VON 2023/0651) samt ett uppdrag om att utreda boende för yngre personer med demenssjukdom (VON 2023/0854). Vård- och omsorgsnämnden har även under 2023 beslutat om uppdrag om att utreda förutsättningar för lagen om valfrihetssystem (LOV) i daglig verksamhet enligt LSS (VON 2023/1085).
Kvalitativ måluppfyllelse
- A. Beskriv hur vård- och omsorgskontoret planerar att arbeta för att uppnå målet om att valfriheten, tryggheten och kvaliteten i vård och omsorg om äldre personer ska stärkas under mandatperioden (återrapport kvartal 1).
- B. Återrapportera hur vård- och omsorgskontoret har arbetat för att uppnå målet om att valfriheten, tryggheten och kvaliteten i vård och omsorg om äldre personer ska stärkas under mandatperioden (återrapport delår- och helår).
Indikatorer | Mål | Källa | Period |
---|---|---|---|
1. Andel brukare som tycker att personalen brukar ta hänsyn till dennes åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras inom hemtjänst Sol äldre, procent. | Öka | Kolada/ Socialstyrelsen | Helår |
2. Andel brukare som tycker att personalen ta hänsyn till dennes åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras inom särskilt boende för äldre, procent. | Öka | Kolada/ Socialstyrelsen | Helår |
3. Andel brukare som tycker att personalen bemöter denne på ett bra sätt, inom särskilt boende äldre, procent. | Öka | Kolada/ Socialstyrelsen | Helår |
4. Andel brukare som tycker att personalen bemöter denne på ett bra sätt, inom hemtjänst äldre, procent. | Öka | Kolada/ Socialstyrelsen | Helår |
5. Andel brukare som tycker att det känns tryggt på det särskilda boendet, procent. | Öka | Kolada/ Socialstyrelsen | Helår |
6. Andel brukare som tycker att det känns tryggt att bo hemma med hemtjänst, procent. | Öka | Kolada/ Socialstyrelsen | Helår |
Målområde 2: Attraktiv arbetsgivare och ändamålsenlig organisation
De kommande åren står svensk vård och omsorg inför en stor samhällsutmaning till följd av den demografiska och tekniska utvecklingen. Behovet av insatser kommer successivt att öka samtidigt som andelen personer minskar i arbetsför ålder. Därför krävs åtgärder för att säkerställa den framtida välfärden med trygg och säker vård och omsorg. För att klara
kompetensförsörjningen krävs ett aktivt arbete med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens. Inom ramen för detta behöver vård- och omsorgskontoret höja språkkompetenserna och fortsätta utveckla språkkrav för vård- och omsorgspersonal. Kontoret arbetar i dagsläget med en rad olika övergripande aktiviteter såsom språkombud med ett särskilt ansvar för språkutvecklingen på arbetsplatser och språkförstärkande utbildning vård och omsorg (SUVO) för tillsvidareanställda inom vård- och omsorgskontoret. Det finns även en framtagen matris för språkbedömning som utgör ett underlag vid rekrytering.
Genom att tydliggöra kompetenskrav och erbjuda kompetensutvecklingsmöjligheter för olika yrkesroller så ökar attraktiviteten för yrkena. Det bidrar även till att nya medarbetare med rätt
kompetens i högre grad väljer att söka sig till nämndens verksamheter och att befintliga medarbetare väljer att arbeta kvar och arbetar längre upp i åldrarna.
En välfungerande verksamhet förutsätter samarbete och dialog mellan chef och medarbetare. Ett gott ledarskap utgår från verksamhetens uppdrag och bygger på att chefen skapar förutsättningar för medarbetarna att göra ett bra arbete genom delaktighet och inflytande. Medarbetarna ska ges förutsättningar för att ta ansvar och agera självständigt i sitt medarbetarskap. Motivationen och engagemanget ökar när alla förstår målet och syftet med verksamheten och kan vara med och bidra till uppdragets utförande utifrån sin kompetens, vilket i sin tur ger en ökad kvalitet i verksamheten.
Kvalitativ måluppfyllelse
- A. Beskriv vilka aktiviteter verksamheten planerar att arbeta med under året för att säkerställa att medarbetare inom vård och omsorg har rätt kompetens på rätt plats för att skapa kvalitet i verksamheten (återrapport kvartal 1).
- B. Beskriv hur verksamheten arbetat med att säkerställa att medarbetare inom vård och omsorg har rätt kompetens på rätt plats för att skapa kvalitet i verksamheten (återrapport delår- och helår).
