Utgångspunkter för vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan

• Nämndens ansvarsområden enligt reglementet.
  
• Planeringsförutsättningar.
  
• Ekonomiska förutsättningar.
  
• Kommunfullmäktiges vision, politiskt program, övergripande mål samt för nämnden aktuella lagstadgade planer och inriktningsdokument.
  
• Uppföljningar och utvärderingar av genomförd verksamhet.
  
• Lagar och regler.

Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde

Av vård- och omsorgsnämndens reglemente framgår vadkommunfullmäktige har beslutat är vård- och omsorgsnämndens ansvarsområden. Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för och bedriver socialtjänst till äldre personer och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlag (2001:453) (SoL) och verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Nämnden bedriver även hälso- och sjukvård och viss
tandvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) (HSL) och enligt annan lagstiftning inom hälso- och sjukvårdens område. Nämnden är huvudman för den kommunala hälso- och sjukvården och när nämnden bedriver hälso- och sjukvård i egen regi är nämnden vårdgivare för den verksamheten. Nämnden ansvarar för att verkställa beslut enligt SoL och LSS respektive tillhandahålla hälso- och sjukvård i vissa verksamheter, vilket gäller oavsett om verksamheten drivs i kommunal eller privat regi. Kommunens kostenhet som arbetar mot vård- och omsorgskontoret och utbildningskontoret ingår i vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde.

Planeringsförutsättningar

Den demografiska utvecklingen är en faktor som påverkar framtidens vård och omsorg i Norrköpings kommun. Befolkningsutvecklingen medför att antalet personer i Norrköpings kommun som är äldre ökar och det är hos invånare över 80 år som inträdet till vård- och omsorgsbehov vanligtvis sker. Invånare i kommunen som är 80 år och äldre förväntas öka med närmare 2 000 personer fram till slutet av år 2027. Det innebär att antalet personer som är 80 år och äldre kommer att öka med 26 procent under perioden. Faktorer som påverkar
utvecklingen av den kommunala vården och omsorgen för äldre personer är, förutom den demografiska utvecklingen, att fler sjukdomar gått från att vara dödliga till kroniska samt att det blir vanligare att vi överlever sjukdomar. Det gör att högre krav ställs på hälso- och sjukvårdskompetens inom kommunal vård och omsorg.

Se tabell nedan över folkmängd i Norrköping för åren 2015–2021, prognos 2022–2026 och utblick fram till 2031.

Antalet äldre i befolkningen kommer att öka och antalet äldre i vård- och omsorgsnämndens verksamheter förväntas öka kommande år. Den 31 december 2022 hade 6 680 personer någon typ av insats inom vård- och omsorgskontorets verksamheter. År 2027 beräknas antalet ha ökat med över 500 personer, till omkring 7 200 personer i slutet av året. Dock har behovet,
uttryckt som andel av befolkningen med beviljad omsorgsinsats, minskat under senare år. Det innebär att antal personer i verksamhet inte har ökat under 2023, vilket man tidigare räknade med. En betydande förklaring till detta är att antalet personer som har hemtjänstinsatser har minskat.

Nedanstående diagram visar andel av befolkningen i olika åldersgrupper som har beviljad hemtjänstinsats med timmar första halvåret åren 2019–2023. Andelen minskade mellan år 2019 och 2020, då coronapandemin påverkade, och har fortsatt minska även efterföljande år.

Vård- och omsorgskontoret fortsätter följa utvecklingen av behovsgrader, både för den egna kommunen samt utvecklingen i riket, inför kommande beräkningar av omsorgsbehovet.

Den demografiska utvecklingen påverkar även antalet i befolkningen som lever med en funktionsnedsättning och kan behöva stöd och service. Se tabeller nedan för antal personer med insatser inom LSS respektive inom SoL funktionshinder, för åren 2015–2021, med prognos för åren 2023–2026 och utblick fram till 2031.

En nuvarande och framtida utmaning för vård- och omsorgskontoret är att målgrupperna, det vill säga personer som är äldre och personer med funktionsnedsättningar, har en förändrad behovsbild. Det handlar exempelvis om ökad social utsatthet i form av ensamhet, psykisk ohälsa, ekonomisk utsatthet, risk- och missbruk, hemlöshet och samsjuklighet.

De kommande åren står svensk vård och omsorg inför en stor samhällsutmaning till följd av den demografiska och tekniska utvecklingen. Behovet av insatser kommer successivt att öka samtidigt som andelen personer i arbetsför ålder minskar. Därför krävs åtgärder för att säkerställa den framtida välfärden med trygg och säker vård och omsorg.

De senaste åren har flera statliga utredningar avslutats, vilket kan leda till förändrad lagstiftning. Förslag från statliga utredningar, som kan förändra verksamhetens förutsättningar på sikt, är exempelvis ny äldreomsorgslag, ny socialtjänstlag, statligt huvudmanskap gällande den personliga assistansen och förslag från samsjuklighetsutredningen. Införandet av fast omsorgskontakt i hemtjänsten samt införandet av skyddad yrkestitel för undersköterskor är exempel på två förändringar som har påverkat och som kommer att påverka vård- och omsorgsverksamheten även framöver.

Pandemin har klargjort vikten av en god beredskap och det kommer i framtiden att bli allt mer centralt även med anledning av andra händelser och omständigheter såsom extremväder, nya infektioner, migration, socialt utanförskap och utsatthet. Vård- och omsorgskontoret har i flera år arbetat med klimatanpassning inom främst särskilt boende för äldre, och det är en
fråga som under planeringsperioden kommer att fortsätta vara aktuell. Pågående klimatförändringar förutsätter att kommuner bedriver ett förebyggande arbete då bebyggelse, infrastruktur och tekniska försörjningssystem måste anpassas för att klara dagens extrema väderhändelser och de klimatförändringar som väntar.

Ekonomiska förutsättningar

All verksamhet ska utföra sitt uppdrag inom ramen för tilldelad budget. Den demografiska utvecklingen, yttre osäkerhetsfaktorer och osäker ekonomi är en utmaning som innebär behov av fortsatt strukturerat arbete och effektivisering av verksamheten. Uppdragsplanens mål ska rymmas inom befintlig budget. Ekonomiska effekter som uppkommer behöver kostnadsberäknas och ingå i beslutad budgetram.