Indikatorer | Mål | Källa | Period |
---|---|---|---|
1. Årsarbetad tid för timanställda. | Minska | WebFOCUS | Delår, helår |
2. Antal timmar för timanställda. | Minska | WebFOCUS | Delår, helår |
3. Timanställda, andel av totalt antal årsarbetare, procent. | Minska | WebFOCUS | Delår, helår |
4. Personalomsättning, andel av tillsvidareanställda medarbetarna som slutat och ersatts med nya medarbetare. | Minska | WebFOCUS | Delår, helår |
5. Personalrörlighet, andel av medarbetarna som slutat som beror på egen uppsägning. | Minska | WebFOCUS | Delår, helår |
6. Personalrörlighet, andel nyanställda medarbetare med en tillsvidare-anställning som slutat inom två år. | Minska | WebFOCUS | Helår |
7. Sjukfrånvaro totalt, procent. | Minska | WebFOCUS | Delår, helår |
8. Sjukfrånvaro totalt, varav <15 dagar, procent. | Minska | WebFOCUS | Delår, helår |
9. Sjukfrånvaro totalt, varav 15-60 dagar, procent. | Minska | WebFOCUS | Delår, helår |
10. Sjukfrånvaro totalt, varav >60 dagar, procent. | Minska | WebFOCUS | Delår, helår |
11. Antal personer på vård- och omsorgskontoret som har yrkestiteln undersköterska. | Öka | WebFOCUS | Delår, helår |
12. Nyttjande medel av statsbidrag för äldreomsorgslyftet. | Öka | Ekonomisystemet | Delår, helår |
För att möta den demografiska utmaningen behöver organisationen förutom att vara en attraktiv arbetsgivare hitta nya lösningar, förändra arbetssätt och använda ny teknologi. Utifrån verksamhetens mål, förändring av lagstiftning och ny evidens behöver arbetssätt, processer och arbetsmetoder kontinuerligt utvecklas. I det arbetet behöver medarbetarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara. Samtidigt behöver det inom hela verksamheten finnas gemensamma förhållningssätt för att säkerställa en likvärdig kvalitet. Av den anledningen är standardiserade arbetssätt en grundläggande del i verksamheten för att tillgänglig tid används på bästa sätt. Det är även ett stöd för medarbetare och chefer. Väl fungerande kommunikation ger tydlighet och samsyn om de mål som organisationen ska nå. En ändamålsenlig organisation visar på de förutsättningar som är nödvändiga för att organisationen ska kunna
skapa värde för dem vi finns till för.
Vård- och omsorgsnämndens verksamheter behöver bättre ta vara på digitaliseringens möjligheter för att öka kvaliteten i verksamheten. Ny teknik och digitalisering är inget mål i sig utan snarare ett verktyg som ska användas som stöd för att uppnå verksamhetens mål. Den ska underlätta, avlasta och stödja medarbetarna i deras arbete. En digital agenda ska etableras i verksamheten, och fokus är att vissa processer och arbetssätt ska kunna digitaliseras helt, eller delvis. Den ska också innefatta brukarnas möjligheter till ökad delaktighet.
Kvalitativ måluppfyllelse
- A. Beskriv hur vård- och omsorgskontoret planerar att arbeta med att utveckla verksamhetens förutsättningar för nya eller utvecklade digitala eller andra förändrade arbetssätt (terrapport kvartal 1).
- B. Återrapport hur vård- och omsorgskontoret har utvecklat verksamhetens förutsättningar för nya eller utvecklade digitala eller andra förändrade arbetssätt (återrapport delår- och helår).
Indikatorer | Mål | Källa | Period |
---|---|---|---|
1. Antal kameror som används för digitala besök nattetid inom ordinärt boende. | Öka | WebFOCUS | Delår, |
2. Antal beslut förenklad handläggning av trygghetslarm. | Öka | WebFOCUS | Delår, helår |
I kommunallagen och i lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning finns regleringar som syftar till att nå god ekonomisk hushållning i kommuner och regioner. Det gäller på såväl kort som lång sikt. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ekonomi i balans är en grundläggande förutsättning för att kunna leverera
verksamhet med god kvalitet. Alla verksamheter ska bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det behövs därför kontinuerliga uppföljningar och jämförelser på olika nivåer med syfte att bedöma hur väl organisationen lever upp till detta. Genom att nyttja resurser på rätt sätt så ska organisationen kunna sänka nettokostnadsavvikelserna men samtidigt höja eller bibehålla kvaliteten.
Kvalitativ måluppfyllelse
- A. Beskriv vilka aktiviteter verksamheten planerar att arbeta med under året för att uppnå en ekonomi i balans genom effektivt resursutnyttjande och god ekonomistyrning (återrapport kvartal 1).
- B. Beskriv hur verksamheten arbetat för att uppnå en ekonomi i balans genom effektivt resursutnyttjande och god ekonomistyrning (återrapport delår- och helår).
Indikatorer | Mål | Källa | Period |
---|---|---|---|
1. Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, procent. | Minska | Kolada | Helår |
2. Nettokostnad LSS, procent. | Minska | Kolada | Helår |
3. Nettokostnad kronor/invånare. | Minska | Kolada | Helår |
4. Kringtid för hemtjänst LOV. | Minska | WebFOCUS | Delår, |
5. Matsvinn inom tillagningsköken. | Minska | Egen granskning | Delår, |
6. Matsvinn per ätande person inom särskilt boende för äldre. | Minska | Egen granskning | Delår, |